Försäljningskurvan pekar uppåt för Marabu Scandinavia.
– Det industriella screentrycket lever i allra högsta grad, säger vd:n Lars Nilsson som också tar bladet från munnen om orosmolnen digitalt och företagets framgångar och mål med tredjepartsbläck.
Efter några år med en försäljning som låg och skvalpade runt 120–130 miljoner kronor årligen har det tagit fart hos Marabu Scandinavia. 150 miljoner kronor i omsättning visar bokslutet för 2018.
– Det var ett väldigt bra år för oss och det har även börjat väldigt starkt med orderingången under 2019, säger Lars Nilsson, vd för Marabu Scandinavia och tillägger att det är starkt kopplat till industriell screenproduktion av olika slag.
Framgångarna bottnar i kunder som textiltransfertillverkare och etikett- och frontpanelstillverkare, där Marabu bistår med maskinutrustning och färg.
– Konjunkturen är bra därute och de kunder vi jobbar med industriellt går väldigt bra. De stora industrikunderna blir större och växlar upp. De blir snabbare, starkare och bättre och då investerar de också i automatisering och högre kvalitet i det som de syssslar med.
– Det industriella screentrycket lever i allra högsta grad. När vi pratar med folk i den grafiska branschen så förstår de inte riktigt det. De tror att screentryck är något som vi har slutat att jobba med. Så är förvisso fallet inom Point of sales och utomhusaffischering, men så har det också varit de senaste 15–20 åren.
Orosmoln i ekonomin
Lars Nilsson flaggar dock för att man bör ha respekt för vad som kan hända i den svenska ekonomin framöver.
– Jag tror inte att Sverige går in i en lågkonjunktur 2019 och förmodligen inte heller 2020. Men det är svårt att förutse.
Han framhåller flera orosmoln i ekonomin och nämner effekterna av en Brexit – Storbritanniens möjliga utträde ur EU. En av Marabus största kunder i England, Philips Avent, som tillverkar nappflaskor har redan valt att flytta produktionen från England till Holland. Vidare säger han att USA har aviserat att de prognosticerar sämre siffror, något som också kan slå mot marknaden. Samtidigt, i exempelvis Holland, ser han att stora butikskedjor satsar mindre på skyltning och mer på marknadsföring online och på näthandel.
En konkurrensutsatt bransch
På digitalsidan är det desto tuffare för Marabu – ett område där företaget har målet att växa. Lars berättar att han gjorde en egen analys i höstas och konstaterar att de flesta digitala aktörerna inte gör några vinster, och har de vinster så är de måttliga. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch, med låga trösklar. Investeringar som behövs för att börja trycka digitalt i enklare skala är inte speciellt höga.
– Det gör att de tryckerier som finns kvar måste spetsa sig.
Lars Nilsson säger att kunder som de säljer färg och screentrycksmaskiner till, som kanske producerar frontpaneler och skyltar, även har en digital sida i dag där de kör vissa delar av produktionen.
– De kunder vi sålde till i fjol investerar för att kunna köra screentryck tio år framåt, men sen kanske de kompletterar det med digitaltryck i sin verksamhet på något sätt.
– De kanske kör lika många eller fler jobb digitalt, men antal kvadratmeter omsatt i kronor är fortfarande skyhögt mycket större på den analoga metoden. Men sen pågår transformeringen, nya och bättre maskiner ger ju fler möjligheter att köra grejer digitalt.
Vill växa digitalt
Marabus strategi framåt är att ha kvar en bas i screentryck för att sedan växa in i digitaltrycket, med allt vad det innebär avseende bläck och maskiner. I maskinsortimentet finns bland annat Roland DG, EFI och nu senast Oki som Lars Nilsson ser som ett intressant komplement för kunderna.
– Oki ligger och täcker upp däremellan. Det är för kunder som inte bara vill köra eko-solvent i 1,6 meter bredd, utan som vill ha 2,6 meter bredd. Sedan kommer Oki också med några applikationer på industrisidan som vi tycker är ganska intressanta och som lanseras i år.
Satsar på bläck
Lars Nilsson säger att det digitala är svårt att överblicka, men att de kommer att satsa rejält på företagets koncept med tredjepartsbläck som lanserades i fjol på Fespa. Bläcken kan användas till de flesta maskinvarumärken och ett 30-tal kunder på större skrivare i Sverige har redan skiftat från originalbläcken och ett 20-tal till är på gång på nordisk basis. Han säger att fler av de stora aktörerna inom rullsegmentet har mycket större rörelse till tredjepartsbläck än det har varit tidigare.
– I dag säljer man inte tredjepartsbläcket för att det är ett billigare bläck utan man säljer för att man har bättre bläckegenskaper.
Men generellt är ännu Sverige ganska konservativt inställda till skillnad från länder som Polen, England, Danmark och Finland.
– Vi kommer satsa väldigt hårt i år på vårt Switch it-koncept. Att få in våra färger på fler maskiner. Det som är vår styrka är att vi kan färg, och vi kan färg mer än de flesta andra som är på banan, eftersom vi är en färgfabrik.
– För vår del handlar det mycket om att erbjuda teknisk support, service och att se till att kunder som köper utrustning och förbrukningsvaror hos oss får ut en hög produktivitet och effektivitet på det som de köper. Men också att de ligger miljömässigt rätt och följer de lagstiftningar som skyddar personal och de som jobbar med dessa grejer på ett vettigt sätt.
Fler använder tredjepartsbläck
Lars Nilsson säger att alla Marabus färgprodukter tillverkas på fabriken i Tyskland, helt efter det strikta europeiska regelverket som rör färg. Det till skillnad från vissa originalbäck som kanske istället kommer från länder utanför Europa och inte alltid importerats korrekt.
– Vi håller en hög kvalitet på det vi levererar. Många av de färger som kommer in har inte ens svenska etiketter eller svenska säkerhetsdatablad, vilket är ett krav i dag.
Marabus tredjepartsbläck ska öka:
– Vi har en 50 procents ökning i vår målbild även i år. Det kravet är glasklart från Tyskland att volymerna på den digitala färgen ska upp. Fokus ska i första hand ligga på Marabus egna produktsortiment.
