När digitaltryck i färg startade för drygt 20 år sedan fanns det två spelare på marknaden. Den ena var israeliska Indigo, som lanserade sin våt-tonermaskin som digital offset eftersom den använde en gummiduk. Den andra var belgiska Xeikon som, understödd av Agfa, skapade en rullmatad press som var konstruerad för att kunna vara i produktion dygnet runt.
Indigo köptes sedan av HP och är i dag integrerad med deras bukett av bläck- och tonerbaserade maskiner. Xeikon har köpts av kemiföretaget Flint, som planerar att göra ytterligare köp inom digital grafisk produktion. Vi var många som trodde att det på Drupa skulle tillkännages att Flint även köpte Kodaks bläckdivision. Det skulle i så fall gjort att företaget hade ett erbjudande inom både toner och bläck.
Xeikon har lyckats leva kvar på egen hand och har förmått utveckla tonertekniken till ständigt nya höjder. Den som förväntat sig en bläcklösning på Drupa blev inte bönhörd.
I gengäld har Xeikon tagit tonertekniken ett snäpp vidare med sin satsning på Trillium, som bygger på våt toner. Xeikon kallar det fusion-teknik. Genom att lägga tonern i ett lösningsmedel som återcirkuleras i maskinen, kan Xeikon arbeta med mindre tonerpartiklar och därmed både få ett tunnare färglager och ännu högre detaljrikedom. Dessutom är temperaturen i maskinen lägre, så att fler material kan användas.
I dagsläget används våt-tonertekniken bara för den kommersiella marknaden – alltså reklamblad och tidningar. På kartongsidan, där man bara arbetar med torr toner, är argumentet att avsaknad av mineralolja gör förpackningen möjlig att använda för en rad livsmedel. Maskinerna är standardutrustade med fem färgverk, så förutom cmyk kan man beställa specialblandade färger från Xeikon för femte verket. Drygt 1 600 B2-ark produceras i timmen.
För användare på kartongsidan har Xeikon i år tagit fram en stansmaskin. Den är precis anpassad för Xeikons materialbredd – 516 millimeter – och klarar en meter långt material. När man tryckt rullen och skurit ner den till maximalt en meter långa ark, så kan det hela stansas och bigas i den egna maskinen. Dessutom kan stansen användas för att prägla och skapa braille (blindskrift). Stansen har egen programvara som gör utskjutningen, så att maximalt antal förpackningar får plats på arket, samtidigt som underlag för en stansplåt kan skickas till producenten av dessa. Eftersom Xeikon arbetar med rulle kan utskjutningen exempelvis räkna ut att den optimala arklängden är 88 centimeter. Då skärs arket precis efter den längden.
Xeikons etikettmaskin heter 3300. Namnet avslöjar bredden på maskinen, som är maximalt 33 centimeter. Här ingår maskinen i ett helt system som även kan foliera och stansa etiketterna, så att man i slutändan får en färdig rulle som är redo att användas för att klistra på en förpackning eller för att med värme överföras till ett material.
Fördelen här med att arbeta digitalt och med rulle är givetvis att man slipper spill av det ofta ganska dyra etikettmaterialet. Man har exakt den repetitionslängd som är optimal för den etikett som ska tryckas.
Upplösningen är – precis som för kartongmaskinen – 1 200 dpi och drygt 19 meter produceras i minuten.
