Byt strategi för tryckeriet

 

Även om det kan kännas tungt att betala av på sina maskiner, så är personalkostnaden det utan jämförelse dyraste i ett tryckeri. Därför blir det ordentligt tokigt när tryckerierna håller igen på investeringar, istället för att satsa och rationalisera. Från att tidigare varit världsledande i investeringar – alldeles tokigt enligt många – så har Sverige nu landat i andra diket och investerar nästan inte alls. Men en 100-sidors maskin producerar 25 procent mer än en 80-sidors maskin och det är inte försumbart. Speciellt inte i ett land med så höga löner som Sverige.

Men hur ska jag investera och hur ska jag tänka? Mitt första råd är att sluta se på företaget som ett isolerat tryckeri. Se dig som en del i ett nätverk som producerar en stor bredd av produkter. För alla – utom de allra största tryckerierna – kommer det handla om att vara påkopplad en webbsida från ett stort tryckeri och när orderna komma in välja vilka som ska produceras i det egna huset och vilka som ska släppas igenom för produktionen i det stora tryckeriet.

Många argumenterar mot en sådan tanke. Det känns otryggt att få sina order genom ett stort tryckeris beställningsportal. Men alternativet är inte heller lockande – där grannen kan erbjuda allt från flaggor till präglade visitkort, medan jag själv bara erbjuder standard trycksaker.

Det här holländska tryckeriet har bytt tre stora tonermaskiner till en arkbläcktryckpress i B3. Ändå har de dubblat kapaciteten.

Sverige kommer framöver få vänja sig vid – framför allt – de tyska onlinetryckerierna. Men det är stor skillnad från när Vistaprint rullade in för tio år sedan. Då var målet att nå slutkunderna direkt. Men flertalet av onlinetryckerierna är ointresserade av att ha direktkunder. De vill hellre samarbeta med lokala tryckerier, som sköter originalproduktion och kontrollerar filer innan jobben skickas in i onlinetryckeriernas gigantiska apparater, där tusentals jobb produceras varje dag. Giganter som United Print i Dresden, har mindre än tio procent av produktionen som direktorder – resten kommer genom återförsäljare, vilka främst är tryckerier i Tyskland, Holland och Belgien.

Rent konkret går det till så att onlinetryckeriet sätter upp en webbplats för mitt tryckeri. Det är min logga och mina kontaktuppgifter som syns. Det är också jag som bestämmer vilket påslag som ska gälla i förhållande till onlietryckeriets prislista.

Sedan marknadsför jag sajten i förhållande till mina kunder. När jobben sedan kommer in, så tittar jag på dem. De som jag själv vill producera, tar jag hand om och resten skickar jag vidare till onlinetryckeriet. För de jobb som jag själv gör, betalar jag 20 procent i förmedlingsprovision till onlinetryckeriet. De andra jobben produceras av onlinetryckeriet och skickas till mina kunder, med mig som avsändare. Jag tjänar då den marginal som jag själv har bestämt.

Vid valet av onlinetryckeri kan det vara klokt att titta på dina leveranstider. Om de ofta är korta, så bör du välja en svensk samarbetspartner. Om de är längre, så kan du välja både bland svenska och utländska aktörer. Men räkna med att bara transporten ofta tar 2-3 dagar nere från kontinenten.

När jag tittar på strategin för ett svenskt tryckeri, så menar jag att den ska se olika ut beroende på om jag är ett större fullservicetryckeri eller ett mindre servicetryckeri. Är jag stor så har jag en egen webbplats, egen säljkår och kapacitet att trycka stora upplagor. Är jag mindre så väljer jag kanske att istället arbeta med ovanstående modell.

Vilken press ska jag då satsa på, när jag tar hänsyn till att konkurrensen hårdnar och priserna kommer att pressas på jobb som fyrsidiga foldrar eller 8-sidiga broschyrer i upplagor på ett par tusen?

Det finns definitivt fortsatt utrymme för att satsa på åttafärgs offsetpressar, som kan fyllas dygnet runt med tidskrifter och större upplagor. Gärna kombinerat med fasta, återkommande order i standardiserade format. Då kan prepress hållas på ett minimum (personalkrävande) och tryckpressar och efterbehandling kan användas effektivt.

Men antagligen kan 25 sådana offsettryckerier tillgodose hela Skandinaviens behov. Det blir tryckerier med höga fasta kostnader. I högkonjunktur måste de tjäna rejält med pengar för att kompensera för att den fasta kostnaden ligger fortsatt hög när orderingången tryter.

Men hur många lokala servicetryckerier behövs det?

Justnu är en kedja servicetryckerier som arbetar med en tumregel om att det behövs ett tryckeri per 25 000 invånare. Det skulle motsvara 400 tryckerier i Sverige och 250 i Norge. Sedan lever vi i en marknadsekonomi, så utbudet är nästan alltid större än efterfrågan.

Så på några års sikt pratar vi kanske om 700 servicetryckerier i Sverige och 400 i Norge. Här syftar vi på ett lokalt tryckeri som snabbt kan ta fram en broschyr, ett visitkort eller en rollup till det lokala närings- och föreningslivet.

För servicetryckeriet handlar det inte om att själv kunna producera allt. Man ska tillhandahålla allt, men bara själv producera det som kan göras på ett lönsamt sätt.

Publicerat av: 

Dela artikeln

Email this to someoneShare on LinkedInShare on Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *