Det mest blekta papperet uppfattas inte alltid som det vitaste. Nya modeller ger papperstillverkare bättre möjligheter att mäta hur vitt ett papper uppfattas i verkliga belysningsmiljöer. Det öppnar i sin tur för optimerad användning av vitmedel och mer konkurrenskraftiga produkter. Det konstaterar Ludovic Gustafsson Coppel i en licentiatavhandling vid Mittuniversitetet.
Papperets vithet är en kommersiellt viktig egenskap. Vithetsvärden framhålls vid marknadsföring av till exempel kopieringspapper. Genom kostsam blekning och fluorescerande vitmedel blir värdena höga. Hittills har vithetsvärden uppmätts enligt standardiserade metoder. Dessa metoder bygger på en perceptuell modell som utvecklades under 80-talet. Då var vithetsnivåerna mycket lägre.
– Vi upptäckte att kommersiella papper med höga värden kunde upplevas som mindre vita än papper med lägre värden, särskilt i vanliga belysningsmiljöer som kontor, säger Ludovic Gustafsson Coppel.
Hans forskning har lett till nya psykofysiska modeller. Dessa gör det möjligt att mäta hur vitt ett papper uppfattas av den genomsnittliga kunden under olika typer av belysning. Med hjälp av optiska modeller har han också studerat fluorescensmekanismer.
– Kunskap om hur olika papper samverkar med ljus behövs för att kunna producera papper med önskade optiska egenskaper och förbättrad papperskvalitet. Genom att beskriva växelverkan mellan ljus, tryckt papper, och betraktaren kan nya idéer för pappersdesign genereras.
Ludovic Gustafsson Coppel är industridoktorand från Innventia. Utvecklingen har skett i nära samarbete med företag inom pappersindustrin. Intresset har varit stort eftersom ökad kunskap inom området betyder ökad konkurrenskraft.
Ludovic Gustafsson Coppel lägger fram sin licentiatavhandling ”Whiteness and Fluorescence in Paper – Perception and Optical Modelling” den 9 november i Sundsvall.
