Ulrika Grefberg är skattejurist hos Svalner. I samband med den stora hearingen om tryckerimomsen för två år sedan, hade hon ett av de viktiga inläggen. Hon har sedan rådgivit ett antal grafiska företag kring momsen på trycksaker. Här ger hon sin reflektion på förra veckans dom från högsta Förvaltningsdomstolen (HFD). Artikeln är också publicerad på Dagens Juridiks hemsida:
HFD har den 26 februari 2014 dömt i två mål avseende den så kallade tryckerimomsfrågan. I domarna tar HFD ställning till två viktiga frågor. Den första frågan är om ett beslut riktat mot en kund kan vara en direkt följd av beslutet att bevilja återbetalning av felaktigt debiterad moms till tryckeriet. Den andra är om ett sådant beslut i vart fall skulle kunna framstå som så uppenbart oskäligt att det ändå inte skulle meddelas.
HFD inleder med att konstatera att ingående moms hos en kund alltid är samma belopp som är utgående moms hos en säljare. Om den utgående momsen justeras för säljaren så justeras automatiskt den ingående momsen hos köparen. Frågan om detta kan påverka kundens avdragsrätt beror, enligt HFD, på om ett beslut mot kunden är en direkt och omedelbar konsekvens av beslutet att återbetala moms till tryckeriet. Enligt HFD är det tillräckligt för en följdändring att beloppets storlek inte behöver utredas, i vart fall om kunden har full avdragsrätt och om kunden inte har invänt att avdrag inte har gjorts.
I den andra frågan konstaterar HFD att det endast är i exceptionella fall som ett beslut om följdändring kan anses oskäligt, särskilt för transaktioner mellan fullt ut skattskyldiga näringsidkare.
HFD noterar att momssystemet bygger på principen om att skattskyldiga som uppbär skatten för statens räkning inte själva ska belastas av skatten. Om däremot en återbetalning inte sker blir skatten, i strid med dess syfte, en intäkt för tryckeriet. Enligt EU-rätten har en kund rätt att få felaktigt debiterad moms återbetald av staten, i vart fall om det är omöjligt eller orimligt svårt att få beloppet från leverantören.
Det noteras att tryckerierna i de aktuella målen inte har betalat momsen till kunden, men även att kunderna inte tycks ha riktat något ersättningskrav mot tryckerierna. HFD finner därför att det inte finns någon grund för påståendet att det skulle vara omöjligt eller orimligt svårt att få ersättning från tryckeriet. I en sådan situation framstår, enligt HFD, inte beslutet om följdändring som uppenbart oskäligt.
Några reflektioner över HFD:s domar:
Möjligheten att efterbeskatta genom följdändring är en utvidgad möjlighet till efterbeskattning. Kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet borde ha lett till slutsatsen att en sådan möjlighet bara kan användas i extra ordinära situationer.
Domen från HFD innebär det motsatta. När det gäller moms finns i princip inte längre några begränsningar. Den som har gjort avdrag för moms står därmed alltid risken för att ett korrekt avdrag, flera år senare på grund av ändrad praxis kan nekas.
Står en sådan beskattning i överensstämmelse med principen om berättigade förväntningar? Någon sådan analys framgår inte av HFD:s motivering. Även om den prövats, var då slutsatsen så självklar att något förhandsavgörande från EU-domstolen inte krävdes?
Vid bedömningen av oskälighetsrekvisitet borde HFD kanske även ha reflekterat över varför denna fråga överhuvudtaget har hamnat i domstol och vems fel det är. Det är den svenska lagstiftaren som medveten om möjligheten, trots detta väntade 13 år med att införa ett krav på utfärdande av kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad moms. Sedd i det ljuset framstår besluten som uppenbart oskäliga.
HFD utgår ifrån att Skatteverket antagit att tryckerierna skulle ersätta kunderna. Varför har HFD behov av att påpeka detta? En tanke är att HFD vill påpeka för Skatteverket att denna fråga borde ha utretts, det vill säga om återbetalningen till tryckeriet kunde ha riskerat bli en oberättigad vinst för tryckeriet. Vi vet att någon sådan utredning aldrig gjordes, detta trots att frågan påpekats för Skatteverket. Nu drabbas kunderna av att Skatteverket inte utredde den frågan.
Det är möjligt att det vid en första anblick kan tyckas att HFD har kommit fram till ett rimligt slut, inte minst med tanke på att i ett av målen det var frågan om närstående bolag. Men vid en närmare granskning framträder en helt annan bild.
Fram träder en bild av en domstol som låter svenska bolag ta ansvar för bristande lagstiftning. Bolag som köpte tjänster för många år sedan och som i godo gjorde ett riktigt avdrag för momsen på inköpet. Dessa bolag har nu i flera år värjt sig först mot Skatteverket sedan i förvaltningsdomstol för att slippa betala tillbaka denna skatt till staten.
Vad säger HFD till dessa bolag? Jo, nu är det är dags för rond två, i allmän domstol! Inte förrän ni kan visa att det varit omöjligt eller orimligt svårt att få tillbaka skatten av leverantören kan ni återkomma med krav till Skatteverket.
Enligt HFD finns det inget som talar för att det skulle vara omöjligt eller orimligt svårt att få ersättning från tryckeriet. Låt oss hoppas att HFD har rätt i denna fråga. Flera sakkunniga på området vittnar dock om att det inte alls är självklart att ett krav riktat mot ett tryckeri skulle vara framgångsrikt. Kanske är det istället så att HFD anser att den som förhållit sig passiv får ta ansvar för det. Kunderna skulle ha skippat rond 1 och istället direkt gått på rond 2.
När denna rond är avklarad om ett antal år, vad händer då? Säg att det visar sig att det inte går att göra gällande ett civilrättsligt krav? Räcker det då med att vända sig till Skatteverket för att får tillbaka skatten? Risken är dock att tiden för att ompröva beslutet har gått ut eller så har domen vunnit laga kraft. Följdändringsbeslutet kan då inte ändras.
Då återstår rond 3, skadeståndstalan mot staten. Nytt krav, denna gång riktat mot staten först via JK och sedan kanske en ny vända i allmän domstol.
Enligt praxis från EU-domstolen kan en godtroende köpare inte nekas avdrag för momsen med mindre han i vart fall hade anledning att misstänka att inköpet var ett led i ett momsbedrägeri. Det innebär att en köpare kan ha rätt till sitt avdrag även om säljaren begått en brottslig handling. Är det självklart att EU-rätten ger en godtroende köpare sämre skydd bara för att hans inköp har gjorts från någon som följt lagen?
Det finns flera frågor som EU-domstolens åsikt hade varit intressant att ta del av. Man kan inte låta bli att fundera över om den latenta kostnaden för staten på flera miljarder kronor lett till en så extensiv och samtidigt så restriktiv tolkning av de aktuella bestämmelserna.
Ulrika Grefberg är skattejurist på Svalner Skatt & Transaktion, som är en oberoende skatterådgivningsbyrå. Hon har tidigare skrivit om tryckerimomsen i dagens Juridik:
