För ett år sedan besökte jag Agfa och tittade djupare på deras 2,5 meter breda hybrid-skrivare Jeti Tauro med uv- och led-torkning. Sedan har den ena maskinen efter den andra ställts upp i Norge, medan ingen ännu har hamnat i Sverige. Jag åkte därför till Norge, för att få en bild av varför en så stor och snabb maskin brutit igenom i Norge, men inte alls fångat svenskarnas intresse.
Jag valde ut två köpare, som båda kännetecknas av att även ha ett antal andra storformatsskrivare. För båda har det handlat om att byta ut en eller ett par maskiner av annat märke. De har alltså gjort ett aktivt val av just den här maskinen.
Erik Tanche Nilssen i Skien är ett offsettryckeri som alltmer gått in i storformat. BK Dekorima är en skylttillverkare som velat bredda verksamheten med storformat.
Gemensamt för båda företagen är att de har de största norska företagen som kunder och deras kvalitetskrav är höga. Gemensamt är också att de på slutet haft två kandidater kvar, vilka upplevts som fullgoda kandidater till att bli företagets nya uv-skrivare. Det är alltså ingen av skylttillverkarna som hävdar att bara Agfa kunde tillgodose de krav de ställde. Däremot är båda tydliga med att de inte hade valt Agfa om inte själva grundförutsättningen, i form av hög kvalitet och produktivitet, var på plats.
Bläcket
Agfa gör själva ett stort nummer av att deras bläck är högt pigmenterat och att de därför kan köra färre pass och använda mindre mängd bläck.
Ingen av de båda köparna säger sig dock ha reflekterat över om färgförbrukningen är lägre än med tidigare maskiner.
Ingen säger heller att det var tester i Sign&Print eller liknande tidskrifter som var med i avgörandet. Istället var det genomgång på mässor och egna tester hos leverantörerna som styrde vilka maskiner som fick vara kvar i det slutliga avgörandet.
En extra utgift som båda företagen åkte på, var att bytet av storformatskrivare gav en kraftigt ökad produktivitet. För att kunna tillgodogöra sig den så krävdes ytterligare invest-
eringar i skärbord. Båda har tvingats komplettera med ytterligare skär- och fräsbord för att kunna utnyttja maskinens kapacitet. Det har inneburit en ytterligare kostnad i miljonklassen.
Tryck på båda sidor
Att använda led istället för generella uv-lampor har bara inneburit fördelar. Ett av företagen – Erik Tanche Nilssen i Skien – berättar hur den tidigare maskinen hade krävt mellan fem och sju timmar underhåll i veckan. Det handlade om att rengöra huvuden och köra tvättcykler. Dessutom skulle uv-lamporna startas en halvtimme innan de kunde användas.
Med led har underhållet minskat till under en timme i veckan. De slipper problemet med att förvärma lamporna och energiförbrukningen har minskat kraftigt.
Eftersom led inte skapar värme på samma sätt som de bredspektrala uv-lamporna, så har de också fått fördelen att kunna trycka på båda sidor av kartong. Tidigare fick de mycket bekymmer när baksidan skulle tryckas och värmen ställde till det för bilden på motsatt sida.
Om led också innebär minskat underhåll från Agfas sida återstår att se. Skrivhuvudena är från Ricoh och de ingår inte i Agfas garanti. Ett huvud kostar 2800 euro att byta och det sitter 30 huvuden i maskinen.
Det är hälften mot kostnaden i vår förra maskin, säger vd Arne Nybo i BK Dekorima. Men vi vet ju inte hur länge huvudena i verkligheten håller. Vi lovas dock fler drifttimmar med led jämfört med den uv vi hade tidigare.
Säljbar kvalitet
Rent allmänt såg båda att de nu hade tillgång till en större bredd av material. Erik Tanche Nilssen trycker mycket till livsmedelshandeln. De lyfte fram att de nu kan trycka på väsentligt sämre skivor och ändå få fram ett bra resultat. De berättade att de på ett stort jobb har kört med bara 2-pass genom maskinen och fått fram en säljbar kvalitet med över 150 kvadratmeter produktion i timmen.
Det andra företaget, BK Dekorima i Sandefjord, tar en kvalitetsdialog med kunden. De visar exempel på olika utskrifter och berättar vilken kvalitet de får för olika pengar.
Detta är mycket intressant att göra. Det är väldigt dyrt att leverera en högre kvalitet än vad kunden behöver. Sign&Print gjorde ett räkneexempel på 500 kvadratmeter. Kör man dem i bra kvalitet med fyra pass, så får man fram ett grundpris. Om samma skivor ska köras med åtta pass, så halveras produktiviteten, samtidigt som det går åt mer bläck. Räknar man ut maskinkostnaden vid ett skift och lägger till en genomsnittlig bläckkostnad, så kostar det 50 kronor mer per kvadratmeter att leverera den högre kvaliteten.
Det är en bra dialog att ta med kunden. Många är säkerligen villiga att betala den extra kostnaden för att deras bilder och varumärken ska bli extra fylliga och lockande. I det här exemplet blir prisskillnaden 25 000 kronor. Ser man det som en helhet så är det mycket pengar. Ser man istället att det är 50 kronor per exponeringsplats, så kanske det är mer attraktivt.
Det viktiga är att vi alltid tänker ur kundens perspektiv – och där gäller kostnad per exponeringsyta. Det är lätt att vi annars bara talar ur vårt perspektiv, som är vad jobbet som en klump kommer att kosta. Tänk i kundvärde.
Arbetsflödena
Båda skyltmakarna hade också bytt så att de nu arbetar med Agfas arbetsflöde Asanti. Där kopplas alla maskiner – oavsett märken in. Vd:n Arne Nybo i BK Dekorima tycker att det har förändrat arbetet mycket. Nu sitter en person centralt vid en dator och granskar allt inkommande material och väljer hur det ska produceras. Den som arbetar vid maskinen kan ha betydligt mindre utbildning och behöver inte längre vara yrkesutbildad.
Produktiviteten ökar också väsentligt när allt kommer in på ett ställe och granskas för lågupplösta bilder, färgseparationer i färger som inte finns i maskinerna, och liknande. När materialet når maskinerna, så är det rätt.
Det är en paradox, för samtidigt som arbetet vid skrivaren har blivit enklare, så har skylttillverkningen blivit mer komplicerad. Båda företagen berättade om nyanställda industridesigner och programmerare för att hjälpa kunderna att göra mer på nätet och för att kunna framställa mer komplexa skyltsystem. Anställandet av industridesigner från Tekniska Högskolan i Lund (där även de i Norge kom ifrån), är för övrigt ett fenomen som vi känner igen även från svenska företag.
Konklusion
Om jag ska sammanfatta mina samtal med de båda användarna så är det att de fått en kraftigt ökad produktivitet, en kvalitet som räcker för att kontakta mer kritiska kunder och ett arbetsflöde som kräver färre riktigt kvalificerade medarbetare för själva utskrivandet i företaget. Att uv-led blir den helt dominerande tekniken för tryck med uv-färger, är också givet.
