Digitaltryckeri utan begränsningar

Jari Tropp och Stefan Davidsson driver Arkitektkopia i Jönköping.

Arkitektkopia i Jönköping gjorde en stor investeringsrunda med Canons produkter i fjol. I dag är näst intill allt digitaltryck och sköts med i automatiserade flöden.
– I vår värld är nästan allt tryck digitalt. 10 000-maskinen är så långt framme i tekniken så den tror vi kommer hålla länge. En riktig produktionsmaskin, säger delägaren Jari Tropp.

Jönköpings kopieringscentral är franschisetagare till Arkitektkopia. Tryckeriet är centralt beläget i stadsdelen Torpa, inslaget mellan bostadsrättshusen vid Munksjöns västra del där äldre bebyggelse varvas med nyproduktion. I tryckeriets lokaler är 98 procent av det som trycks digitalt. Kundkategorierna är många:
– Vi får folk över disk. Vi är det enda tryckeriet i Jönköping som ligger centralt så det är allt från föreningar, privatpersoner och företagskunder som kommer in. Det är ett stort spektra på kunder.
I fjol la företaget en ny grund i maskinparken. Jari Tropp förtydligar att de är väldigt duktiga på små och stora volymer.
– Vi har byggt upp automatiserade processer. Många jobb tar vi inte ens i förrän vi ska börja skära dem. Priserna sjunker överallt och vi måste hitta vägar för att det ska gå snabbare både för oss och kunden.
Trycksaker i småformat är den röda tråden i Jönköping, och storformatsproduktionen har fasats ut.
– Vi har satsat väldigt mycket på småformat. Tidigare hade vi storformat men det var en sådan prisdumpning så det fanns inte på kartan.

Digitaltryckaren Robert Davidsson synar ordrarna i produktionen.

Istället har Arkitektkopia centralt byggt upp en färgfabrik i Göteborg på 5 000 kvadratmeter. De jobbar enbart med stora bilder och här kan franschisetagare förlägga sin storformatsproduktion.
– En stor del är storformatsproduktionen vi lägger i Göteborg. Vi kör mycket skivor, olika plastmaterial och mjukare material för utomhusbruk. Två treskift i fabriken. Det är bra för oss på landsbygden. Vi behöver inte göra de riktigt stora investeringarna på maskiner. Vi kan skicka grejer på måndagen och är det riktigt bråttom så kan jag ha det här på onsdagen. Normal leveranstid är fem dagar.
Förvisso kan de i Jönköping köra exempelvis enklare roll-ups i sina Canons Colour wave-maskiner. När det gäller att ta fram bättre bilder och bättre kvalitet lägger de ut jobben på en lokal samarbetspartner.
– Vi konstaterade att vi kan inte vara bäst på allting. Det känns inte som en väg med vår bakgrund att vara halvdana på allting. Så kände vi.

För drygt ett år sedan stod Jari Tropp och hans kompanjon Stefan Davidsson vid ett vägskäl kring vad de skulle göra för att uppdatera maskinparken.
– Vi kände att vi måste hänga med på ett vettigt sätt. Vi valde ut tre leverantörer som är stora och bra. Vi ville inte ha en hemmasnickrad variant. Sen fastnade vi för Canons lösning för de har rippar i samma mjukvara. De har hela paketet. Vi kan styra alla maskiner från samma plattform med våra burkar.

Maskininvesteringarna som gjordes i fjol uppgick till närmare 5 miljoner kronor. På affisch- och byggsidan har de Canons Océ maskiner; Color Wave 650 och 700. På färgsidan syns en Canon Imagepress c10000vp, samt en Nashuatec 751 som backup-maskin. Till svartvita utskrifter finns två Ricoh-maskiner.
Att automatisera är ledordet i fabriken. Kunden lägger in ordern via en beställningsportal och får ett korrektur på sin skärm och godkänner. Tryckeriet å sin sida får ut en beställningssedel på en skrivare och jobbet lägger sig rippat och klart i en utskriftskö. Utskjutet är klart. Därefter behöver bara tryckaren stoppa in papperet i maskinen och trycka in antalet exemplar. Jari Tropp medger dock, automatisering går att göra i hela ledet, men än så länge har de fortfarande valt att ha ett visst behov av kontroll i kedjan för att undvika att det uppstår ovälkommet strul.
– Vi vill ha möjlighet att titta och ha kontroll på det. Folk tenderar att inte titta på korrekturet och skickar bara iväg det. Sen upptäcker de att typsnitten har ändrats, bilden är lågupplöst etcetera. Och det sker även fast kunden fått varning på det!
Varför har ni valt att satsa så hårt på digitaltrycket?
– I grund och botten var det marknaden här i stan och vår kundkategori. Vi valde broschyrer och sådant för att vi kan det. Vi är fruktansvärt duktiga på det utan att skryta för mycket. Vi har också en bra maskinpark för det.

Ser ni fler produkter som kan flyttas till digitaltrycket?
– I vår värld lägger vi nästan allt den vägen. Givetvis är det visitkort, affischer, broschyrer och andra trycksaker. Det finns säkert massa produkter som kan ligga digitalt, säger Tropp som samtidigt ser ut att gå in i olika tankebanor.
– Brytpunkten mellan offset- och digitaltrycket har suddats ut lite nu. Du kan köra rätt höga volymer med digitaltrycket och ändå få rätt mycket ekonomi i det. Vi gjorde en undersökning och kollade hur volymerna ser ut hos oss. Vi märkte att volymerna steg och när vi frågade runt bland våra kunder märkte vi att det fanns ett behov av att ha detta. Då blev det så. Och där sköter vi allt från ax till limpa.

