Canons Sverigechef tittar in i spåkulan

PUBLICERAD: 3 april 2023
UPPDATERAD: 3 april
Matteus Celinski, Sverigechef på Canon Svenska för affärsområdet produktionsprint.

Vi möter Matteus Celinski i en stor intervju om framtidens tryckeriproduktioner, ny teknik och hur tryckköpsmarknaden förändrar grafiska branschen i ett tioårsperspektiv.

Vi möter upp på Canon Svenskas huvudkontor i Solna. Matteus Celinski, landschef för affärsdivisionen produktionsprint, inleder med att berätta om företagets aktiviteter som sker under 2023. Mässor, avklarade Hunkeler Innovation Days med fokus på den tyngre inkjetportföljen följs upp av en utställning på Retail Expo för att visa mindre skrivare i poster-och ritningssortimentet för kontor- och butiksmiljöer.

I september väntas premiärvisningen av den arkmatade tonerplattformen ImagePRESS V-serien och storformatsnyheter ser ut att bli dragplåster i utställningen på Sign&Print Scandinavia, 19–21 september.

Canon håller också regelbundna kundevent i Venlo, Nederländerna, dit kunder inviteras för att få en närmare titt i den stora utställningshallen med hela företagets utbud.

– Vi kommer att fortsätta med det vi gjort 2022 – nya produkter och fokusera på de arbetsflödeslösningar vi har, säger han och slår ett slag för framgångarna med Omnichannel, en samlande plattform för att kommunicera på alla möjliga sätt – print, sms, html, mejl och så vidare.

– Vi hoppas också kunna stärka kompetensförsörjningen där det finns ett stort behov och en lucka som behöver fyllas. Att hjälpa kunderna att hitta nya medarbetare och underlätta för medarbetarna att enklare komma på banan.

Rullprint bäst tillväxt

Av Canon Svenskas omsättning står affärsområdet Production print för cirka 40 procent. Styckar man upp de olika segmenten inom produktionsprint är rullprint störst och står för närmare hälften. Därefter följer arkproduktion, både toner och bläck, sedan storformat.

Matteus Celinski har en ljus framtidstro för företagets tyngre inkjetportfölj, ett segment där rulle till rulle-maskiner som Prostream och Colorstream samt arkmatade Varioprint iX-serien ingår.

– När det kommer till bäst tillväxt så är det våra inkjetpressar för stora volymer. Där ser vi en fantastisk tillväxt.

– Det är också positivt för toner i form av ark. Där är volymen tillbaks och förbi det vi såg före pandemin. Jag tycker vi har en väldigt positiv utveckling. Det är ett styrkebesked för våra produkter.

Kommunikation på papper

Vi vänder tillbaka samtalet till storvolymer av transaktionsprint. Matteus Celinski säger att han fortfarande i dag kan överraskas av hur mycket det ändå kommuniceras på papper.

– Det som printas lever längre på ett annat sätt. Det finns många parametrar. Den digitala marknadskommunikationen är inte heller så supereffektiv, säger han och tror att en mix av båda delar, kommunikation både digitalt och på papper, är en bra utgångspunkt om framtiden.

Canon presenterade höghastighetsinkjet – nya rulle till rulle-skrivaren Prostream 3000 – på Hunkeler Innovation Days som arrangerades 27 februari till 2 mars i år. Foto: Søren Winsløw

Hållbarhetstänk och minskad miljöpåverkan har länge varit i ropet. Så kommer det fortsätta vara, både för tillverkare och tryckeriverksamheter. Canon inte minst har arbetat med dessa frågor under 2022 och det är något de kommer fokusera på framåt också, säger han.

– Det handlar om saker som hur vi producerar, minskad energiförbrukning men också om spill. Alla dessa är viktiga över tid.

Hur ser du att inkjet-tekniken kan innoveras och utvecklas ytterligare?

– Frågan är hur mycket bättre printkvalitet vi behöver egentligen och vilken kvalitet vi vill åstadkomma. Jag tror utvecklingen snarare handlar om vilka nya tillämpningar kan vi använda pressarna till.

