Service i centrum för universitetstryckeri

Josef Lotfis framgång grundar sig i kundrelationer. Jämn och hög kvalitet tycker han sig också få från Karl Elias och hans kollegor på Ricoh.

Det blir allt vanligare att kommuner och myndigheter låter cheferna köpa ut tryckerierna och driva dem på egen hand. Därigenom kan de både söka kunder på annat håll, investera i ny utrustning utan krånglig upphandling och snabbt möta nya behov. Universitetsservice (US-AB) på KTH i Stockholm är exempel på ett sådant företag.

Under Josef Lotfis ledning drivs nu ett lönsamt tryckeri med genomgående nya maskiner, nio anställda och en omsättning på över 13 miljoner kronor. Från att bara ha handlat med KTH har de nu också kunder på Stockholms Universitet och en del företag i Stockholm. Till exempel är de stolta över att få producera material för Porsche.
– Många som handlar trycksaker vet kanske inte vilka ord de ska använda, förklarar Josef Lotfi, när vi ber honom berätta om framgången.
– Det kan kännas för tekniskt för kunderna att beställa. Därför går de till någon där de kan ställa de konstiga frågorna.
– Vi lägger mycket tid på att svara på mejl. Vi har också fått kunder som kommer från tryckerier där de måste arbeta automatiskt. Hos oss kan man visserligen också beställa helt automatiskt – men bara om man själv vill det.
– Kundnöjdhet har varit den röda tråden för oss. Det är väldigt krävande men också mycket trevligt. Vi har alltid arbetat utifrån kundnöjdhet. Det ska vara en glädje att komma och handla här, förklarar Josef Lotfi.

I företaget finns en HaiKom programvara, som används för att lägga upp kundernas beställningar. Där kan beställarna också, via ett webbgränssnitt, själva lägga jobb som går direkt till utskrift, utan någon handpåläggning.
– Det blir allt vanligare att kunderna lägger in sina order via HaiKom. Automation och våra nya maskiner gör att vi får goda marginaler. Både Stockholms Universitet och KTH efterfrågar också den här typen av system. För närvarande måste man logga in, men vi tittar vi på hur man ska kunna komma direkt till en e-handelssida när man går in på vår hemsida.
– Genom HaiKom kan kunderna beställa, så att det går direkt i produktion utan handpåläggning.

I tryckeriet har det länge varit Xerox som dominerat, med en iGen i spetsen. Men i och med att US-AB bytte arbetsflöde till Efi blev jobbflödet neutralt i förhållande till olika skrivare. Så de senaste skrivarna har istället beställts från Ricoh.
– Det var stor rädsla när vi efter 18 år över en natt började jobba med en annan mjukvara. Men om vi någon gång ville byta maskin och leverantör, så var vi tvungna att gå över till arbetsflöde från en neutral leverantör.
– Den Ricoh 9110 som installerades fick bekänna färg direkt. På lite drygt tre månader har den kört över två miljoner klick. Nu ska den ersättas med en 9210 med Plockmatics bookletmaker PBM500. Det betyder att vi får häft, fals, framkantstrimning och fyrkantsrygg inline i produktionen säger Josef Lotfi.

Alla typer av broschyrer, böcker och storformat produceras hos US-AB på KTH-området i Stockholm.

Eftersom Ricoh kan trycka helt ut till kanten, så använder US-AB ett specialskuret papper som är 297 x 450 mm. Efter framkantstrimning får de då ett fullt A4 med tryck till kanten.
En hel del böcker körs dock istället ut i maxformatet och skärs sedan ner så att US-AB får ut åtta boksidor (fyra ark) ur varje tryckark. Limbindningen görs då i en Horizon limbindare med EVA-lim. På frågan om valet mellan EVA och PUR, säger Josef Lotfi att han tycker att EVA-limmet blivit mycket bättre de senaste åren och att de därför föredrar att arbeta med det.
På frågan om de första erfarenheterna av att gå från Xerox till Ricoh svarar Josef Lotfi:
– Tidigare har vi först tryckt färgsidorna och sedan sorterat in dem i en svartvit maskin. Detta för att våra marginaler inte tillät att vi körde allt i en färgmaskin. Men med Ricoh 9110 har vi fått ekonomisk möjlighet att köra allt i samma tryckpress. Vi måste dock först markera hela jobbet som ett svartjobb och därefter ange alla sidor som ska vara i färg. Gör vi så – och det går ganska snabbt – så behöver vi bara betala färgklick för det som faktiskt är färg.
– En annan fördel är att svartvitt i en färgmaskin på något sätt ser annorlunda ut jämfört med resultatet i en rent svartvit maskin.
– Vi gillar också hastigheten. När vi kör fyra sidor upp på ett B3-ark får vi ut 300 sidor i minuten, jämfört med om vi kör A4, där vi får ut 130 sidor i minuten.
– Jag känner att jag kan köra allt i Ricoh. Det finns inga jobb som jag av kvalitetsskäl behöver lägga i Xerox iGen. Det blir en annan mättnad i Ricoh, jämfört med iGen. Kanske beror det på Ricohs vaxtoner, där jag dessutom kan ställa in temperaturen så att jag själv kan välja graden av matthet, avslutar Josef Lotfi.

Matrix används både för att lägga på laminat och för att foliera, med exempelvis guld, på utvalda delar av sidan. Bo Larson från Plockmatic Document Finishing har levererat till US-AB:s Josef Lotfi.

Laminering och foliering

US-AB laminerar gärna omslag och en del andra produkter. För att göra det har de precis anskaffat en Matrix 370 enkelsidig laminering med den nya matare som precis har lanserats till maskinen. US-AB har också den första installationen i Sverige av Omniflow helautomatisk arkmatare.
Den kör upp till tio meter i minuten.
– Vi folierar alla våra omslag. Det var verkligen kris när vi fick maskinen. Vi fick korta utbildningen till en halv dag för sedan behövde vi börja producera. Det blev till 4500 seglaminat på tre timmar, säger Josef Lotfi, som är vd på US-AB.
– Maskinen är lätthanterlig. Det har inte behövts så mycket utbildning. Och de gånger vi haft service här, har det varit för planerad service. Har det varit något utöver det, så har vi löst det via telefon.
Matrix 370 är såld av Bo Larson hos Plockmatic Document Finishing.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *