Broschyr med sprängkraft

PUBLICERAD: 16 oktober 2018
UPPDATERAD: 16 oktober
Christina Andersson ledde framtagandet av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr Om krisen eller kriget kommer.

Om krisen eller kriget kommer gick knappast någon förbi. 20 fullmatade sidor med samhällsinformation som tog närmare 1,5 år att ta fram och som gick ut till Sveriges alla hushåll. Det här är historien om MSB:s broschyr och den kritik och debatt som följde.

Det var under kalla krigets dagar, närmare bestämt 1961, som samhällsinformationen senast hamnade i människors brevlådor. I maj var det dags igen. En av årets kanske mest omtalade broschyrer, Om krisen eller kriget kommer. Den nya utgåvan damp ner i brevlådan hos 4,8 miljoner hushåll  – en satsning för ökad riskkommunikation till privatpersoner. ­Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tog fram broschyren på uppdrag av regeringen. Syftet var att informera om vad som kan hota vårt samhälle, allt från klimatkatastrofer till, it-attacker till terrorattacker och i värsta fall krig. Om hur katastrofhändelser kan komma att påverka människors vardag och vad man kan göra för att förbereda sig.

I början av 2017 drog MSB:s arbete igång att baka ner ­tonvis med informationsmaterial till en lättförståelig, konkret och tydlig broschyr som alla människor lätt skulle kunna ta till sig. Projektledaren Christina Andersson på MSB säger att regeringen kom med en detaljerad beskrivning av uppdraget och hon hymlar inte om att det var en omfattande process att landa i slutprodukten.

– Det har varit ett intensivt arbete med enstaka formuleringar. Det är nog svårt att hitta en text som är lika genomarbetad, lika förankrad och kritisk genomgången från alla möjliga håll, säger Christina Andersson och utvecklar:

– Regeringen pekade på att vi skulle samarbeta med andra myndigheter och aktörer i samhället. Försvarsmakten, Sveriges kommuner och landsting, frivilliga försvarsorganisationer och länsstyrelser. Så det var inte bara en MSB-produkt även om vi var ansvariga för innehåll och produktion.

Broschyren gick ut till 4,8 miljoner svenska hushåll.

En referensgrupp med flertalet representanter träffades också vid tre tillfällen för att samtala och mejsla fram innehållet.

– I en tidig version av broschyren testade vi också innehållet på tio olika ­fokusgrupper – människor i olika åldrar och med olika bakgrund och boendemiljö. Där fick vi också värdefull information om hur de tyckte att broschyren skulle se ut.

Kreab hade hand om formgivningen och illustrationerna, medan MSB ytterst har formulerat meningarna och innehållet. En viktig utgångspunkt från MSB:s sida var att alla människor skulle kunna ta till sig samhällsinformationen, oavsett förutsättningar och behov. De valde att skriva den på enkel svenska, med korta texter, punktsatser och illustrationer.

– Den stora utmaningen var att det var så många aktörer inblandade. Att få ihop allas åsikter och synpunkter på utformningen, innehållet och formuleringarna. Vi hade det slutgiltiga beslutet, men det var ändå viktigt att den skulle vara accepterad och väl förankrad innan den skickades ut.

– Det gällde att jämka samman, stämma av och hitta en medelväg samtidigt som innehållet måste vara juridiskt korrekt och enkelt – inte trassla in sig i avancerade förklaringar eller begrepp.

Hur delaktiga var ni i den grafiska utformningen?

– Vi fick ganska tidigt i processen ett förslag från Kreab kring den grafiska profilen, sedan har vi balanserat den gentemot MSB:s grafiska profil som vi följer delvis men inte till hundra procent.

– Vi har också tittat på de grafiska profilerna i de ­tidigare broschyrerna för att ändå på något sätt göra en historisk anknytning. Det har varit en balans. Exempelvis är sidan tre som ett öppet brev till landets invånare. Den är i mångt och mycket kopierad från de tidigare utgåvorna. Så vi har tittat lite bakåt, samtidigt som vi ville att broschyren skulle uppfattas som modern och attraktiv. Det har varit en ständigt pågående diskussion.

Checklistan på mittuppslaget ger läsarna enkla råd och tips på en god hemberedskap.

Hur tänkte ni kring valet av papper?

– Vi hade en ganska klar föreställning om att papperet och broschyren skulle kännas robust och skilja sig ganska markant från reklam som man får i brevlådan som ofta är färgglatt, blankt och tunt. Man kan ju tänka sig att många som får reklam skickar det direkt till pappersinsamlingen. Vi valde ett ganska tjockt obehandlat papper som skulle signalera robusthet och tålighet. Ett obestruket papper som känns rejält. Text på obestruket papper är också lättare att läsa för personer med en synnedsättning.

Formatstorleken var en annan avvägning som behövde göras:

– Vi hade ett mindre format som vi testade i fokusgrupperna men då behövde ju texterna också vara mindre. Då blir det svårare att läsa för äldre människor och för folk med nedsatt syn.

Christina berättar att broschyren blev tjockare än vad de hade tänkt sig från början. 12 sidor var tanken, men de landade i totalt 20 sidor. Regeringen hade tidigt i processen uttalat sina fokusområden, men MSB identi­fierade även andra områden som de ansåg var viktiga att informera om. När det handlar om att skicka ut en broschyr till 4,8 miljoner hushåll så är det ett unikt tillfälle att få ut information. Ett tillfälle de inte vet när de får chansen att göra om igen, säger Christina

– Vi la in hur man kan förbereda sig för ett terrorattentat. Det var något som regeringen inte hade valt att lyfta upp. Eftersom MSB valde att dela ut den i samband med den årliga kampanjen Krisberedskapsveckan i maj så var det också ungefär ett år sedan terrorattentatet i Stockholm på Drottninggatan. Sedan la vi också in information om VMA – viktigt meddelande till allmänheten. För vi vet att människor har dålig kunskap om hur VMA låter och vad man ska göra. Även en sida för egna anteckningar, och sidor för hur man kan larma och engagera sig.

På broschyrens mittuppslag finns en checklista med råd och tips på en god hemberedskap. 

– Det var faktiskt fokusgruppernas idé. De ville ha konkret information om vad de skulle göra. Det är alltid väldigt attraktivt för människor med konkret och tydlig information. Det var faktiskt därför vi valde att klamra broschyren och lägga checklistan på mittuppslaget så att man lättare kan ta ut den och sätta upp den på kylskåpet eller så.

MSB, som vanligtvis använder sig av ett och samma tryckeri, fick göra en ny konkurrensutsättning när det gäller själva tryckprocessen, eftersom upplagan var så pass stor.

– När det gäller att ha det här kraftiga papperet och även klamra, det kräver också sin process och ställer krav på tryckeriet.

Upphandlingen skulle vara klar hösten 2017, vilket innebar att myndigheten i ett tidigt skede var tvungen att bestämma papper, format och antal sidor i kravspecifikationen till tryckerierna. Tolv potentiella tryckerier som skulle få en förfrågan listades upp av Kammarkollegiet. Upphandlingen som vanns av Stibo Graphic var värd 3,5 miljoner kronor. Broschyren trycktes i offset och gick i tryck i april.

– Det var ganska knepigt att göra upphandlingen så tidigt i processen för vi kände att vi inte riktigt var där kring hur broschyren skulle se ut. Så det fick vi forcera fram. Antal sidor och valet av papper. Vi tänkte, vi kör 20 sidor och hoppas att det känns bra.

Broschyren har blivit uppmärksammad, både hos gemene man och i medier. Hur tycker ni själva att den har mottagits?

– Broschyren har fått ett otroligt genomslag, inte minst i ­utländsk media. Där blev vi verkligen tagna på sängen. Vi hade inte ens tänkt tanken att de skulle vara så intresserade, säger hon och fortsätter:

– Det blev en otrolig uppmärksamhet som vi egentligen inte var beredda på. Både nationellt och utomlands. Vi har blivit kontaktade av allt från olika organisationer, fackliga och frivilligorganisationer, till andra myndigheter och media som har varit väldigt intresserade av den här informationssatsningen. Vi har blivit kontaktade av EU och NATO och systermyndigheter i andra länder. När de fick höra talas om den tyckte de att det var jätteintressant. Hur vi jobbar, varför vi ger ut den här nu och hur arbetet ser ut.

Utvärderingen av broschyren visar på drömsiffror när det gäller uppmärksamhet och kommunikation säger projektledaren Christina Andersson.

Har ni fått mycket kritik?

