Tur i oturen kan summera Sandéns tryckeriår 2020. När föreningslivet med skraplotter, lottringar och bingobrickor störtdök under pandemin kom räddningen från ett annat håll. De drog storvinsten med ett nytt avtal att tillverka alla lotter till Bingolotto i Sverige.
Familjeföretaget Sandéns Security Printing i Eslöv firar 100-årsjubileum i år. Under företagsresan de senaste 50 åren har de varit med om uppsving på lottringar och bingobrickor, intåg på skraplotter under 1980-talet och en storhetstid för telefonkort till kontantkortstelefoner som tillverkades mycket under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.
Som mest låg exporten till olika delar av världen av telefonkort och skraplotter uppåt 70 procent. Telefonkorten stod för en betydande del av omsättningen. Men 2011 och framåt började de tillverkas i allt mindre omfattning av olika anledningar, bland annat avslutades samarbetet med en återförsäljare.
– Vi visste att det fanns en risk och det var väldigt tufft. Då hade vi ett enormt tapp i omsättning och fick skära ner mycket. Vi har fortsatt med skraplotter, föreningsprodukter som lottringar och bingobrickor. Vi gör också telefonkort även om det inte är i alls lika stor omfattning. Vi har sålt väldigt mycket lotter av olika slag till rikslotterier och reklamlotterier i Östeuropa genom åren, säger vd:n Martin Sandén.
Avtal att producera Bingolotter
Vi flyttar fram till våren 2020. Coronapandemin kom och de inledande månaderna rasade all lott- och bingoförsäljning till föreningsbingo, bilbingo, marknader och tivolin.
– Det bara försvann så vi hade ett tapp på 80–90 procent på våra standardprodukter när det var som värst. Men sommaren 2020 började vi tillverka Bingolotter.
Tv-sända Bingolotto drivs av föreningslivets spelbolag Folkspel. Avtalet att trycka bingolotterna sträcker sig över flera år och är en helt ny produkt för Sandéns. En förutsättning för att kunna tillverka lotterna var att investera i nya maskiner. Lotterna tillverkas jämfört med tidigare på ett helt nytt sätt, med ny teknik.
– Det som till exempel skiljer är att vi kör fullvariabelt, och att vi kan ändra antalet sidor på bingolotten. För att trycka bingolotterna används fyrfärgsprintrarna Ricoh 5 000 MP som skriver ut rulle till rulle med inkjetteknik. Dessa skärs sedan ner och falsas.
[metaslider id=”217117″]
– I dag producerar vi till Bingolotto även i variabelt antal sidor allt enligt kundens önskemål, mot tidigare endast åtta sidor, säger Henrik Sandén som är vice vd i företaget.
– Det är en maskinlinje beställd med delar från olika tillverkare som är ihopsatt speciellt för att göra detta.
Tanken var först att servicetekniker från Italien och Tyskland skulle komma och installera maskinlinjen, men de fick tänka om när pandemin satte käppar i hjulen för att få allt på plats.
– De kunde inte komma hit så vi har en egen serviceavdelning som fick ihop maskinen.
Med hänvisning till produktionssekretessen får vi inte någon närmare beskrivning av maskinuppsättningen som gör bingolotterna, mer än att den kan liknas vid en konverteringslinje ”fast för att göra andra saker”.
Ökade i omsättning
Avtalet med Bingolotto sträcker sig över flera år framöver. I bara rent papper trycks bingolotterna i uppåt 5–6 miljoner meter.
– Vi har jobbat hårt för att få in Bingolotto – att kunna ge kunden ett erbjudande som faktiskt var intressant nog för att de skulle byta leverantör. Däremot tajmingen att börja tillverka det sommaren 2020 när allt annat rasade var bara tur i oturen för vi tappade oerhört mycket av det andra. Då var det skönt att kunna få in detta, säger Martin.
Eslövstryckeriet har 45 anställda och försäljningsvärdet uppgick till 54 miljoner kronor i bokslutet för 2020.
– Bingolotto är förklaringen till att vi har ökat i omsättning. Vi har inte sagt upp eller permitterat någon. Det är snarare att vi har tagit in personal under pandemin.
Säkerhetstryck av olika slag kräver specialtryck och Sandéns har en avancerad maskinpark. När vi kliver in i tryckeriet med bröderna Martin och Henrik Sandén möter vi de flesta trycktekniker som finns att tillgå – gamla som nya.
– Vi har inte djuptryck, men resten har vi. Det beror på att vi gör lotter och det kräver väldigt många olika trycktekniker. Det innebär att vi har ark- och rullmatad inkjet, toner digitalt, ark- och rulloffset, flexo, boktryck och screen.
Flera säkerhetsdetaljer i lotten
Det finns en uppsjö olika metoder för att lotter inte ska kunna manipuleras. Martin Sandén säger att ett tydligt exempel är skraplotten. Skrapmassan som gnuggas bort av lottköparen är en stor säkerhet i sig. Dels döljer den vad som står under i skrapfältet, dels gör den att man kan se om lotten är använd eller förbrukad. En rad andra tekniker används också för att försvåra så att man inte kan fuska, manipulera eller kopiera. Generellt är säkerhetskraven högre i Sverige än i många andra länder.
