Tryckt elektronik är en växande industri med stora framtida användningsområden. Istället för att tillverka elektronikkomponenter genom ett 30-tal dyra processteg i renrum, kan elektronik för vissa tillämpningar tryckas på papper i vanliga tryckpressar.
Thomas Öhlund, doktorand vid Digital Printing Center på Mittuniversitetet i Örnsköldsvik, har tagit fram ny kunskap som innebär större möjligheter att med hjälp av nanopartiklar trycka elektronik på papper och förpackningar.
Han har undersökt hur den elektriska ledningsförmågan, som är grundläggande för tryckt elektronik, påverkas av pappersytans egenskaper. Genom experiment, har Thomas Öhlund kommit fram till vad pappersytan ska ha för egenskaper för att nå önskat resultat. Till exempel är storleken på ytans porer av stor betydelse.
– Den här kunskapen kan användas för att trycka elektronik på papper och förpackningar. Exempelvis elektronik som berättar om innehållet i en förpackning har varit utsatt för temperaturvariationer eller stötar, säger Thomas Öhlund.
– Inom några år kommer man också att kunna trycka bland annat solceller och displayer i större omfattning, säger Thomas Öhlund.
Att använda tryckteknik som metod kan vara att föredra då stora ytor ska täckas. Exempel på produkter som kan tryckas är solceller, sensorer och bildskärmar. I de fall då dessa produkter redan idag tillverkas med tryckteknik, så sker det framförallt på plast och glas.
Digital Printing Center (DPC) i Örnsköldsvik är en avdelning vid Mittuniversitetet. DPC bedriver forskning och undervisning inom grafisk teknik, och har elva anställda. DPC har ett stort nätverk och samarbeten med pappersindustri, grafisk industri, och lärosäten i Sverige och utomlands.
Thomas Öhlunds forskning har finansierats av Mittuniversitetet, Tillväxtverket, Länsstyrelsen i Västernorrland och Kempestiftelserna.
