Skatteverket har gjort rätt när de tog följdändringsbeslut i momsfrågan. Därmed tvingas tryckerierna skicka vidare de återbetalda momspengarna till sina kunder. Problemet är att ett stort antal tryckerier redan har använt pengarna till att täcka förluster eller ta ut vinster i en pressad bransch. Då återstår bara att ansöka om konkurs.
– Vi kan förvänta oss ett mycket stort antal konkursansökningar i den grafiska branschen under de kommande veckorna, säger AGIs chefredaktör Peter Ollén.
Vad gäller då saken?
EU-domstolen slog för fyra år sedan, i domen C-88/09, Graphic Procédé, fast att en stor mängd trycksaker är varor och inte tjänster. Därmed ska de omfattas av 6 och inte 25 procent moms.
Svenska tryckerier började då, för den aktuella tidsperioden, som var 2004-2007, begära tillbaka inbetald moms – mellanskillnaden mellan 6 och 25 procent. Sammanlagt har flera miljarder kronor begärts.
Skatteverket svarade i början med att skicka pengar till tryckerierna – men samtidigt begära motsvarande belopp av kunderna. När en miljon återbetalades till tryckeriet, så begärdes motsvarande summa – samt en saftig ränta – från tryckeriets kund. När tryckeriets kund sedan kontaktade tryckeriet för att få pengarna därifrån, sade tryckeriet normalt nej och hänvisade kunden till att överklaga domen.
Ärendena har sedan förts till Förvaltningsdomstolen och vidare till Kammarrätterna. Där har det dömts på olika sätt runt om i landet, men majoriteten av domar har slagit fast att Skatteverket inte kan komma långt efteråt och kräva momsåterbetalning från kunderna. Därför blev det en stor överraskning när nu Högsta Förvaltningsdomstolen slår fast att Skatteverket har gjort rätt. Tryckeriet har rätt att kräva pengar tillbaka, men Skatteverket har också rätt att kräva motsvarande belopp från tryckeriets kunder.
Så här skriver Högsta Förvaltningsdomstolen:
”Mervärdesskatten är en flerledsskatt som bygger på principen att skattskyldiga producenter och återförsäljare fungerar som uppbördsmän för staten, men inte själva belastas av någon skattebörda. Skatten övervältras i varje omsättningsled framåt, och stannar slutligen på den förvärvare som inte har avdragsrätt för ingående skatt.”
Domstolen påpekar också att det här handlar om ”transaktioner mellan två fullt ut skattskyldiga näringsidkare, och likformighets- och konkurrens-neutralitetsaspekter kräver att beskattningen så långt möjligt blir korrekt”.
Därför ska pengarna återkrävas från tryckeriernas kunder.
Högsta Förvaltningsdomstolen är också tydlig med att kunderna bara ska betala tillbaka om tryckeriet har råd att betala. Annars har beslutet givit ett materiellt oriktigt resultat. Så om tryckeriet gått i konkurs ska kunderna, enligt domen, INTE betala tillbaka någonting till Skatteverket:
”Skatteverkets återbetalning till tryckeriet får antas vila på antagandet att tryckeriet i sin tur kommer att återbetala skatten till bolaget. Under en sådan förutsättning leder en följdändring av bolagets ingående skatt enligt Skatteverkets yrkande till ett riktigt beskattningsresultat, nämligen att mervärdesskatten varken blir en inkomst eller en utgift för någon av parterna.
Om någon återbetalning däremot inte skulle komma till stånd, skulle en följdändring av bolagets ingående mervärdesskatt ge ett materiellt oriktigt resultat. Den ingående mervärdesskatten blir då en slutlig utgift för bolaget.”
Om detta händer, så hänvisar Högsta Förvaltningsdomstolen till ett annat EU-beslut, nämligen C-35/05 Reemtsma Cigarettenfabriken, där det slås fast att:
”Om det emellertid blir omöjligt eller orimligt svårt att återfå skatten, särskilt vid leverantörens insolvens, måste dock medlemsstaterna möjliggöra att köparen kan återkräva skatten direkt från skattemyndigheterna.”
Varför blev det så här?
Hur kommer det sig då att även stora tryckerier har krävt tillbaka den här skatten, trots det orimliga i att kräva återbetalning för något som ska vara neutralt, som momsen mellan företag.
Jo, enligt Aktiebolagslagen är man skyldig att göra vad man kan för att maximera vinsten. Därför har, framför allt de grafiska börsbolagen, känt sig tvingade att begära tillbaka pengarna. Dock har börsbolagen varit mer försiktiga än andra, när det gällt att intätksföra pengarna. Flera av dem har bara satt pengarna åt sidan, i väntan på Högsta Förvaltningsdomstolens dom.
De pengar som har kunnat intäktsföras gäller belopp som återfåtts för leveranser till kunder som gått i konkurs – där ju inte Skatteverket kan kräva återbetalning. Försäljning till ideella organisationer och företag som inte får dra av moms, är andra exempel där det varit riskfritt för tryckerierna att intäktsföra den återbetalda momsen.
– Jag vill inte spekulera i antalet konkurser, men kan konstatera att det kommer att röra sig om ett mycket stort antal i den grafiska branschen under de närmsta dagarna, säger AGIs chefredaktör Peter Ollén avslutningsvis. Onsdag den 26 februari 2014 kommer, tillsammans med begränsningarna i rätten att trycka skillingtryck under Gustaf IIIs dagar, att kvarstå som svensk grafisk industris affärsmässigt tuffaste period i dess nära 700-åriga historia.
