Forskarna Fredrik Wikström och Helen Williams, vid Karlstads universitet, har utarbetat en räknemodell för hur förändringar i förpackningsdesign kan få positiva miljöeffekter. Modellen visar stora möjligheter att få en mindre påverkan på miljön om förpackningar utformas så att mindre mat slängs.
Forskningsresultatet bygger på studier där man undersökt fem olika matvarors påverkan på klimat, energiåtgång, försurning och övergödning. Forskarna undersöker vikten av en ökad helhetssyn när förpackningar ska utvecklas.
– Det är viktigt att kunna räkna ut hur stor betydelse matspill har i relation till sin förpackning, säger Helen Williams, doktorand i miljö- och energisystem. Anta att vi vill minska mängden bröd som slängs. Vi kan då göra limporna mindre så att mindre bröd slängs. Även om förpackningsmängden då ökar med 20 procent så räcker det att brödspillet minskar med en procent för att den totala klimatpåverkan ska minska. Om fem procent mindre bröd slängs inom EU så sparar vi energi motsvarande en hel kärnkraftsreaktor.
Olika länders hantering av både förpackningsåtervinning och matrester påverkar resultatet. I ett land som Sverige har man kommit långt med förpackningsåtervinning, men har problem med att mycket mat slängs. Där ser forskarna att man kan göra mycket med förpackningens förmåga att minska matspillet. I länder som till exempel Rumänien och Cypern där återvinningen av förpackningar inte är så stor, måste man vara mer försiktig med att öka förpackningarnas miljöpåverkan.
– Vår forskningsstudie visar att balansen mellan matspill och förpackningsmaterialet förändras beroende på hur återvinningssystemet för såväl förpackning som matspill ser ut, säger Fredrik Wikström, docent i miljö- och energisystem. Nu hoppas vi kunna gå vidare med att undersöka länder med olika återvinningssystem. Det är vikigt att hela kedjan från förädling och transporter till återvinning av både matspill och förpackningar ingår, när val av bästa förpackning ska göras.
