Fokus ligger på snabba intag

Ulf Malm på Kodak ser en helt ny generation ctp, som stödjer ett fokus på snabba intag och en högra tryckkvalitet.

”Det är på intagen vi tjänar pengar.”
”Det viktiga är inte hur snabbt pressen går, utan att vi snabbt kan byta jobb.”
”Allt lägre upplagor ställer ökat fokus på att jobbytena flyter på.”

Det är så tydligt var lönsamheten uppstår i dagens offsettryckerier. Den som hinner producera många jobb tjänar mest pengar. Den som kan få fram jobb, producera tryckplåt och komma till ett godkänt tryckark snabbt, är den som får bäst marginaler.
– Det är det här vi har inriktat oss på med vår utveckling, säger Kodak Nordens chef Ulf Malm. Det måste gå snabbt att få fram tryckplåten och den ska sedan direkt ge ett godkänt tryckresultat av hög kvalitet. Det kräver mycket forskning och det är ingen tillfällighet att vi i dag är marknadsledande leverantör av termisk tryckplåt.

Ulf Malm berättar sedan om det stora teknikskiftet på ctp-sidan, som ägde rum i fjol. Ctp står för computer to plate och är den maskin som belyser och framkallar tryckplåten.

I fjol kom en ny generation av Kodaks Trendsetter ctp och bland annat minskades energiförbrukningen med i snitt en tredjedel, utan att maskinerna blev långsammare eller produkten sämre.
– Vi kör med vår square dot teknologi, som gör det möjligt att i praktiken köra stokastiskt raster i alla jobb. Här har vi nytta av vårt nya laserhuvud TH5 (termiskt huvud 5) som belyser med en upplösning upp till 2400 x 3000 punkter per tum.

Över 5000 punkter

Ulf Malm bekräftar även att deras Trendsetter ctp kan ställas till att köra med en upplösning på över 5000 punkter per tum.
– Det används av de som trycker lotterier och vill kunna producera mikrotext som ska vara svår att förfalska.
När jag säger att tekniken går upp till 10000 punkter per tum bekräftar han även det, men påpekar att vi då talar om en maskin som bara får säljas till säkerhetsklassade företag som är godkända för sedelproduktion.
– Men även om inte det vanliga tryckeriet alls behöver den här kvalitén, så berättar det ändå att möjligheten finns i den teknik som nu används. Det som blir en hög ribba att nå för andra utvecklare, blir istället en stabil produkt för Kodak. Vi har därmed kunnat förfina produktionshastighet och kvalitet för den vardagliga produktionen i tryckeriet.

– Det är också viktigt att du tänker hela vägen när du väljer ctp och tryckplåt. Vi har exempelvis olika kemi för tryckplåtar med aningen olika egenskaper. Du optimerar helt enkelt för exakt det som du ska göra, säger Ulf Malm.
– En leverantör som jobbar för att det ska bli så bra som möjligt, byter hela tiden till den senaste tekniken, medan en leverantör som inte utvecklar så mycket ligger kvar på äldre teknik. Hos Kodak är plåtar och ctp en strategisk produkt, där vi kontrollerar allt, inklusive kemin.

Trendsetter finns både för fyra och åtta sidor, med en maximal produktion på uppåt 50 plåtar i timmen.

– När den nya generationen ctp nu kommit, har vi egentligen sett två saker. Det ena är att befintliga kunder byter till det nya. De vill alltså fortsätta att ha oss som leverantör. Det andra är att många av de ctp:er vi byter in är både tio och tolv år gamla – ja, ibland ännu äldre. Många är fortfarande nöjda med sin gamla utrustning och byter mer för att komma åt ny elektronik. Till exempel har de gamla maskinerna ett SCSI-interface som ingen ny nätverksutrustning kan förhålla sig till.
– Vi tar sedan de inbytta maskinerna och renoverar upp dem och sätter in nytt moderkort och kopplingar. Sedan kan de säljas på nytt som en Certified Product och arbeta ytterligare ett antal år i ett annat tryckeri.

Molnet kommer

Nästa steg för tryckerierna blir att slippa servrar och kunna göra all rippning som en molntjänst. Software as a Service (SaaS) börjar komma i arbetsflödena. Man kan rippa lokalt eller i molnet. Det beror på hur tunga filer man jobbar det.
Än så länge är det ovanligt att tryckerierna jobbar i molnet. De tjänsterna är relativt nya från alla leverantörer. Men den långsiktiga strävan är att jobben kommer in via webben, rippas och produceras i en molnbaserad server och sedan skrivs ut av tryckaren i en lokal ctp, strax innan plåten ska användas i produktion.
– Ett viktigt steg i detta är naturligtvis att ha en automatisk plåtproduktion. Därför ser vi alltmer att kunderna köper automatiska plåtmagasin till sina ctp:er, så att de bara kör in en vagn med plåtar i Trendsetter ctp:n och sedan låter den stå i timmar och producera på egen hand, avslutar Ulf Malm.

Publicerat av: 

Dela artikeln

Email this to someoneShare on LinkedInShare on Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Nu höjs priserna

Efter att under ett år ha försökt att svälja prisökningarna på aluminium, så tvingas nu Kodak konstatera att det inte håller längre. Nio procent kommer priserna, med omedelbar verkan att höjas. Och det gäller inte bara i Sverige eller Europa. Prishöjningen är aviserad för hela världen.

Publicerat av: 

PDF tar hem lösning för förpackning i korta serier

Plockmatic Document Finishing (PDF) utökar sitt erbjudande genom att erbjuda en prisbillig stans, som utvecklats och byggs i en särskild Plockmatic version. Den här roterande stansen kan i en arbetsgång lägga både biglinjer och stansa. Det tar någon minut att byta verktyg och en registeravläsning gör att arken hela tiden

Publicerat av: 

Digital förpackning växer snabbt – men från mycket låg nivå

Ingenting i den grafiska branschen växer så snabbt som digitaltryckt förpackning. Det är dock från mycket låga nivåer, om vi undantar etiketter, vilka helt dominerar statistiken när du ser hur mycket förpackningsmaterial som trycks digitalt. Tittar du fem år framåt i tiden så kommer visserligen digitaltryckt kartong att öka med

Publicerat av: 

Skolan som satsar digitalt

Brobygrafiska ansöker om att dra igång nya grafiska yrkesutbildningar med digitalisering i fokus.
– Vi vill att våra studerande och vår bransch ska tillhöra morgondagens vinnare. Därför satsar vi extra mycket på de möjligheter branschen har inom digitalisering, säger verksamhetsledaren Per Branzén.

Publicerat av: