Miljöintresset växer sig starkt

PUBLICERAD: 8 juni 2020
UPPDATERAD: 8 juni
Emmanuelle Maire leder EU-kommissionens arbete för en hållbar framtid. Hon klargjorde att i nästa version av Ecolabel för tryck kommer man behöva visa att trycket fungerar i en cirkulär ekonomi – inte bara att de är tillverkade med lite snällare insatsvaror.

Värdet av digitaltrycket ökar kraftigt och står snart för 45 procent av omsättningen i Europas grafiska bransch. Ändå var det miljöfrågorna som drog till sig mest fokus på Intergrafs årliga uppdateringskonferens i Bryssel.

Från att ha varit en icke-fråga för två år sedan, var miljöfrågorna i fokus när den europeiska grafiska branschen möttes till sitt årliga möte i Bryssel i slutet av februari. Jannick Schmidt från Ålborg Universitet avvisade tankarna på att klimatkompensera. Han pekade på att allt är långt mer komplicerat.

– Om någon vill starta odling av ekologisk rapsolja, så skaffar de en åker och börjar producera. På den åkern kanske det tidigare odlades majs till foderindustrin. Den flyttas nu till Brasilien, där regnskog röjs för att ge plats för odlingen. Detta måste tas med när man gör en Life Cycle Assessment (LCA).

Ett annat exempel som Jannick Schmidt tog upp var återvunnen fiber:
– Om du använder återvunnet material så måste någon annan använda jungfrufiber, för att det hela ska fungera. Så oberoende av om du använder retur- eller jungfrufiber, så blir resultatet det samma ur ett globalt perspektiv.

Inget hotar digitaltrycket

En långtidsstudie har gjorts av engelska Smithers Pira. Den visar att det inte finns något som hotar digitaltrycket. Även om konsumtionen av trycksaker totalt sett fortsätter att minska, så finns det en fortsatt mindre ökning för användningen av digitaltryck.

– Digitaltrycket står nu för 45 procent av omsättningen i den civilgrafiska branschen, även om det bara står för tio procent av materialanvändningen, konstaterade Sean Smyth.

Ungefär samma sak ser han inom storformat, som står för 19 procent av försäljningsvärdet men bara knappt två procent av materialkostnaden. Här sker alltså en hög grad av förädling i tryckerierna. För kataloger och tidskrifter är förhållandet motsatt – stor materialförbrukning och små påslag i tryckerierna.

Sean Smyth berättade om en utställning som Xerox gjort med samma tryck i inkjet, toner och offset.
– Jag fick inte använda lupp och inte röra trycket, men titta hur nära jag ville. Trots att jag ser mig själv som expert på trycksaker, så prickade jag bara rätt på 11 av de 18 exemplen.

Så minskar företagen

Han hade också statistik över antalet grafiska företag i Europa och hur de minskat de senaste fem åren:

Sverige har gått från 2 933 till 2 686 företag. Det är en minskning med 8 procent.
Norge gick från 1 057 till 935 företag. 11 procent ner.

Finland från 928 till 811. 13 procent ner. Danmark har gått från 774 till 694 företag. 10 procent ner.

Slutligen har Island minskat från 53 till 49 företag, vilket är 7 procents minskning.

I Västeuropa som helhet har antalet tryckerier minskat med 12,2 procent medan de minskat med 4,1 procent i Östeuropa. I Asien som helhet har antalet tryckerier ökat på fem år med över tio procent till 496 490 stycken.

Vad händer med Landa

För åtta år sedan var Landa den stora snackisen på Drupa. Maskinerna skulle trycka uppåt 10 000 tryck i timmen med bläck. De skulle vara klara ett par år senare. Men på Drupa för fyra år sedan talades det fortfarande om att de skulle bli klara ett par år senare.
– Men nu är de klara. Jag har själv besökt fabrikerna, som är i full produktion och har växlat upp till att kunna producera tiotals maskiner årligen. Samtidigt bygger man ytterligare kapacitet för att kunna flerdubbla den produktionen. Och de maskiner som levererats till kund står i faktisk daglig produktion.

[metaslider id=”209866″]

Sean Smyth avslutade sitt föredrag med att tala om ambitionsnivån med automation i grafisk industri.
– Många vill rationalisera och ha mindre mänsklig inblandning. Men de mest lyckade går hela vägen och har ingen mänsklig inblandning alls i processerna. Kunderna beställer själva på nätet, varefter trycksakerna automatiskt förs ihop till tryckark med liknande produkter. När det är tryckt, scannas framsidan och det kommer ut en packsedel som sätts på lådan och produkten skeppas iväg.

Servicetryckerier gör mer

De mindre, centralt belägna tryckerierna klarar sig genomgående bättre än sina större kollegor i städernas utkanter. Förväntningarna på deras erbjudanden är stora. Från att tidigare främst ha erbjudit visitkort och broschyrer, så har man utökat och erbjuder idag att skära och montera folier på butiksfönster, att göra klistermärken till hyllor och golv samt att bistå med nya layoutidéer.

Holländska KOA började som snabbtryckeri 1972. De finns nu över hela landet och ser som sin uppgift att speciellt hjälpa små och mellanstora företag. Genom en modell med särskilda frågor har de kunnat hjälpa sina kunder att utveckla sina affärer.
– 40 procent av våra kunder berättar att de arbetar så mycket att de inte längre hinner tänka på vart de är på väg. Samtidigt ser 80 procent sig själva som den kreativa motorn i det egna företaget. 20 procent känner å andra sidan inte igen sig i sitt eget företag. Så här finns mycket att hjälpa till med, säger Annette Dales från företaget.

