Med nya EU-direktiv om hållbarhet kommer allt högre krav ställas på förpackningsproducenterna. Detta var något som flera experter tog fasta på under Sweflex konferens den 17 oktober.
– Det enda som sagt är att 2030 ska alla förpackningar vara återvinningsbara. Konkreta åtgärder saknas fortfarande, säger Laetitia Reynaud.
Den 16–17 oktober arrangerade Sweflex, svensk flexografiförening, en konferens om hållbarhet för förpackningsbranschen. Under dag två fick deltagarna lyssna till en rad olika experter som talade om EU-kommissionens nya direktiv för engångsprodukter i plast, olika lösningar för producenten och återvinning.
Nya direktiv
Laetitia Reynaud är Policy Advisor på Intergraf (som representerar Grafiska Företag i Bryssel) var först ut att föreläsa. Först gick hon igenom EU-kommissionens beslut om att engångsprodukter av plast förbjuds år 2021. Detta är något som också kommer ha en stor påverkan på förpackningsbranschen. Men det slutar inte där.
Förutom att visa vilka plastprodukter som är det största hotet i dag, talade hon också om ett ökat intresse från organisationens sida om livsmedelsförpackningar och lagar som rör hanteringen av detta.
I dag saknas det fortfarande regler kring en rad material och tryckfärger som behövs menar Laetitia. Men i dag har de tagit fram en rad idéer de vill införa, även om inget kan väntas ske förrän efter år 2020.
– Det enda som sagt är att 2030 ska alla förpackningar vara återvinningsbara. Konkreta åtgärder saknas fortfarande.
I en svensk kontext
För att ta ner direktiven från en europeisk kontext till en svensk var Cathrine Löfgren, projektledare i gruppen förpackningsutveckling och produkttest från forskningsinstitutet, på plats.
– Vi har ett förpackningsdirektiv, avfallsdirektiv och ett single use plastic-direktiv. Syftet är att förebygga och minimera förpackningars inverkan på miljön, så att design optimeras och att förpackningen kan återvinnas.
Just förpackningsdirektivet, som var det som åhörarna var mest intresserade av, består av krav på återvinning och konstruktion. Detta inkluderar allt från att minska skadliga ämnen, utveckla återanvändbara förpackningar och system för insamling och återvinning.
– Förpackningen ska vara minimerad, kunna återvinnas och inte innehålla miljöfarliga ämnen. Som producent ska man kunna svara på varför man har valt att göra en förpackning så som man har gjort.
Den 1 januari 2021 kommer nya krav på utformning att införas för förpackningar.
– Bland annat kommer producenten behöva rapportera de mängder förpackningar man satt på marknaden samt anmäla sig till Naturvårdsverket som producent.
Från och med 1 februari 2021 ska producenten också betala 500 kronor i tillsynsavgift samt en tillsynsavgift för insamlingssystem på 275 000 kronor per år. Om rapporteringen bryts kommer en straffavgift.
Fram tills i dag har det inte gjorts tillräckligt med kontroller av producenterna, berättar Cathrine. Men detta är något som kommer att öka med tiden.
Livsmedelsleverantörer på plats
Den stora livsmedelsleverantören Arvid Nordquist arbetar mycket med att miljösäkra sina förpackningar, berättade Erika Bertilsson, hållbarhetschef Arvid Nordquist.
– Som livsmedelsleverantör är vi beroende av ett fungerade ekosystem, något som vi även påverkar mycket.
I dag står förpackningarna för 19 procent av företagets totala koldioxidutsläpp medan odling står för 73 procent. En del av företagets förpackningar i dag är tillverkade av sockerrör, men de studerar även andra alternativ för framtiden. Erika nämner bland annat att jäst studerats som ett potentiellt alternativ som förpackningsmaterial för framtiden.
Ica har som mål att minska matsvinnet innan 2025. En av punkterna som ska hjälpa till är att förbättra förpackningarna så att maten håller längre, berättade Stefan Elm, byråchef på Ica EMV Design. Av den totala miljöpåverkan av en produkt står förpackningen för 90 procent. Ica har bland annat jämfört två olika förpackningar för kött.
– Här har vi halverat matsvinnet med 50 procent med förpackningen Skinpack, men samtidigt är det en försäljningsutmaning med konsumenter som inte förstår nyttan med det. Det handlar mycket om kommunikationen till konsumenten.
Design för återvinning
När plastförpackningar ska sorteras skannas de med hjälp av infrarött ljus. Vissa våglängder kan då reflekteras till en detektor som avgör vilken typ av plast som förpackningen är tillverkad i. Därefter går förpackningen till energiutvinning eller återvinning. Förutom att presentera den sorteringsprocess som sker på FTI, förpacknings- och tidningsinsamlingen, så talade Einar Ahlström, materialspecialist på FTI om smart förpackningsdesign.
– Det man ska sträva efter som producent är att göra etiketter av samma material som själva förpackningen. Det blir då lättare för maskinen att sortera plasten korrekt, berättade Einar.
Einar uppmanade också deltagarna att inte trycka mörka tryck som är större än cirka 60 procent av själva förpackningen. Ett ännu bättre alternativ är att ljusa tryck.
– All typ av pigment som tillsätts i materialet kommer aldrig kunna tas bort. Även värdet på det återvunna pigmenterade materialet sjunker.
FTI har satt ihop en manual som specifikt handlar om hur man designar förpackningar för bättre återvinning.
Cirkulärt tänk och testbäddar
Skogsägaren och pappersbruket Holmen var på plats för att berätta om hur de infört ett cirkulärt tänk i sina processer.
–Det är inte bara pappret i sig som är viktigt, utan hela kedjan bakom, sa Elin Swedlund, hållbarhetsansvarig för Holmen-koncernen.
Som ett exempel nämnde Elin att de använder ånga från sin produktion för att torka nytt papper. De har också hittat lösningar för att återanvända allt som utvinns av träden, så som bark och sand.
Peter Edberg, projektledare och innovationsrådgivare på klusterorganisationen Paper Province, talade om vikten av att ta fram testmiljöer i Sverige för aktörer i värdekedjan för utveckling av fossilfria förpackningslaminat. Han presenterade ett nytt projekt, FFLAM.
– Vi ska inte ta fram nya barriärmaterial utan vi ska ta fram testmiljöer, poängterade Peter.
Maskiner för tester kommer att installeras på tre olika enheter i Sverige. Däribland på hos UMV och forskningsinstitutet RISE. Projektet är planerat att slutföras i september 2021.
Under eftermiddagen talade även Kristin Geidenmark-Olofsson från Trioplast och Sante Conselvan från FTA Europa.
