Du klättrar uppåt längs Sölvegatan i Lund, ut mot Lunds Tekniska Högskola. När du till slut når den högsta punkten – med observatoriet på andra sidan – är du framme. Mitt emot ligger ett stort 60-talskomplex med gula tegelhus som utgör en viktig del av universitetet. Universitetet, med lejonet som har en bok i ena änden och ett svärd i den andra, markerande att du gärna får komma hit och studera – men om du ställer till problem, så finns svärdet där. Så redan på 1600-talet visste kungen att studenter kunde vara farliga att ha emot sig.
I ett av de gula husen ligger universitetets tryckeri, kallat Media-Tryck. Det finns ingenting som skvallrar om att det här tryckeriet har anor bakåt i tiden till tiden när Karl X grundade universitetet för att etablera svenskheten i de nyligen ockuperade områdena Skåne, Halland och Blekinge. I ett slag hade Sveriges befolkning fördubblats och det var viktigt att de nya invånarna inte åkte till Köpenhamn för att inhämta sin kunskap.
Möter bläckpressen
När jag kommer in i tryckeriet, möts jag till vänster av en stor rotativ Canon Océ bläckpress. Den är verkligen stor, även om den är digital. I bortre änden skymtar en stor pappersrulle och närmast ingången kommer färdigskurna bokblock i maximalt A4 ut. Det är den pressen som har tryckt den tidning du nu håller i handen.
Maskinen står helt obemannad och spottar ur sig böcker. Ett Tecnau rullställ matar in papperet och en Tecnau arkskärare tar hand om det färdiga trycket och buntar ihop det till bokblock.
Söker vidare
Jag söker min kontaktperson, så jag lämnar bläckpressen och går istället in i hallen till höger om ingången. Där möts jag närmast av en utställning av arkskrivare och efterbehandling. Här finns både Konica Minolta, Ricoh 901 och Océ skrivare – var och en vald för att just den är bäst på en viss typ av produktion. I efterbehandlingen dominerar Horizon.
Jag träffar Richard Ringhov, som har titeln avdelningschef, trots att hans tryckeri är minst lika stort som ett där chefen kallar sig boktryckare eller direktör. Han och produktionsledaren Johan Albertén har lång erfarenhet av att jobba digitalt. De förklarar också valet av de olika arkskrivarna. Ricoh 901 har bättre passning mellan sidorna och ur den maskinen får de färdiga, limbundna böcker i mindre upplagor – ofta bara ett exemplar.
Konica Minolta är bäst på tonplattor och Océ arkmaskinen är fantastisk på att producera svartvita böcker – fast de numera främst körs i den nya rotationsbläckskrivaren. Océ arkmaskinen användes för produktion av avhandlingar innan bläckpressen sattes in i fjol.
Glada för nya maskinen
– Bläckskrivaren är fantastisk på allt, säger produktionsansvarige Johan Albertén och visar mig en bok som de producerat i både bläckskrivaren och låtit trycka i en modern offsetpress.
Det unika med Canon Océ Imagestream 3200 är att den trycker på vanligt standardpapper. Den här tidningen är tryckt på exakt samma Lessebopapper som vi tryckte förra numret i offset på. Och samma 100 grams papper som Media-Tryck använder för alla doktorsavhandlingar.
Papperet har de i tre olika rullbredder – 320, 360 och 450 mm – där vi använt 450 mm. Papperet är utvecklat i nära samarbete mellan Lessebo Bruk och Media-Tryck på Lunds Universitet.
Punktförstoringen
– Titta på punktförstoringen, säger Johan Lindelöf.
– Bläckskrivaren håller öppna detaljer även längst inne i skuggorna i skogen.