– Vi berättar inte alla säkerhetsgrejer vi gör. Men svenska lotter i dag kräver till exempel mikrotext och en osynlig uv-symbol. Vi tillverkar lotter till andra marknader också och där är det kunden som bestämmer vilka säkerhetsdetaljer de vill ha.
Så produceras en skraplott
Generellt byggs en skraplott ofta upp med ett grundtryck i offset och efter det läggs diverse ytterligare säkerhetsfärger på. Sedan printas variabeldata – symboler eller siffror. Dessa beläggs med en skydds- och releaselack. Därefter är det dags att lägga på skrapmassan som sedan får ett övertryck i offset med led-uv. När trycket är klart är det dags för efterbearbetningen, att skära ner eller perforera lotterna.
– Packningen, att packa dem buntvis i 20, 50 eller 100 stycken, är en stor del för oss. Det är väldigt många steg innan det blir en lott.
För att möta Spelinspektionens krav inom säkerhetstryck har de länge varit kvalitetscertifierade enligt ISO 9 000. För närmare tre år sedan fick de certifieringen ISO 27001 som rör informationssäkerhet.
– Det innebär att vi har en dokumenterad och certifierad standard för hur vi hanterar informationssäkerhetstillgångar avseende säkerhetstryck och lotter. Det är inte så väldigt många som har det.
Tidiga med inkjet
Företaget var tidigt ute med att implementera inkjet-tekniken. Variabeltryck har de hållit på med de senaste 70 åren om man räknar in Heidelberg vinge-maskinerna utrustade med nummerverk som stegade uppåt i talföljd. Men redan under 1980-talet köpte de in små kontorsinkjetskrivare för att skruva isär dem och montera dem i sin analoga produktion. Det var 15 år innan inkjet slog igenom mer generellt som tryckmetod. Och innan produktionsmaskinerna fanns på marknaden köpte de in inkjethuvuden för att via ett egenutvecklat it-system och bläckförsörjningssystem kunna mata huvudena med datainformation.
– Så fort man ska föra in variabeldata i det så är det bara digitalt som gäller. Jag ser en fortsatt utveckling inom både toner och inkjet. Jag kan inte säga att vi kommer att använda den ena eller den andra tekniken mer för det beror på vad vi ska ha den till.
[metaslider id=”217123″]
– Vi kommer att fortsätta satsa på digitaltryck och variabeltryck. Vi är duktiga på att hantera offset och variabeltryck i små och stora volymer. Det är möjligt att vi kan hitta kunder eller samarbetspartner för att kunna använda vårt variabeltryck ännu mer.
Stort intresse för bingoträffar
Den som trodde att förenings- och bygdegårdsbingon höll på att dö ut får tänka om. Visst, tappet har varit stort under pandemin när människor inte har kunnat träffas, men bingoverksamheterna omsätter ett par hundra miljoner per år, enligt Henrik. Några bilbingoträffar i Sverige lockar tusentals deltagare.
– Den här företeelsen är inte försumbar, utan det är ganska många människor som tycker det är ett väldigt trevligt nöje, betydligt fler än vi tror. Bingon föryngras faktiskt och frodas ganska väl, säger han och tillägger att det är ett enkelt och avkopplande spel som i princip inte har någon spelproblematik.
– Det vi sysslar med är att ta fram produkter för att hjälpa och finansiera föreningssverige genom spel och lotteri så att de ska kunna finnas.
Satsa på it-system
Eslövsföretaget erbjuder också ett it-stödsystem för bingoverksamheter. Detta är ett produktområde de tror kommer att växa.
– Det är ett stödsystem för bingohallar för att sälja brickor, dra talen för att rätta, kontrollera vinster och dokumentation. Så till bingoföreningarna levererar vi pappersbrickorna men också utrustningen för att dra talen.
Vad blir ert fokus framåt?
– Det blir att reda ut pandemin och på ett tillfredsställande sätt klara den uppgång vi ser nu igen i standardprodukterna, säger Martin Sandén och fortsätter:
– Vårt mål är att organiskt öka vår omsättning. Vi är ett familjeföretag och har varit så i hundra år så vi ser långsiktigt på saker och ting. Vi siktar på att växa i rimlig takt, men också så att vi får en avkastning som ger oss möjligheter att utveckla vår verksamhet.
Sandéns historia
De äldsta spåren av Sandéns är över 100 år gamla. Martin och Henrik Sandéns gammelfarfar startade företaget men det gick i konkurs under första världskriget. Då fick han näringsförbud. Bröderna Sandéns teori är att deras gammelfarmor, i relation till att kvinnor myndighetsförklarades och fick rösträtt 1921, registrerade det bolag som lever än i dag.
Affärsdelen med bland annat marknadsbodar och karnevalstält såldes på 1950-talet när lotter och bingobrickor växte alltmer. Under 1950-talet uppfann Martin och Henriks farfar lottringen och fick patent på produkten som gjorde att lott- och bingoverksamheten växte allt mer. 1974 ändrades lagstiftningen till att bingobrickor skulle vara engångsvaror och inte kunna återanvändas, vilket gav rejäl skjuts till Sandéns produktion.
