Partiell eller hel foliering och lackering med matt, högglans eller något däremellan. Det var vad Komfi visade på Drupa. Besökare höjde rejält på ögonbrynen över hur långt det tjeckiska företaget förflyttat sig sedan förra Drupa. Det som startade som ett lågprisalternativ har blivit till en viktig aktör i branschen för att skapa mervärde på tryck. Man kan dela upp förädlingen i två huvudgrupper. Den ena är att lägga på laminat eller folier och den andra är att lägga på en flytande lack.
– Vi har möjlighet att köra på många lager med flytande lack och därmed skapa specialeffekter i trycket. Du kanske kör tre lager lack, sedan uv-härdning, följt av åtta lager och ytterligare en exponering med uv-ljus. Så länge du inte når upp till skrivhuvudena kan du lägga på hur tjockt du vill, säger Bo Heiwe som driver Komfis kontor i Norden.
Han syftar på Komfis maskin Spotmatic 54. Den tar också hänsyn till att digitaltryck ibland ligger ojämnt på arket. För varje ark börjar den med att kolla passmärkena, så att den partiella lackeringen hamnar precis rätt.
På frågan om varför Komfi har så stor framgång nu svarar Bo Heiwe att det dels beror på att upplagorna går ner samtidigt som kraven på avancerade effekter ökar, dels att Komfi har en mycket attraktiv utvecklingsmiljö i ett land med starka ingenjörs-traditioner, kombinerat med en relativt låg kostnadsbild.
Den mest avancerade maskin som visades på Drupa är Komfi Amiga 76. Den kostar 75 000 euro och arbetar helt automatiskt. Jag lastar mina tryckark i ena änden och kan senare hämta den färdigbehandlade pallen vid avläggaren. Maskinen är konstruerad för att kunna vara igång dygnet runt.
– Den här maskinen kan både arbeta kallt och varmt med att lägga på laminat. På vinyl och etiketter vill du säkert lägga på laminatet kallt. På papper vill du värma cylindern till 110 grader och säkra att laminatet fäster ordentligt på papperet. Eller så väljer du ett mellanting, för att ge mindre stödvärme om du har ett lite ojämnt, men värmekänsligt material som du ska applicera på, säger Bo Heiwe.
– Vi ställer in formatet automatiskt och överlappningen görs elektroniskt. Det viktiga är att maskinen aldrig stannar utan hela tiden rör materialet framåt. Därför har vi en flygande kniv och en dancer, vilket gör att laminerings-appliceringen alltid görs i samma hastighet.
– Efteråt har vi tre sidor där laminatet är innanför arkkanten för att kunna jämnstöta och skära arken buntvis, säger Bo Heiwe och visar ett färdigt ark.
Tonern i tonertryck består till största delen av vax eller plastgranulat och en mindre del är pigment. Plasten gör att tonern smälts fast på substratet.
– Det här kan du utnyttja för att göra en partiell lackering av tonertryck, om du till exempel skriver mottagarens namn och vill att just det ska vara glättat, säger Bo Heiwe och tar fram ett kort som Billes har producerat. Där tryckte de först vanligt och lade sedan på ett seglaminat. Sedan lade de trycket i sin Indigo och tryckte ett unikt budskap ovanpå laminatet. Därefter laddade de laminerings–maskinen med en guldfolie istället för laminatet. När de då körde igenom det, med värme, så fäste folien bara på de digitaltryckta ytorna.
