Utmaningarna med papper som ska användas för inkjetbaserad höghastighetsprintning växer i takt med fler tekniker och fler maskiner. För tio år sedan handlade problematiken om att få ett någorlunda acceptabelt resultat över huvud taget. Idag har man kommit en bit på vägen, främst med hjälp av innovationer inom bläck och skrivhuvuden, men även i det att man tagit fram specialpapper och/eller så kallade primer – en förbehandling av papper. Att prima papper är dock långt ifrån optimalt – det innebär ett extra steg i kedjan och därmed också en kostnad.
Kvalitetsribban för de områden där inkjettekniken inledde sin karriär – vi tänker främst på transaktionsprint och direktreklam – har traditionellt sett varit lägre än andra områden och därför har vi i branschen också nöjt oss med enklare papper i lägre ytvikter.
Andra pappersutmaningar som kan kopplas till inkjet handlar om pris; hur mycket är tryckeriet villigt att betala, torktider; papperet måste hinna torka innan det når efterbehandlingsutrustningen. Och vi ska komma ihåg att med allt mer komplexa trycksaker som produceras med inkjetteknik, ökar också komplexiteten i efterbehandlingen. Vad innebär det för papperet?
Bläck som torkar
Kärnan i torktiderna finns i hur bläcket beter sig, hur mycket bläck som når papperet och vad bläcket innehåller. I dagsläget är det bara specialpapper som kan användas för vattenbaserat bläck. Obestrukna papper har en öppnare struktur och är en bra utgångspunkt. Bestrukna papper är vanligtvis inte lämpliga för inkjet, även om det finns ett antal pappersleverantörer som lanserat inkjetpapper som ger bättre printresultat.
Inom traditionellt offsettryck är färglagret runt 4,5 mikrometer. I torrtoner är det 18 mikrometer, alltså fyra gånger så tjockt som offset. Inkjetbläck är runt 15 mikrometer tjockt, men 13,5 av dessa är vatten och måste avlägsnas. När bläcket penetrerar pappersytan följer pigmenten med vattnet, vilket gör att bläckdropparna blöder och expanderar i papperet.
Forskning går framåt
Ett alternativ för bättre vidhäftning är att ändra på viskositeten i bläcket. Océ har till exempel tagit fram ett svart bläck som efter att det penetrerat papperet ökar i viskositet. Bläcket blir mer geléaktigt och fixeras i papperet. Det gör att man kan stoppa blödningen, vilket ger skarpare trycksaker. Nackdelen är att bläcket är 20-30 procent dyrare än traditionella inkjetbläck.
Sedan sker det mycket forskning på papperssidan. Bland annat i form av så kallad primer, som innehåller fixativ som gör att pigmenten inte tränger in för långt i papperet och därmed blöder ut i det. Några av dessa papper heter Crown Digital PS, Mondi DNS hsi, Ziegler ZAdvance ochModo Jet PRO.
Så kallade Inkjet Pigmented Papers arbetar istället med en särskild bestrykning som gör att pigmenten ”fastnar” i bestrykningen samtidigt som bäraren (vatten) går in i papperet. Här kan man arbeta med olika bestrykningar beroende på om det är dye- eller pigmentbläck.
De största forskningsresurserna läggs idag på att få fram offsetliknande bestrukna papper. Utmaningarnas moder är att få fram ett papper som både absorberar och fixerar bläcket. Det måste både torka bra och ge en god vidhäftning. Några exempel på papper som redan släppts är Sora Jet Matt och Stora Enso MediaPrint Jet Silk.
Torkningen går att kontrollera med luft och värme och färgåtergivningen förbättras kontinuerligt. Men det är fortfarande svårt att producera bestrukna papper för inkjet. Samtidigt står inkjet för något nytt och det är kanske inte alltid rätt väg att gå att försöka att återskapa ett offsetpapper för inkjetanvändning.
Programvaruutvecklaren Global Graphics Software har ytterligare en angreppsvinkel, men kanske mer för att förbättra kvaliteten på inkjetutskrifter. I samarbete med ett antal inkjetskrivarleverantörer utvecklar de en helt ny typ av halvtonsraster som ska kunna styra mängden bläck som hamnar på substratet. Enligt Martin Bailey, teknisk chef hos Global Graphics, har flera skrivarleverantörer redan sett avsevärda förbättringar på testutskrifter, trots att man bara för tillfället utforskar olika möjligheter.