Matteus Celinski utvecklar sitt resonemang. Tryckeri­branschen har traditionellt och fortfarande det stödjande benet i det grafiska och producerar därefter. Men fler produkter och applikationer finns inte sällan runt hörnet för en tryckare. Det kan vara industriella tillämpningar, delar av design- eller kommunikationsflöden på ett lite annorlunda sätt än vad ett tryckeri normalt arbetar med. Efterfrågan på förpackningar och etiketter lär inte minska, e-handlare vill fortsätta skicka med följesedeln till förpackningen.

Erbjuda hela kitet

Ett engelskt modeord är fulfillment. Här finns det exempel på tryckerier som vill vara med och konkurrera, inte bara med tryck utan också erbjuda hela kitet med orderplock, packning och distribution som en del av sin leverans i den grafiska branschen.

– Det gör att man ska kunna producera ett ännu bredare sortiment – etiketten, förpackningen, boken och innehållet och sedan kommer själva produkten som också ska med.

Efterfrågan på etiketter och förpackningar lär inte minska framåt, enligt Matteus Celinski.

Han pekar även på att EU-lagstiftningen kring förpackningar har gått mot mer strängare krav – noggrann uppmärkning, kanske en innehållsdeklaration och tydligt läsbara etiketter med annan korrekt information.

En förpackningsdesign blir också alltmer betydelsefull. Inte bara för dess utseende på butikshyllan eller när den når mottagaren vid dörren eller vid utlämningsställen. Förpackningskonstruktionen för optimerad transport med skräddarsydda förpackningar till produkten för att inte transportera onödig luft är andra viktiga faktorer.

– Jag tror det kommer läggas mer vikt vid hur man utformar förpackningar och etiketter framöver.

Frågan om skiftet från analogt till digitalt tryck utvecklas i tillräckligt snabb takt, eller rentav går för långsamt, lämnar han öppen. Däremot tror han att det i en framtid kommer att finnas utrymme för olika tekniker, beroende på vad som är tryckarens specialämne.

– Det kommer nog att finnas spelare i alla segment. Och det finns säkert några spelare som kommer att optimera sina verksamheter och sina processer för analog produktion och vara jätteduktiga på det de gör.

Utrymme för förbättring

Han är dock övertygad om att många i ledande positioner lär behöva ta sig en ordentlig funderare på vad deras företag ska vara om fyra till fem år. Vilka värden ska jag bidra med för mina kunder? Och hur gör jag det bäst?

– Är det analogt som skapar bäst affärer, ja då kanske det är det du ska satsa på. Eller så är du mer inne på det digitala, att vilja ha kortare ledtider, mer flexibilitet och finnas på fler plattformar.

Utrymme finns för förbättring, för de som vill utveckla den grafiska branschen och ta den till nästa steg. Det är bra, menar han.

– Det hade varit ganska trist om det utrymmet inte fanns. Jag tror våra kunder, men även deras kunder, kräver mer och mer. Vi ska skapa mer värde till dem så att de kan producera ännu mer saker eller vara bättre informationsbärare av offentlig information som kunden kan ta emot på ett enklare sätt. Så länge det inte har uppnåtts finns möjligheter för våra kunder.

Arbete att göra branschen attraktiv

Han flaggar också för den utmaning grafiska branschen stått och står inför. Det att branschen kämpar med att betraktas som tillräckligt attraktiv för nya människor. Det gäller både operatörer, de som kan designa för print men också sådana som kan komma med nya verksamhetsidéer.

För att återgå till transaktionell information så säger han att han upplever att svenska myndigheter och offentlig förvaltning varit snabbare att ställa om och även förstå värdet av att tänka nytt.

– De har varit tvungna att ha mycket variabel information och att hitta flöden för det. Där har de nog varit i framkant.

Han säger att företag i grafisk industri är på banan med de verktyg som finns när det gäller miljödeklarationer och att minska sina CO2-utsläpp. Ett ständigt återkommande arbete för grafiska branschen är annars att bli bättre på att kommunicera till kunder vilka möjligheter som finns, men också vad de sedan länge kunnat erbjuda.

– Där ligger det nog lite på tryckerierna att deras säljare verkligen säljer det värdet. Och det räcker inte att bara säga det en gång. Man måste ställa den där extra frågan; finns det något mer jag kan hjälpa er med? – Tänk om du kunde kommunicera effektivare med din slutkund, få en tryckt produkt rätt adresserad, specifik för dina kunder och innehåller allt du vill veta om till exempel schnauzerhundar med tillhörande kuponger med mera. Lägger man det på den nivån, blir det mer unikt och kanske mer träffsäkert i kommunikationen än den traditionella mejllistan från Kennelklubben, säger han i ett exempel.

