Många kunder uppskattar att medarbetarna på Detalj Reklam & Tryckeri kan turkiska. Just språket kan vara en affärsmässig fördel. Samtidigt har tryckeriet nästan inga svenska kunder.
Detalj Reklam & Tryckeri i Norsborg i Botkyrka kommun startade i liten skala 2017. Sedan dess har verksamheten vuxit för de två ägarna.
Företaget fokuserar på lokal närvaro, service och att erbjuda helhetslösningar inom tryck. De hjälper ofta restauranger och pizzerior med trycksaker, hemsidor, skyltar och digital signage.
– Mina kunder är turkar. Jag har nästan inga svenskar. Det är en trygghet för de som kommer från utlandet till Sverige. De kan berätta bra och de tycker att vi förstår när de förklarar. De pratar själva språket så därför väljer de oss, säger Sercan Nacar.
Han berättar att många av kunderna är turkar eller kurder som också kan turkiska.
Startade hemma
Sercan Nacar kommer själv från Turkiet där han läste en grafisk utbildning på universitetet. Han flyttade till Sverige tack vare kärleken.
– När jag kom till Sverige tänkte jag hur ska jag göra? Jag började först sakta hemma men har det blivit ett eget företag med bra omsättning och bra jobb. Jag har 150-200 kunder, säger han.
Hur hittar du dina kunder?
– De hittar oss. Många kommer från Turkiet och kan samma språk, säger Sercan Nacar.
Är det en fördel för er att ni kan turkiska?
– Just nu tänker jag inte så. Det intresserar mig inte. Vi gör allt själv, trycker, designar, monterar och gör hemsidor. Vi skapar allt själva.
Är det lättare för er att samarbeta med den typen av kunder, just för att ni kan språket?
– Nej, det är inte lättare. Ibland är det svårare.
Utrikesfödda företagare vittnar om diskriminering
Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi på Linnéuniversitetet. Hans forskning har varit inriktad mot integration av utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden och deras sysselsättning, inkomster och egenföretagande.
Han berättar att det är vanligt att utrikesfödda företagande har en kundgrupp från den egna etniska gruppen.
– Det är inte så att de vänder sig från den svenska kundgruppen utan de mekanismerna uppstår ändå. De får kunder som tillhör den egna gruppen.
När man i enkäter frågar utomeuropeiska företagare vilka problem de stöter på så nämner många diskriminering av kunder, berättar Mats Hammarstedt.
– De upplever en känsla av att den inhemska gruppen väljer bort en. Sedan har de säkert några kunder inom den gruppen också, säger Mats Hammarstedt.
Andra problem som nämns i enkäterna med utrikesfödda företagare är svårigheter att få tag i pengar och finansiering.
– Enkäterna ger en helt annan bild än företagandet bland inrikes födda, säger Mats Hammarstedt.
Om man vänder på det. Kan det finns fördelar med att hitta en kundgrupp inom den egna etniska gruppen?
– Det tror jag definitivt. Det kan vara komparativa fördelar, att man har identifierar ett kundbehov som svenska företagare inte hittat.
Ingen homogen grupp
Forskning visar att det finns en överrepresentation av utrikesfödda som driver enskilda firmor.
– Det har att göra med saker som integration på arbetsmarknaden att göra bland annat. Men det är fel att prata om utrikesfödda som en heterogen grupp för vi kan till exempel se ett högt företagande hos de som har bakgrund i Mellanöstern, Turkiet och Libanon medan andelen är låg hos utrikesfödda från Chile.
Bland utrikesfödda från Europa är andel företagare ungefär som bland födda i Sverige.
– Men vi kan också se att utrikesfödda tenderar att lämna företagandet i stor utsträckning.