 

Slopar direktreklam

En talare från Holland berättade att den största butikskedjan i landet testar att inte skicka någon direktreklam. Detta som reaktion på en rörelse där man vänder på det och ska tacka ja till reklam och gratistidningar för att få det i brevlådan.
I Tyskland har man tagit en annan väg och staten ger nu subventioner till gratistidningarna. Man ser dessa som så viktiga för den lokala demokratin. Distribution av direktreklam ses också som relevant eftersom det skapar enkla jobb, vilket är något som desperat behövs överallt.

I Danmark har man gått en komplicerad väg. Där kan du gå in på nejtak+ och välja precis vilken reklam du vill ha i brevlådan. Avancerad sortering gör att du får precis den reklam som du själv önskar. Och du kan ändra när du vill.
Den belgiska matvarukedjan Colruyt analyserar vad du köper och vad du skulle kunna vara intresserad av. Utifrån det skapas varje vecka över två miljoner fyrsidiga inkjettryckta blad. De trycks på återvunnet papper och distribueras i brevlådorna till de hushåll som önskar denna relevanta information.

I sitt inlägg talade kedjan om den kostnadsfördelning som består av tio procent till kreativt arbete och layout, 30 procent till tryck och distribution medan 60 procent av kostnaden går åt för att analysera kunddata och få fram rätt erbjudande till varje mottagare.
– Är du vegan ska du aldrig se en annons som inte respekterar det, sade Jo Wandeweghe från företagets it-avdelning.

 

Medan Holland nära nog förbjuder direktreklam så utdelar Tyskland stöder för att hålla lokaltidningarna vid liv. I Danmark finns en sajt där man går in och beställer exakt vilken direktreklam man vill ha och i England finns nästan ingen reklam i brevlådorna. Så olika ser det ut, enligt en panel på Intergraf.
Tillväxt inom promotion

Produkterna ändrar sig inte. Det är bara sättet att beställa dem som blir mer och mer automatiserat. Samtidigt begränsas möjligheten att skräddarsy. De flesta väljer ett färdigt förslag som redan finns på tryckeriets hemsida.

– Promotionartiklar, dekor och textil är de tre snabbast växande tryckområdena.

– Samtidigt minskar användningen av andra produkter. Den europeiska katalogmarknaden var till exempel 4 miljarder euro 2014, medan den beräknas minska till 2,7 miljarder euro i omsättning 2024. Omsättningen sjunker mer än den beräknade volymen, vilket talar om fortsatt prispress och rationalisering.

Något som Sean Smyth reagerade på är att många tryckerier väljer att investera i automatiska arbetsflöden.

– Men de går inte hela vägen. Man väljer semiautomatiska lösningar, där man fortsatt har vissa manuella delar. Här kan jag bara uppmuntra tryckerierna att gå hela vägen. Att automatisera hela processen. Det finns mycket att vinna på det.

Avslutningsvis berättade Sean Smyth om vinnaren bland trycksaker – den produkt som har störst marginaler och dessutom växer.

– Inom traditionellt tryck är det fotoböcker som har störst tillväxt. Det är också den produktkategori där marginalen är störst mellan vad det kostar att trycka och vad man får ut per sida av kunden.

 

Läs vidare

PrintVis levererar omedelbara CO2-beräkningar

PrintVis, den molnbaserade plattformen för administration inom den grafiska industrin, har tillkännagett ett strategiskt partnerskap med CarbonQuota för att integrera automatiserade CO2-beräkningar i sin lösning för tryckhantering.

Dom-Harris-Kasper-Tomshoj

Nytt förpackningsmaterial av gräsfiber

Mycket av det naturen ger kan användas som råvara för förpackningsmaterial. Vad sägs om gräs som en del av ett pappersmaterial?

Grasspaperx

Epson i samarbete med rederi för att minska utsläppen

Nu hoppas printleverantören att partnerskapet ska skapa ett prejudikat inom elektroniksektorn.

båt

Så kan förpacknings- och etikettbranschen bli mer hållbar

Xeikon anordnar ett kostnadsfritt webbseminarium "Driving Sustainability Forward" som tar upp de förändringar som måste ske inom etikett- och förpackningsindustrin i kölvattnet av den nya EU-förordningen.

xeikon_webinarx

Senaste nytt

HP lanserar två nya industriella rullpressar

HP lanserar två nya inkjetrullpressar som ska öka tryckeriernas möjligheter till tillväxt inom högvolymsproduktion.

HP-PageWide-T4250-HDR-front-no-background-b

Ny uppdatering på PackIndx: Generellt låg efterfrågan i januari

Nu finns uppdaterade siffror för januari för wellpapp, kartong och polyeten på PackIndx. Generellt handlar det om låg efterfrågan.

Index

Realtrycks rekordstarka start på året

Realtryck i Stockholm går in i 2025 med en historiskt stor orderstock. Tryckeriet ser stor potential i mellanstora volymer och har investerat i en ny laminator från GMB.

Realtryck1

Årets första Sign&Print är här!

2025 års första tidning har tema Storformat.

FotoJet---2025-02-07T145556.344