Tillväxtkurvan pekar uppåt för Canons tyngre inkjetportfölj, enligt Celinski. Ett segment där rulle till rulle-maskiner som Prostream och Colorstream samt arkmatade Varioprint iX-serien (bilden) ingår.

Vad blir viktigt framåt att konkurrera med som tillverkare?

– Det är viktigt att det finns en organisation med service och support inom räckhåll att diskutera med. Det är viktigt över tid att tillverkaren har den kompetensen över tid och förstår den förändringen. När möjligheterna blir större med inkjet börjar man leta efter nya applikationer. Vad kan man producera i den här. Då måste vi också höja vår kompetens i samma utsträckning för att kunna supportera kunder med sådana frågeställningar.

– Sedan med tanke på hur till exempel elpriserna ser ut. Det kan göra att man behöver producera på andra tider på dygnet. Då kanske vi måste utbilda operatörerna så att de får en ännu större servicekompetens för att kunna hantera olika typer av hårdvaru- eller mjukvaruproblem.

”Vi har kommit långt”

Robotlösningar är inget nytt, lösningar finns och många av dem har visats på mässor i Europa ihop med både skrivare och skärbord sedan några år tillbaka. Han säger att automationslösningar såsom en robot för att till exempel sköta om repetitiva standardjobb nattetid inte behöver vara en så dyr investering, i runda slängar en miljon kronor.

– Vi har kommit väldigt långt och vi har öppna API:er i maskinerna för att vi ska kunna kommunicera med robotar, säger han om Canons utveckling kring synkronisering med robotar.

Robotlösningar i tryckerier kommer att bli en vanligare syn kommande år, enligt Matteus Celinski.

Användandet av robotar hos tryckeriföretag, i alla fall i Norden, har dock ännu inte riktigt tagit fart, även om några exempel finns.

– Jag tror som så att alltid när man är först på bollen måste man ha lite prövotid och det kostar lite pengar. Och det är nog ingen som vill göra investeringen utan att känna att man har lönsamheten med sig. Har man inte lönsamheten och måste plocka bort personal då blir det också tufft.

– Det som är imponerande är att roboten gör samma sak hela tiden. För operatörernas del kan de istället för att bara flytta grejer göra något annat som skapar mer pengar i företaget.

Är du förvånad att man inte har kommit längre med att installera robotar i tryckeribranschen?

– Jag är lite förvånad faktiskt. Jag trodde att det skulle bli en större hype. Det särskilt eftersom arbetskostnaden alltid varit den stora frågan. Men nu kanske det är el- eller räntekostnaden som är problemet.

Var befinner branschen sig om tio år?

– Då måste vi ha tagit ett rejält steg. Jag har redan känslan i dag att de som har investerat i våra inkjetlösningar behöver så lite folk i produktionsmiljön. Du kan ha en operatör som kör en iX-maskin och två Colorstream. Du kanske har tagit bort lite av hantverket, men samtidigt har du kanske höjt kvaliteten. Tills dess har vi nog kommit långt när det kommer till automation, löpande bana och att ladda papper. Det kan du producera på natten för att sedan göra annat dagtid som kräver mer handpåläggning.

– Jag tror det finns fantastiska möjligheter till effektiviseringar – att skapa sin nya produktionsmiljö med mer flexibilitet.

Hur ser du att tryckeriproduktioner i Norden har förändras tio år framåt?

– Jag tror att marknaden kommer att förändras. Vi ser en stor konsolidering i marknaden. Det är så att säga kopplat till att det har varit en överrepresentation i produktionen. Det har inte funnits plats för alla, säger han och tillägger att om ett företaget inte gör omfattande effektiviseringar och nyinvesteringar i produktionen för att kunna producera mer och få en större bredd av produkter så kan det vara svårt att hänga med. Då är det nog bättre att slå ihop sina påsar.

Hur trycksaker handlas

En annan tankenöt att knäcka är hur konsumtionsmönstret förändras för trycksaker om tio år. Många kunder handlar på webben, samtidigt finns de som fortfarande önskar en personlig tryckerikontakt.