– Vi har fått kritik, men mindre än vad man skulle kunna tro. Det finns de som tycker att det är för mycket information om försvaret. Att det har tagit överhanden och att vi krigshetsar. Det finns de som varit kritiska till att vi har pratat för lite om konsekvenserna av klimatförändringarna eller att vi inte har med information om hur man tar hand om sina husdjur vid en samhällskris exempelvis.

MSB öppnade upp ett kontaktcenter med tolv anställda för att svara på frågor i samband med utskicket av broschyren. Många upprörda röster hördes.

– Vi förväntade oss att vi skulle få en storm av frågor från allmänheten. Och av de som hörde av sig inledningsvis när broschyren hade landat så var det många som var ytterst kritiska, upprörda och förbannade på MSB för att vi skickade ut den i syfte att skrämma livet ur folk. De ställde frågor som; Vet MSB något som inte vi vet? Ska det bli krig nu?

– Men när vi fick förklara att det var ett ­regeringsuppdrag, snarare av omsorg till allmänheten, och inte i syfte att ­skrämma upp, utan viktig samhällsinformation som alla ska få ta del av så blev de lugnade och förstod syftet. Kritik har funnits men överlag har mottagandet varit väldigt positivt.

Är det något ni skulle gjort annorlunda i dag?

– På ett sätt har det väl gått på räls men rent resursmässigt, personer som har jobbat med den, så hade vi behövt vara fler och lagt upp arbetet som ett tydligare projekt. Under större delen av tiden var vi fyra personer som jobbade med den. Tre på heltid de sista månaderna. Vi som har jobbat med den har slitit hårt kan jag säga, säger Christina Andersson och skrattar.

Om krisen eller kriget kommer utvärderades i en webb­enkät som gick ut till 5 700 personer. 90 ­procent hade noterat att de fått ­broschyren. Av dessa hade 96 procent tagit del av ­innehållet och över 60 procent uppgav att de tänkte spara broschyren.

– Det var ett av våra viktiga budskap att folk skulle spara den och lägga den på ett bra ställe.

– Utfallet visar på drömsiffror när man talar om kommunikation. Slutresultatet är ju väldigt gott, säger Christina Andersson.

– Det undrar vi också, säger Christina Andersson och ler.

Läs vidare

V-Tab har gått i konkurs

Tryckerikoncernen V-Tab har gått i konkurs. 150 anställda är berörda.
FotoJet-(64)

Anmäl dig till "Wrap & Remix by Antalis"

Antalis lanserar en helt ny tävling utöver det vanliga, med helt fantastiska priser att vinna. Bl.a en ikonisk 1965 Ford Mustang 350GT V8, HP Latex 630 Print & Cut eller VIP biljetter för Formel 1 Grand Prix i Italien. Tävlingen pågår från 1/2 till 30/6 2024.
3-main

Livet på en pinne för Epson: Lanserar ny fotoskrivare

Epson lanserar en ny foto- och fine-artskrivare som ska höja standarden för användbarhet och kvalitet. Den nya A2-skrivaren är utformad för att uppfylla kraven hos professionella fotografer.
Epson-fotoskrivare

V-TAB köper KB-MEDIA

Halländska digitaltryckeriet KBMEDIA uppgår i V-TAB men kommer finnas kvar som eget varumärke. Förhoppningen är en stark fullserviceaktör i regionen.
v-tab kbmedia

Senaste nytt

De närmar sig 50 miljoner i omsättning – Inleder utbyggnad

Nilssons Tryckeri närmar sig drömgränsen 50 miljoner kronor i omsättning. Företaget har flyttat sitt nya varumärke Jako till Skåne och håller nu på att bygga ut lokalerna.
nilssons-1

Marabu stöttade sina leverantörer under Fespa

Marabu hade ingen egen monter på årets Fespa-mässa men fanns på plats för att bistå sina leverantörer. Sign&Print följde med Victor Bildsten, digital säljchef på Marabu Scandinavia, på en rundtur i montrarna.
Vanguard 1

Epson lanserar storformatsskrivare för fotoutskrifter

Epson lanserar en ny storformatskrivare för de professionella fotografi-, konst- och affischmarknaderna.
Epson_P20500Series

Fujifilm visar sin förstärkta B2-uppsättning på Drupa

Tillsammans med en stor del av Fujifilms omfattande sortiment kommer ett par nya B2-skrivare att visas upp i Fujifilms monter på Drupa, som inte är mindre än 2 420 m2 stor, vilket motsvarar ungefär tre handbollsplaner.
drupa24_fujifilm