Pelle Johansson och Bo Larson i Plockmatics utvecklingsavdelning, där man har tillgång till förserier av kommande produktionsmaskiner. Här utvecklas och testas Plockmatics maskiner online i månader innan nya skrivare ska lanseras på mässor och event.

Våra ögon sitter bredvid varandra och är inriktade på att se saker horisontellt. Biodukar, tv-skärmar och datorer har allihop liggande skärmar. Hur kunde då böcker få en standard som var stående?

För att söka svaret på frågeställningen ovan får vi gå långt tillbaka i tiden. Efter att böcker under flera tusen år skrivits på rullar, så tillverkades de första tryckta böckerna med sidor i Kina år 868. Senare 600 år framåt tryckte Gutenberg Bibeln i Tyskland. Där var det texter som gällde. Då vill ögat gärna ha rader med maximalt 70 tecken på varje, för att lättare hitta ner till raden under och läsa vidare. Därför var det logiskt att sidorna blev stående.

Tittar vi däremot på gamla böcker med kopparstick och litografier, så ser vi att om de främst var bilderböcker, så var formatet liggande. Det var bäst för att visa bilder.

Bild eller text

Blir liggande nya standarden? I det som trycks i dag är det ungefär 50/50 vad som främst är bildbaserat respektive texttungt. De texttunga produkterna vinner inte på att gå över till liggande, om man inte söker någon speciell effekt, som att ha två vanliga spalter och en liten sidospalt för anteckningar. Eller om man mixar bilder och texter.

Men för de många företagsbroschyrer som främst handlar om att visa bilder, kommer det nya, liggande formatet att bli viktigt. Möjligheten att göra praktverk med sidor som är 30 x 30 centimeter ger ett uppslaget format på 60 centimeter i bredd och 30 centimeter i höjd.

Framtidens format

Om du vill förstå hur mäktigt det är – eller lätt vill kunna illustrera för dina kunder – så lägg tre A4 bredvid varandra. Där har du det uppslagna format som om några år kommer att kunna erbjudas av de flesta tryckerier.