– Jag tror att AI framåt kommer att spela en betydande roll; hur vi designar trycksaker och förpackningar men också när det gäller interaktionen med kunden. AI-botar kan redan designa och skriva en massa saker. Om tio år kan den säkert tio­tusen gånger mer. Det brukar vara en rejäl exponentiell kurva. Snabba omställningar och trender som kommer och går i än raskare takt än vad vi sett tidigare är något att räkna med när AI-teknik blir vanligare, enligt Celinski.

– Det öppnar för spelare som kan vara lite mer rörliga i marknaden och haka på nya applikationer. Det kommer säkert bidra till mer trender, likt Tiktok-trender. En låt kan vara superpopulär i tre veckor sedan är det ingen som hör den på fem år. Det kanske är så även i trycksaksbranschen.

Hur kommer tryckköparens beteende förändra marknaden?

– Där har vi nog ett stort ansvar som bransch att utbilda nya designer och nya trycksaksköpare om vilka möjligheter som finns. Att det är viktigt att designa även för print.

Canons maskin för digital etikettproduktion är LabelStream 4000.

Allt kommer att förpackas på ett eller annat sätt, säger han.

– Vi som konsumenter kommer nog att behöva ställa andra krav på hur vi vill uppleva bruksanvisningar, trycksaker, böcker och tidningar.

– Jag tror att vi som trycksakskonsumenter kommer nog vara väldigt influerade av trender. Så är inte vi i branschen med i att skapa trender kring nya applikationer på olika sociala plattformar så… Vi måste helt enkelt vara mer synliga och påverka.

Matteus Celinski ser två spår av kunder. Å ena sidan de konsumenter som vill ha sitt tryck enkelt, billigt och snabbt och går på prisjakt för att se vart en trycksak kan produceras billigast.

– Sedan kommer det vara de mer exklusiva inköparna och konsumenterna som vill ha ett specifikt papper med mera. Där måste tryckerierna välja, eller antingen kunna hantera den stora bredden av förfrågningar.

Vilken är den största utmaningen du ser i tryckeribranschen?

– En del är efterfrågan om konjunkturen viker och marknaden blir osäker. Då blir det kanske svårt att hitta en finansiering. Och om man inte klarar prishöjningarna som varit i marknaden och inte lyckats ta ut dem mot kunderna då kan det också vara svårt att hitta investeringsutrymme för nya lösningar.

– Jag tror bland våra kunder att det finns en hel del affärsplansbyggande som måste göras för att man ska kunna vara med på banan.

Läs vidare

Epson satsar på fotoskrivare på Drupa

Bland annat kommer nya vattenbaserade storformatsskrivaren SureColor SC-P20500 att visas.
P20500

Kraftiga annonstapp för tryckta tidningar och direktreklam

Papperstidningar och direktreklam backar kraftigt som kanaler för annonsinvesteringar. Madeleine Thor, vd på Institutet för reklam- och mediestatistik tror att det tvåsiffriga tappet för tryckta tidskrifter kommer att fortsätta.
FotoJet-(79)

Canon inför Drupa: ”Nu kommer ju allt!”

Canon presenterar teknik- och affärsinnovationer på Drupa och har en lång rad nya skrivare att visa upp.
Matteus-Celinski

Swissqprint visar hela produktlinjen

Mycket vatten har flutit under broarna sedan Drupa arrangerades senast för åtta år sedan. Swissqprint, som har sitt huvudkontor vid Rhens västra sida i Schweiz, kommer på årets mässa att visa de innovationer som utvecklats under de åren.
swissqprint-fespa

Senaste nytt

Anrikt tryckeri i konkurs

Nu hoppas företagsledningen att någon annan vill ta över.
FotoJet-(80)

Epson satsar på fotoskrivare på Drupa

Bland annat kommer nya vattenbaserade storformatsskrivaren SureColor SC-P20500 att visas.
P20500

ECO3 visar prepresslösningar

ECO3 vill vara en partner för kundernas resa mot högre produktivitet, lägre kostnader och grönare resultat.
Arkitex

Kraftiga annonstapp för tryckta tidningar och direktreklam

Papperstidningar och direktreklam backar kraftigt som kanaler för annonsinvesteringar. Madeleine Thor, vd på Institutet för reklam- och mediestatistik tror att det tvåsiffriga tappet för tryckta tidskrifter kommer att fortsätta.
FotoJet-(79)