Prisutdelning i affischtävling, perspektiv på det ekonomiska läget och elförsörjningen samt tankeväckande metodik för att skapa innovation och utveckling. Det framkom på ett framtidsmöte för grafiska branschen, signerat Grafiska Företagen.
Årets vinnare i affischtävlingen Printpower Award 2023 blev Simon Hennerfors. Designstudenten som går på Yrgo, högre yrkesutbildning i Göteborg, vann den 22:a upplagan av tävlingen med sin politiskt provokativa och kaxiga affisch ”Bad Energi”. Prisutdelningen, där Simon Hennerfors belönades med 10 000 kronor och ett diplom, hölls under Grafiska Företagens framtidsmöte i Stockholm, torsdag den 11 maj. Tävlingstemat i år var att skapa det bästa affischtrycket utifrån allt som ryms i ordet energi.
Tävlingen med Grafiska Företagen som arrangör riktar sig till designstudenter på Sveriges ledande design- och konstskolor. Uppgiften, så även i år, var att skapa ett affischmotiv i formatet 70/100 och även ta hänsyn till tryckmetod, screentryck eller digitaltryck. Totalt medverkade 171 tävlande i årets Printpower Award, rekordmånga enligt Grafiska Företagen. Tio finalister togs sedan fram i tävlingen vars alla verk ställdes ut på vernissage i april.
Carl Johan de Geer, känd konstnär och författare, som också är en del av tävlingens jury tillsammans med Lars Liljendahl och Peter Herrmann, läste upp vinnarmotivering inför publiken:
”2023 års vinnare av PrintPower Award har utifrån årets tema ”Energi” skapat en kraftfull ”fingervisning” om att vi alla behöver lämna gamla mönster och beteenden för att ställa om mot en mer hållbar framtid. Bidraget håller högsta grafiska kvalitet och utnyttjar den tryckta affischens signalstyrka. Genom att använda en enda accentfärg skapas ett motiv som tål att granskas både på nära och långt håll, precis som en riktigt bra affisch ska.”
”Ett långfinger”
Simon Hennerfors klev upp på scenen, mottog applåder, priser och berättade för publiken på en direkt fråga från Eva Glückman, vd på Grafiska Företagen, om hur hans vinnande verk kom till:
– Många talar om hur dålig miljön är just nu och om alla saker som produceras. Jag ville göra ett långfinger bara – in your face, säger han och tillägger att det riktar sig mot sättet att inte tänka efter när man bara massproducerar saker som går sönder efter ett år istället för att tänka mer cirkulärt.
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, fortsatte eftermiddagen med att ge en lägesrapport om ekonomin och när det vänder. Perspektiv på ekonomiska läget. Hon tog avstamp i vad som hänt sedan pandemin drog in, kriget i Ukraina och effekterna som följde – saker som mat-, el-, och bränslepriser, räntebetalningar och stigande inflation.
– Pandemin har varit som Lisa Nilsson skulle uttrycka det ”Ett långsamt farväl”. Den är fortfarande kvar och de mänskliga och ekonomiska effekterna är också kvar.
Bättre för företagen
Hon säger vidare att det som är mest inflationsdrivande är arbetsmarknaden. Industrimärket som sätts i förhandlingar mellan fack och arbetsgivarorganisationer är avgörande för att undvika löneglidningar som påverkar inflationen.
– Generellt har det gått bättre för företagen än vad det har gjort för konsumenterna. I många delar har man kunnat flytta över kostnadsökningarna, priserna, man haft till konsumentledet.
Hon menar att hon har förståelse för att Riksbanken har ett svårt jobb att förutse en lågkonjunktur i sina prognoser. Det blir inte alltid rätt eftersom de utgår från ett väldigt komplext beslutsunderlag. Hon pekar i sin analys på att det gäller att gilla läget året ut. Det kommer bli tufft, styrräntan lär fortsätta öka uppåt lite till. Toppen blir 3,75 procent, tror hon, sedan kommer inflationen gå ner.
– Det är besk medicin på kort sikt, men bra för oss alla på lång sikt.
Den höjda räntan kommer pressa ner inflationen på grund av flera orsaker såsom priser på energi, frakter och livsmedel till årsskiftet. Men gemene man får vänja sig vid att det är osannolikt att den sedan sakta men säkert skulle falla tillbaka till noll, snarare kommer runt 2 procent vara vardag. Lågkonjunkturen då och den underliggande mer segdragna inflationen? Först andra halvåret 2024 viker det nedåt, är Alexandra Stråbergs analys.
– Vägen ner kan vara lite stökigt, och lite lång.
Jan Blomgren, professor i kärnfysik, förklarade på ett underhållande och lättbegripligt sätt komplexiteten i den svenska elförsörjningen, hur tillverkningen av el ser ut, varför elkrisen uppstått och hur elförsörjningen kan tryggas framåt.
– I stort sett alla länder har baserat sin produktion på fossila bränslen. Men när Sverige skulle industrialiseras efter från slutet av första världskriget och framåt då insåg man att man hade dragit vinstlotten i landet. Vi har det vita kolet – vattenkraft.
Sverige sticker ut
Ett dussintal industrialiserade länder i världen har mycket vattenkraft, men Sverige är unikt.
– Det finns ett enda högt industrialiserat land i världen som har mycket vattenkraft utan att vara ett renodlat bergland. Det heter Sverige.
Emma Stenström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, pratade om metoden hon har utvecklat – bubbelhoppa. En metod för att vidga sina perspektiv, tänka nytt och kunna samarbeta bättre med andra – för att vidga perspektiv, och nå innovation och utveckling.
