För tio år sedan var marginalerna högre på storformatstryck. Billigare och mer produktiva maskiner, billigare bläck och fler material har dock bidragit till att tryckerierna kunnat följa med i priskonkurrensen. Inget pekar heller på annat än att kostnaden för att producera kommer att fortsätta minska, i takt med att volymerna ökar. Nu kommer dessutom möjligheten att gå in på helt nya områden – som till exempel att trycka på textil. Det ska vi fördjupa oss i här.
Den som hör ordet textiltryck tänker antagligen först på mode, gardiner och t-tröjor – sedan blir det svårt. Men marknaden för att trycka på textil är betydligt större än som så. Likväl var det modeindustrin som satte bollen i rullning inom digital textilutskrift för att producera skräddarsydda och individuella produkter snabbt och billigt – vilket även följt trenden med personalisering. Under tiden har denna trend spridit sig till inredning och hemtextil.
Sedan en tid tillbaka så har digitaltrycket tagit plats inom det här industrisegmentet. Specialfärgerna som används fungerar på en mängd olika naturliga och syntetiska fibrer. På så sätt kan dekorer med stor färgrikedom och attraktiva designmönster skapas till låga kostnader.
Innovativa mönster och personaliserade textilier samt mindre kvantiteter. Det är nyckelfaktorerna för digitaltryckets fortsatta utveckling på textiltrycksmarknaden. Textiltrycket eldas på av kortare ställtider, kostnadsbesparingar och en mer miljövänlig produktion som möjliggör för varumärkesägarna att snabbt och effektivt få ut sina produkter på marknaden. Andra bidragande orsaker är vidareutvecklingen av maskiner och bläck, minskade ledtider samt en hög efterfrågan på mindre volymer med kundspecifika och skräddarsydda textilprodukter.
Soft signage
Men det här är väl ändå långt ifrån de typiska marknaderna där traditionella tryckerier känner sig hemma. Papper och kartong ja, men textilier? Jovisst! Utöver textilier för mode och hemtextil, så kan textilier också användas för andra applikationer.
Under samlingsnamnet soft signage kan textiltryck ses i marknadsföring och reklam. Exempel på detta är roll-up:er, flaggor och banderoller i stadskärnor, på butiksfasader eller för butiksinredning. Här ser en rad olika applikationer dagens ljus.
Anledningen till att textilier kan vara mer intressant än papper, plakat eller affischer beror på den smidiga hanteringen. Textilier är mycket mindre känsliga. Papper är svårare att applicera och blir lätt skrynkliga. Ett plakat eller en skylt måste höjas upp och monteras på ett professionellt sätt. En textilbanner däremot är mycket enklare att montera eller byta ut med ett förberett fästelement. En tygbanner kan enkelt levereras per post till kunden som kan fästa upp tyget själv, byta plats, och använda det flera gånger. Förvisso är det högre kostnader för textilutskrift jämfört med papper men i slutändan betalar det sig för kunden ganska snabbt i och med att textilierna kan användas så många fler gånger.
Tänk över din affärsstrategi
Textiltryck har redan fått fotfäste bland de som producerar skyltar och visuell kommuniktion. Frågan är dock om det kan vara en värdefull expansion för ett traditionellt civilgrafiskt tryckeri? Svaret är: det beror på affärsstrategin. Om du fokuserar på papper och kartong och bara erbjuder motsvarande tjänster så blir det knepigt. Men för den som redan skriver ut i storformat och är öppen för nya produkter och tjänster så kan man mycket väl reflektera över saken. För vanligtvis har dessa tryckerier redan byggt upp såväl marknadsföring som kundrelationer. Det tryckeri som har gjort ett bra jobb tidigare kan kunden lita på även i ett nytt segment.
Men det gäller också att ha ett annat affärstänk för den här marknaden ser annorlunda ut än den för etablerade offsettryckerier. Särskilt när det gäller soft signage så bör tryckeriet bearbeta marknaden aktivt som en tjänsteleverantör. Det tillkommer nämligen ständigt nya applikationer som många kunder inte har koll på. Den som tar chansen först, kan ha goda framtidsutsikter att vänta. Men att bara våga och ha mod räcker inte – för textil är ett annat material än papper.
En relativt liten investering räcker för att ta klivet in på marknaden. Exempelvis kan roll-up:er skrivas ut på praktiskt taget alla storformatsmaskiner med rulle-till-rulle. Med ren textilutskrift blir det mer komplicerat. För att komma igång med exempelvis en sublimeringsskrivare och en tryckpress för indirekt textilutskrift så landar investeringen under en halv miljon kronor. Här läggs sublimeringsfärgen först på ett överföringspapper i skrivaren och överförs sedan med värme och tryck i en kalander till tygvävnaden.
Flera instegsmaskiner
Alla de stora tillverkarna – som Roland DG, Mimaki och Epson – har under senaste året kommit med professionella instegsmodeller. Det gäller vare sig man vill trycka direkt på tyget eller gå via sublimering (att först trycka på ett transferpapper och sedan med värme överföra till tyget). Sublimeringsbläcket kan användas för transfertryck och direktutskrift på polyestermaterial. Dessutom kan skrivarna användas för att bearbeta dispersionsbläck för hög ljusbeständighet på polyester för kläder, gardiner, utomhustextilier, hemtextil etcetera. Polyester, bomull, silke, viskos och ull kan skrivas ut med pigmentbläck för textilanvändning utan att det fodras ångning eller tvättning. En primer (ett bindemedel) rekommenderas dock för att säkerställa en hög kvalitet.
De reaktiva bläcken är perfekta för att skriva ut på naturfibrer som bomull, silke och ull. Transportsystemet i skrivaren sträcker ut tyget och gör det möjligt att skriva ut på elastiska textilier. Den här bläcktypen uppfyller även de krav som ställs på ljusbeständighet inom fordonsindustrin. För att undvika att färgen bleknar eller blöder så krävs en särskild behandling av ämnet. Syrabläck kräver, liksom reaktiva bläck, en för- och efterbehandling av textilierna. Bläcken produceras inom ramen för de nyanser som mode- och klädindustrin behöver: rika, ljusa färger med bra ljusbeständighet.
Sammansatta produkter
Utskrifter på textilier är extremt mångfacetterat när det gäller material, bläck och framför allt applikationer. Men det är nästan bara i sällsynta fall som det arbetet är klart efter att man har skrivit ut tyget, för det säljs nästan alltid som en färdig och paketerad produkt. Något som kunden också förväntar sig. Det innebär att det tillkommer sömnad, trimning, förpackning med mera som är lika mycket en del av tjänsten som utskriften självt. Ett faktum som både det ena och det andra tryckeriet redan förbisett eller fått erfara. Så precis som inom andra branscher måste man se till hela arbetsflödet. Du bör inte jäkta, utan ta hellre tid för att samla på dig erfarenheter för att steg för steg utvecklas framåt.
Text: Klaus-Peter Nicolay, Översättning: Claes Nordström
