Vanligt fyrfärgstryck är inte tillräckligt om du vill kräma ut mer pengar ur tryckjobbet. Enligt en undersökning är trycksaksköpare nämligen villiga att betala mellan 24 till 89 procent mer om det appliceras digital förädling. MGI och Konica Minolta har expansion i sikte för maskinserien Jetvarnish.
Den franska tillverkaren MGI har sitt huvudkontor i Paris. Företaget har med tiden gått till att samarbeta fullt ut med Konica Minolta som är återförsäljare av MGI:s digitala förädlingsmaskiner globalt. Tryckproducenter som satsar på digital efterbehandling kan ta bättre betalt för tryckjobben, enligt företagen, som arbetar för att expandera och bredda erbjudandet av digitala förädlingsmaskiner för att göra trycksaker mer tilltalande.
MGI beskriver sig själva sedan 2008 som marknadsledande på digital förädling, med maskinserien Jetvarnish. I Norden har åtta maskininstallationer gjorts, den första levererades för fyra år sedan.
30 procent av allt fyrfärgstryck i dag får någon form av specialeffekt, exempelvis partiell uv-lack. Men bara 0,5 procent av det som skapas görs i en digital inline- eller offlineprocess. Det ska ses i ljuset av att tryckerier går mot allt fler jobb av slaget med korta serier, en upplaga på 1 000 stycken eller färre. Detta framgår i analysföretaget Keypoint Intelligence rapport Beyond CMYK: The use of special effects in digital printing. Enligt samma rapport är trycksaksköpare villiga att betala 24 till 89 procent mer för digital förädling än för bara CMYK-tryck.
Får snabb avkastning
Mikael Pettersson, ansvarig produktchef på Konica Minolta gav en inblick i möjligheterna med Jetvarnish-serien under ett webbinar som hölls i oktober månad. Han säger att det digitala sättet att skapa värdehöjande tryck är den rätta vägen att gå. Dels för att det är små marginaler och hård kamp om tryckjobben i dag, dels att kunder får en snabb avkastning på en digital maskinlösning.
Produktbredden hos MGI går från instegsmodeller som lackar i B3-formatet till maskiner som startar på B3-formatet upp till större format och kan applicera uv-lack över hela den tryckta ytan eller partiellt, exempelvis för att framhäva ett visst område eller en text texturerat eller plant. Det blir möjligt med inkjetteknik från partnern Konica Minoltas piezohuvuden. Toppmodellen i produktserien Jetvarnish är 3D Evo (Evolution) som förädlar upp till tryckarksformatet B1+. Det rör sig om en helt digital process – anpassad för en rad applikationer, även förpackningar.
Det finns också möjlighet att foliera med tilläggsmodulen iFoil, istället för att använda sig av traditionella trycktekniker som flexografi, offset eller silkscreen. Enligt Pettersson har folierna bra vidhäftning även på lackade områden av ett print och appliceras med inkjet helt digitalt. Foliering för att skapa en holografisk effekt är också möjligt, vilket bland annat används av kunder inom säkerhetstryck.
Kan bygga lager
Oavsett vilka eller vilka förädlingsalternativ som väljs kan de appliceras. Antingen heltäckande över motiv, eller på specifika områden. Det går att highlighta en del av en bild, skriva ut blindskrift, bygga lager i olika höjder för att skapa en taktil känsla eller foliera med till exempel guld eller silver. Operatören har möjlighet att använda sig av ett bibliotek med förvalda texturer, eller utgå helt från egna kreationer.
En chokladkartong med mixade effekter är ett typexempel för att skapa effektfull förädling. Här varvas planfolie, med textur spotlack, taktil lack och hologram.
– Det här är ett sätt att differentiera sig för att få ett värdehöjande tryck. Ett mervärde till normala trycksaker för att skapa premium- och en high end-look. Ett sätt att skilja sig från mängden, säger Mikael Pettersson, ansvarig produktchef på Konica Minolta.
I förädlingsprocessen skapar MGI-användaren först en lackmask – var lacken ska appliceras – vanligen i Adobe Indesign eller Illustrator. Eller så läggs ett 100-procentigt lager över arket. Det går också att skapa taktila 3d-effekter, eller skapa olika texturer för att få effekt, vilket görs dynamiskt på varje tryckark. Höjden på lacken kan styras för att skapa reliefer. Den tunnaste lacken som kan appliceras på arket är cirka 6-7 mikron. Enligt Pettersson är det bara fantasin som sätter gränser. Att bygga på höjden med taktil lack är vanligt på förpackningar, men ses också i tidskrifter och magasin.
Små till medelstora upplagor
För att säkerställa registreringen och uv-lackens träffsäkerhet på tryckarket finns skannern AIS (Automated intelligent scanner) Den läser av varje ark och räknar ut var lacken ska appliceras.
I jämförelse med traditionellt tryck finns det många argument för att välja den digitala vägen, enligt Mikael Pettersson. En traditionell tryckmetod har höga startkostnader, och om något skulle behöva ändras i motivet så krävs en helt ny kliché. En Jetvarnish-maskin är enkel att använda, den är ämnad för korta till medelstora upplagor och smidig för att göra prototyper. Andra fördelar är att det går att skapa personaliserade trycksaker med variabeldata och att allt kan göras i ett pass – partiell lack, prägling och foliering.
Exempel på värdeökning
Hur mycket kan då värdet på trycksaker höjas med genom att lägga på extra utsmyckning? Enligt Konica Minolta blir skillnaden rejäl, och delar med sig av några exempel under sin presentation. Ett jobb avseende 500 vykort på ett tryckeri i Tyskland som skrivits ut på en HP Indigo i fyrfärg på 250 grams bestruket matt papper säljs för 195 euro. Jobbet inkluderar skapandet av tryckfilen, tryckning, att skära ner arken och distribution. Med uv-lacksapplicering, tio procents täckning, i en Jetvarnish 3D-maskin höjs totala värdet på jobbet till 455 euro. En ökning med 260 euro. Hela jobbet, från ax till limpa tog 40 minuter att genomföra.
Ett annat exempel hämtat från nättryckeriet Flyer Alarm är en CMYK-tryckt fyrsidig broschyr i A6-formatet som spetsats med uv-lack på en sida för taktil effekt. Den växlade upp från 90 euro till 221 euro. En prisstegring med drygt 145 procent.
Ett annat argument för att smycka ett fyrfärgstryck ytterligare är för att bättre fånga konsumenternas ögon. När en konsument står framför en butikshylla och funderar på vilken produkt som ska inhandlas är det ett beslut som tas på 4,5 sekunder. Genom att addera förädling på förpackningen så ökar uppmärksamheten för produkten med 21 procent.
– Det ger kunden en känsla av att de har köpt något mer exklusivt, säger Mikael Pettersson.