Pia Enocsson är företagets printoperatör och tar emot beställningar och gör originalarbeten.

Bland kunderna finns bland annat mäklarbyråer som vill trycka prospekt, bostadsbolag som har behov av att gör mycket utskick och privatpersoner som behöver hjälp med diverse utskrifter. En av de större kunderna är Högskolan i Jönköping. Beställningsportaler på svenska och engelska gör det smidigt för såväl studenter och lärare att ladda upp sin fil med studiematerial som de vill skriva ut. Där kommer de svartvita Ricoh-maskinerna väl till pass. Mycket svartvita volymer går till högskolan.
– I portalen finns tre produkter – A3, A4 och affischer för att trycka lösblad, visitkort och kompendier med mera. Låt säga att en person vill ha ett kompendium hörnhäftat i svartvitt. Då får denne priset. Klickar de vidare får de sedan ett korrektur och sen godkänner de igen. Samtidigt ploppar det då upp en beställningssedel hos oss.

– Där har vi inte det automatiserat. Det är vi glada för. Studenterna är väldigt mycket ute på nätet och hämtar grejer. Vi lägger en koll på dem. Men sakta men säkert kommer även de bli automatiserade ända fram till utskriftskön.

Till 10 000-maskinen jobbar man just nu med att komplettera med en efterbehandlingsdel – en trekantskniv och en fyrkantsrygg. Installationen beräknas bli klar i höst. Trots att Arkitektkopia Jönköping är ett litet tryckeri så finns det mycket pengar och tid att spara in. De planerar även att lägga till ett transportband så de kan införa nattkörning.
– Vi kommer ifrån de manuella bitarna och tjänar tid. Och vi får en kvalitetshöjning eftersom vi slipper skära, säger Jari Tropp och utvecklar sitt resonemang:
– I dag gör vi dessa två bitar manuellt men det stämmer inte riktigt med vår filosofi. Så Canon håller på att titta på en lösning åt oss där. Det innebär att vi nästan får allt helt automatiserat från kund. Så det enda vi gör är att stoppa i papperet och fylla i antalet, sen ligger det färdigt. Det är bara att stoppa i kartong och skicka till kund.

Canon Imagepress c10000vp är en värdefull produktionsmaskin för Arkitektkopia.

– 10 000-maskinen är så långt framme i tekniken så den tror vi kommer hålla länge. En riktig produktionsmaskin. Får vi till en automatiserad efterbehandling så kommer det här bli riktigt riktigt bra.
Företaget omsätter ungefär 5,5 miljoner kronor och har fyra anställda. En liten normal holk inom Arkitektkopia, konstaterar Jari Tropp och tillägger att åren framöver handlar om att fortsätta jobba hårt med automatisering samtidigt som man vill knyta till sig fler fasta kunder, växa, och blir ännu större på marknaden. Men utgångsläget är tufft, Många tryckerier slåss om jobben.
– Det finns många som är duktiga men vi tror att vårt läge, att ligga centralt med egen budservice, säger han och förtydligar att leveranser går varje dag klockan elva på förmiddagen till högskolan.
Framtida maskiner då?
Det börjar ryktas lite om att de mindre maskinerna ska börja skriva i bläck och då blir de snabbare. Det är lite halvintressant. Men det kanske dröjer lite innan de är i produktion. Men vad jag hört, vilket de alltid säger, är att kostnadsbilden då blir annorlunda. Men det brukar det aldrig bli – att nya maskiner blir billigare.

På grund av att ritningsvolymerna som trycks till byggsektorn har minskat så har de istället lyckats möta upp det med digitalisering av befintliga ritningsarkiv.
– Det finns mycket gamla ritningsarkiv där ute som ska digitaliseras. Och där kör vi scanningar dagligen på gamla ritningar som ska digitaliseras till olika förvaltningssystem. Man har hållit på med det här i många år men jag tror att det bara kommer att växa. Så fort det kommer en yngre generation då ökar digitaliseringen.

Jari Tropp förklarar det hela med att den äldre generationen byts ut på fastighetsbolagen. Nytt yngre blod kommer in som vill ha ritningar och annat digitaliserat. Samma sak med arkitekter och ingenjörer och vaktmästare. De vill ha tillgång och åtkomst i läsplattan.

– Vi har förfrågningar på det här hela tiden som vi ligger och räknar på. Det vi tappar är att köra ut fysiska kopior men det får vi igen där istället.

Arkitektkopia har även börjat så smått med digitala skyltsystem i mindre format. Digitala roll-ups och mindre digitala informationstavlor för exempelvis bilhallar.
– Det kommer mer och mer. Det har varit svindyrt tidigare, men det är det inte idag. För cirka 10 000 kronor så får man idag en skärm med wifi-uppkoppling. Pengamässigt är det inte så jättefarligt.

 

Publicerat av: 

Dela artikeln

Email this to someoneShare on LinkedInShare on Facebook

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *