Det är viktigt att hålla isär e-boken och iPad. E-boken är elektroniskt papper som ändrar sig när man bläddrar men för övrigt inte drar någon energi. Appes Ipad är en lcd-skärm som är belyst och kräver energi hela tiden. Produktionen av 33 böcker motsvarar miljöbelastningen från att tillverka en läsplatta för e-böcker.
Detta kom fram under Jessica Cederberg Wodmars inledningsföredrag under Grafiska Företagens välbesökta miljöseminarium den 13 april i Stockholm. Jessica menade för övrigt att branschen oemotsagd låter de elektroniska medierna få skapa bilden av sig själva som miljövänliga, även om det mesta av världens energi tillverkas med stora CO2 belastningar som följd och att datorer består av både tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel. Fördelen med trycksaken är att – utöver energiförbrukningen – är den inte speciellt miljöbelastande.
Maria Enroth gjorde den grafiska branschen en stor tjänst när hon i sin doktorsavhandling 2006 för första gången gav oss jämförelsetal för att visa olika mediers miljöbelastning. När hon visar att produktionen av en bok motsvarar 4,2 kilometers körning med en miljöbil, så ser vi att det inte är någon särskilt farlig verksamhet vi ägnar oss åt. För läroböcker visar hon även att det är väldigt mycket sämre att läsa dem på skärm jämfört med som trycksak. Men 5000 broschyrer som skickas ut blir bara 1/3 så miljöbelastande om de skickas ut som pdf jämfört med som trycksak.
Alla dessa tal är dock baserade på ett viktat CO2 tal. Eftersom Sverige får sin energi från vatten- och kärnkraft så har elen nästan ingen miljöpåverkan. Så jämförelsen haltar, för nog är det problematiskt att kommande 50 generationer ska ta hand om resterna från vårt kärnkraftsanvändande.
Ingela Hellström från Svanen bekräftade att energianvändningen kommer med som ett kriterium när kriterierna nu skrivs om. På kemikaliesidan var redan de gamla reglerna mycket tuffa, men på papperssidan diskuterar man att strama reglerna så att 75 procent ska vara tryckt på papper.
– Hittills har kriterierna för Svanen omfattat papper, kemikalier, avfall och återvinning. Det viktiga nu är att få in energianvändningen i kriterierna. Vi diskuterar även att ta med vattenförbrukningen, då det går åt en del kemikalier för att rena spillvattnet.
– I dag är kravet att 50 procent av produktionen ska vara producerad på ett Svanenmärkt tryckeri – oavsett om man gör det själv eller lägger ut. Den siffran diskuterar vi att höja till 90 procent för trycksaker och 95 procent för bokbinderiarbete, säger Ingela Hellström.
Kritiska röster i publiken påpekade att detta omöjliggör för storformattryckerier att bli Svanenmärkta. Dessa trycker ju typiskt på tyg och plast och kan omöjligen uppfylla kravet att 75 procent ska vara tryckt på papper.
– Screen- och boktryck kommer att tas bort från kriterierna, eftersom det inte finns någon efterfrågan, fortsatte Ingela Hellström. När det gäller screen beror det igen på att vi inte tillåter att trycka på textil.
– Poänggränserna kommer också att skärpas, så att det inte blir lika lätt att uppfylla kraven i Svanen. Vi tittar även på att lägga in arbetsmiljökrav, till exempel punktutsug för VOC.
– Eventuellt kommer vi att förbjuda filmframkallningen och att premiera kemikaliefri ctp. Lim, även i kuvert, får inte förorsaka problem vid pappersåtervinningen. Det finns redan i dag självhäftande Svanenmärkta kuvert som kan återvinnas, så detta är ett krav som är fullt möjligt att uppfylla.
– Kvalitetskrav ingår i vår miljömärkning. På tvättmedel kräver vi till exempel att ett miljömärkt tvättmedel ska tvätta lika rent som ett som inte är det. Därför diskuterar vi att på samma sätt premiera ISO 12647 som ju både är ett kvalitetskriterium och ett sätt att göra rätt från början så att omtryckning och makulatur undviks.
En internationell talare ville dagens ciceron Hans Johansson från GFF också ha. Därför hade han inbjudit Laurel Brunner, som genom Verdigris projektet ser på grafiskt miljöarbete ur ett globalt perspektiv. Hon sitter också med i internationella standardiseringskommissionen och arbetar där med de grafiska frågorna.
– Det finns minst 25 standarder för att mäta CO2. Det gör att alla kan hitta en metod som gynnar dem. Därför är det viktigt med en internationell standard. Men alltför många är med i gruppen och har olika bevekelsegrunder, så arbetet går inte snabbt framåt.
– Men om två-tre år räknar jag med att vi ska vara klara, säger Laurel Brunner.
– Det vi behöver är en standard, så att en trycksaksköpare som ska köpa en trycksak kan få ett standardiserat svar på vilken miljöbelastning den här produktionen ger.
– När vi fått fram statistik ur detta, kan det även användas för att argumentera för trycksaken gentemot andra produkter.
– Som en hjälp i arbetet behöver vi få in svar från tryckerier runt om i världen på hur de ser på miljöarbetet. Jag ber er vänligen gå in och fylla i det här formuläret på svenska, avslutade Laurel Brunner:
http://www.surveymonkey.com/s/KX5792X
Malin Picha är industridoktorand vid Center for Sustainable Communication på KTH. Centret startades i april 2007 och Medieteknik och Miljöstrategisk analys är inriktningen. Ericsson, Telia Sonera, Bonnier, Svt, Tidningsutgivarna och Stampen är exempel på företag som stöder arbetet.
Malin påpekar att iPad inte är ett e-papper utan är en skärm och därför har betydligt större miljöpåverkan jämfört med läsplattorna.
– Tjänsteresor och resor till möten utgör en stor del av miljöpåverkan för den administrativa delen av tidningarna. Det finns mycket tid och miljö att spara på att hålla videokonferenser, även om det personliga mötet uteblir.
– Titta också på om du kan arbeta hemma ibland. Många är skeptisk och säger att det inte fungerar. Men det konstiga är ju att det går alldeles utmärkt att arbeta hemma utanför arbetstiden.
– Skype, Acrobat Connect Pro och Microsoft Live Meeting är exempel på lösningar för videokonferens. Men en tågresa mellan Göteborg och Stockholm leder inte till större viktad miljöbelastning än ett videokonferensmöte, enligt Malin Picha.