Det är Johan Lindelöf som kalibrerat färgstyrningen i de olika maskinerna, för att krama ut maximal kvalitet. Han visar mig de olika tester som han gjort. Han tar även fram testtryck de gjort av en tidigare AGI och låter mig jämföra med det offsettryckta. Jag vill ogärna sätta mig som domare utan nöjer mig med att konstatera att båda trycken mer än väl motsvarar mina krav. Den tidning du håller i din hand är tryckt i bläckpressen på Lunds Universitet, så här har du chansen att själv bedöma kvalitén.
Dyr efterbehandling
Åtta miljoner har kalaset kostat Lunds Universitet i fjol.
– Då har vi ändå valt en skalad maskin, säger Richard Ringhov. Hade vi valt ytterligare åtta huvuden och därmed ökat bredd och hastighet, så hade det fördyrat pressen ytterligare. Men det ger ju stora möjligheter att öka kapaciteten utan att behöva investera i en ny maskin.
– Annars är det kostnaderna runt omkring som överraskat mig. Rullmatningen och det som händer i slutet av maskinen har varit nästan lika dyrt som själva bläckpressen. Du kan köpa en hel press för samma pris som inmatning och efterbehandlingen.
Med den maskin som Media-Tryck nu köpt, så kan de producera 48 meter per minut på 450 mm brett papper. Det är väldigt mycket – 600 färgsidor per minut, vilka inline förvandlas till färdiga böcker. 175 000 böcker har producerats under det första året – på bara ett skift. Det ger en avskrivningskostnad på runt tio kronor per bok.
Den viktiga skillnaden, jämfört med toner, är mängden servicebesök. En bläckpress behöver sällan service och mycket av det som ska göras kan hanteras av tryckeriets egen personal.
– Vi trycker allt i A4 och köper bläcket separat. Jag tycker också att maskinen blir bättre och bättre hela tiden, säger Johan Albertén. En viktig komponent är också att papperet blir bättre.
– Jag skulle vilja påstå att halva kvalitén sitter i pappersvalet.
Avhandlingar
När jag bläddrar bland produkter från tryckeriet på Lunds Universitet, så finns det naturligtvis en typ som helt dominerar. Det är doktorsavhandlingarna. Hit kommer inte bara de egna doktoranderna utan även andra från hela landet, för att få tryckt sina doktorsavhandlingar snabbt och med den nya kvalitet som Media-Tryck erbjuder.
– Jag skulle gärna haft ett djupare samarbete med andra universitetstryckerier, säger Richard Ringhov. Vi skulle utan vidare kunna producera dubbelt så många böcker som vi gör nu. Nu får vi bara en mindre mängd avhandlingar från andra universitet.
Två lösningar
Media-Tryck har två lösningar för doktorsavhandlingar. Användaren laddar ner en färdig wordmall eller den mer avancerade Latex mallen. Väljs wordmallen så erbjuds support medan Latex-användaren, som typiskt forskar på någon av de naturvetenskapliga institutionerna, uppmanas att själv skaffa kunskap om systemet.
Fokus på produkter
Av Media-Trycks hemsida framgår det tydligt att tryckeriet är på ett universitet. Här nämns inte ett ord om vilken maskinpark som finns. Istället beskrivs i detalj de olika produkter som kan skapas. För sådant som visitkort, korrespondenskort, nämnbrickor och postrar finns på hemsidan en färdig funktion för att direkt ladda upp original – eller skriva in texter som ska bli till trycksaker.
Rätt miljö har också Media-Tryck. Det ligger på Sölvegatan, mitt bland alla institutionerna och nära för studenterna på både universitetet och Lunds Tekniska Högskola (LTH). Det är förvånande att det är så viktigt att tryckeriet fysiskt befinner sig mitt i allting. Man skulle kunna tänka sig att när allting ändå görs på nätet, så skulle det lika gärna kunna ligga i en barack i Estland.
Men så är det inte. Även om vissa kunder arbetar helt via nätet, så finns det andra som uppskattar möjligheten att få det personliga mötet. När det gäller servicetrycksaker finns dessutom aspekten av att kunna erbjuda mycket korta leveranstider.
