Detta är ett referat från John Hassler föredrag på Grafkoms nätverksträff i Saltsjöbaden, där han redovisade det ekonomiska läget idag och vad vi kan förvänta oss i framtiden. Han är makroekonom och professor på Stockholms universitet. John sitter också i kommittén som väljer ut pristagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne.
Världskonjunkturen
– För första gången sedan finanskrisen ser konjunkturutvecklingen rätt ljus ut i de flesta delarna av världen berättade han och pekade på ett antal faktorer:
– USA har lämnat lågkonjunkturen och är på väg in i en svag högkonjunktur som eldas på av att Trump ska få igenom stimulanspaket, sänkta skatter och ökade utgifter.
– Inom euroområdet är det stabilt, men en bit kvar på ungefär ett eller två år innan vi är tillbaka i normalt konjunkturläge.
Andra positiva faktorer som John pekade på, är en tillväxt i Indien och Kina på sex till sju procent. Det understöds delvis av stimulansåtgärder, där exempelvis Kina styr utvecklingen genom att släppa på krediter.
Brasilien och Ryssland gynnas av stigande råvarupriser. Japan är segt vilket beror på en minskad befolkning i arbetsför ålder, men räknar man BNP på arbetsför befolkning så ser det inte så dåligt ut.
Man räknar med en fortsatt tillväxt på runt två procent för både USA och Europa. Indien och Kina gör att tillväxten genomsnittligt sett ligger lite högre i världen.
Risker och problem
– Den politiska osäkerheten påverkar investeringsviljan som exempelvis Trump och vad som händer i Nordkorea. Donald Trump är fortfarande en av de stora riskerna som skulle ställa till med saker i den ekonomiska utvecklingen, berättade John och fortsatte:
– Även om Trump får igenom en del saker så är ett fullskaligt handelskrig så kostsamt för alla inblandade att det knappas är troligt. Det finns inget intresse från Kina och EU att vara med, även om USA fattar en del beslut som kan vara negativa för oss. Även om dom stora företagen flyttar hem sin produktion till USA så måste dom handla med övriga världen annars fungerar det inte. Företagen kommer att vara starka lobbygrupper mot handelssanktioner.
Andra risker som han tog upp är den dåliga kapitaliseringen i ett antal europeiska banker och oviljan att ta tag i problemet. Risken finns också för accelererande problem inom eurosamarbetet, men där finns det saker som pekar i rätt riktning.
Vi kan få en kraschlandning i Kina, som har en uppumpad tillväxt med orimligt höga fastighetspriser och en dåligt fungerande finanssektor. Men den kinesiska ledningen verkar vara medveten om detta. Rysslands ekonomi påverkas av oljepriset, ett högre oljepris kanske minskar Putins behov att visa sina muskler på annat sätt?
Diskussioner i USA idag handlar om att alla uppfinningar är gjorda. Nya uppfinningar behövs för att hålla BNP uppe. Det har varit möjligt tack vare en kontinuerlig ökad insats i forskning och utveckling. Pessimisterna säger att man inte kan fortsätta att expandera med hur många som håller på med forskning i all evighet. John ser dock en öppning i att internet och IT-teknologin gör det möjligt att skyffla in många fler i forskning, framför allt från Indien, Kina och Afrika.
Räntorna har långsiktigt fallit kraftigt under 25 år. Det är ingenting unikt för Sverige utan gäller även global. Låga räntor ökar skuldstocken och ger stora balansräkningar vilket, tillsammans med en låg tillväxt, ställer till med risker som måste hanteras.
– Låga styrräntor och statsskulder gör det svårare för centralbankerna att dämpa en eventuell lågkonjunktur. Fallhöjden i penningpolitiken är mindre idag, man kan inte sätta hur negativa styrräntor som helst. Den ökande populismen gör det också mindre möjligt att hantera kriser i framtiden, enligt John.
Analyser pekar på att lågräntesamhället kommer att bestå. Orsaken är att en större andel av jordens befolkning är rika och i sparande ålder som leder till ett ökat sparutbud. Man är också mindre villig att ta ekonomiska risker än tidigare.
Frågor som Sverige måste ta tag i
– Det går bra för Sverige, lågkonjunkturen är över. Vi är i en högkonjunktur som inte verkar leda till ökad inflation. Det som begränsar konjunkturen är att det är svårt att få tag på kvalificerad arbetskraft, men som också minskar risken för överhettning, sade John och fortsatte:
–Bostadsmarknaden fungerar sällsynt dåligt vilket begränsar tillväxten på sikt. Unga människor i storstadsområden måste skuldsätta sig med flera miljoner kronor för att flytta hemifrån vilket inte är rimligt och som leder till stora balansräkningar. En lösning är att fördela riskerna till andra generationer genom att pensionsfonderna äger bostäderna och hyr ut dessa till unga.
Integration och segregation är något som Sverige är dåliga på, vilket är negativt men gör det också möjligt till ordentliga förbättringar. Spridning i kunskaperna ökar också i det svenska utbildningssystemet.
Enligt IMF:s definition är Sverige världsbäst på telekom och ligger i topp när det gäller produktion. Vi verkar vara världsbäst när vi utsätts för internationell konkurrens utifrån. Däremot ligger vi i botten när det gäller skyddade sektorer, som bygg och tjänstesektorn.
– Vi lever inte bara på export utan det är också viktigt att vi ser över produktiviteten på den icke konkurrensutsatta sektorn, även om avreglering och privatisering inte är den enda lösningen. Att vi är dåliga gör det möjligt till förbättringar även här.
– Sverige är finanspolitiskt relativt väl rustat för att hantera kommande kriser, vilka alltid kommer. När det verkligen är kris verkar det, som det politiska systemet fungerar i Sverige, sade John och avslutade med att peka på 90-talskrisen, då man kom överens om ett omfattande reformprogram som ledde till att den långsiktiga nedgången bröts.
Föredraget kan ses i sin helhet på youtube.
