Branschorganisationen Intergraf lyfter frågan om de tryckta läromedlens betydelse för elevers läsförståelse. Detta med anledning av de kraftigt försämrade resultaten i den senaste PISA-undersökningen.
Intergraf skriver i ett pressmeddelande att man efterlyser ett bredare perspektiv när det gäller digitala enheters inverkan på läsförståelse och kompetensutveckling. Bakgrunden är PISA-undersökningen, som var tredje år mäter hur 15-åringar i olika OECD-länder klarar prov inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse.
Resultaten från den senaste mätningen presenterades nyligen och visar bland annat att läsförståelsen har minskat med 10 poäng i OECD-länderna, vilket motsvarar ett halvårs läsundervisning. Det är ett historiskt tapp, aldrig tidigare har det sjunkit mer än 5 poäng. Drygt en fjärdedel av eleverna i OECD-länderna anses ha en låg läsförståelse. I samtliga nordiska länder sjunker resultaten, men Sverige, Danmark och Finland ligger trots det fortfarande runt OECD-snittet. De norska och isländska eleverna presterar sämst i den nordiska klassen. I Norge hamnar resultatet för läsförståelse på samma nivå som 2006 som då var den lägsta uppmätta nivån.
Bättre för djupförståelse
En generell förklaring till de försämrade resultaten är pandemin, men det finns tecken på att nedgången i läsförmåga började tidigare än så. Intergraf pekar på att det finns data på att moderat användning av digitala enheter associeras med goda skolresultat, medan överdriven skärmanvändning korrelerar med sämre prestationer i skolan. Något som stöds av forskning av bland annat professor Anne Mangen vid Universitetet i Stavanger. Hon ser ett starkt samband mellan läsförståelse och att läsa långa linjära texter i tryckt form, men även den negativa effekten som skärmar har för läsförståelsen.
Annan forskning inom området visar också på fördelarna med fysiska böcker och att pappersbaserad läsning lämpar sig bäst för längre och mer komplexa texter som kräver en djupare förståelse.
Sverige satsar på tryckta böcker
Sverige nämns som ett positivt exempel i sammanhanget. Nyligen beslutade den svenska regeringen att satsa på tryckta skolböcker och har öronmärkt cirka 650 miljoner svenska kronor för ändamålet. Det innebär att alla elever i grundskolan ska få en tryckt bok per ämne under 2024.
Sammanfattningsvis rekommenderar Intergraf ett genomtänkt förhållningssätt och forskningsbaserat beslutsfattande när man bestämmer sig för digitalt eller tryckta läromedel i utbildningen. Organisationen skriver att ”eftersom tryckta böcker erbjuder tydliga fördelar när det gäller koncentration, förståelse, retention och utveckling av djupläsningsförmåga, är det viktigt att erkänna tryckta böcker som en integrerad och varaktig del av skolundervisningen”.
