Bengans Reklamtryck i Eksjö har investerat i en storformatsskrivare och en DTF-skrivare från Mimaki.
– Jag ska inte säga att jag grät men jag var inte långt borta, säger ägaren Bengt Ljunggren som nu slipper det tidsödande pillet med skärtransfer.
Det är svårt att hitta en mer mångsidig enmanstryckare än Bengt Ljunggren i Eksjö.
Han producerar allt från skyltar till lasergravyr, brodyr, klädtryck, papperstryck, stämplar och bildekaler. Men mest känd bland allmänheten är han nog för sina drönarbilder över småländska städer och samhällen.
En kund har precis kommit upp från källarplanet där han förevigats i fotostudion för en ny körkortsbild. Innan han lämnar köper han också en av Bengt Ljunggrens fotoböcker.
De många produktionsområdena gör att han har väldigt många olika typer av kunder.
– Det är nog förutsättningen om jag ska kunna jobba i en liten stad. Då måste jag ha ganska många ben att stå på. Skulle jag bara hålla på med laser så räcker inte mina kunder här i stan. Däremot gick den hela förra veckan för då var det en restaurang i Nässjö som ska ha en ölfestival. 240 glas graverade jag.
Sedan kan lasergravyren stå stilla i en vecka eller två.
– Så är det med brodyrmaskinerna också. Jag har inte kört dem någonting i veckan men då har de andra maskinerna gått. Jag har hela tiden försökt jobba så att jag leasar mina maskiner på tre år och sedan får de maskinerna betala de nya. Jag vill inte ha för många maskiner samtidigt på leasing.
”Jag kör nog på”
Senast in i produktionen är DTF-skrivaren Mimaki Txf-150-75 (Direct to film). Det är tillverkarens första DTF-system och släpptes 2023. Skrivaren har en tryckbredd på 80 centimeter och kan producera transfer från rulle till färdig produkt.
– DTF-skrivaren kunde jag inte låta bli. Jag tittade på en mindre bords-DTF men jag blev avrådd att de inte är tillräckligt bra än. Köper jag det här vet jag att det funkar. Sedan är det samma leverantör, Signcore som min stora skrivare. Då kan de komma och serva dem samtidigt.
DTF-tekniken är ny för honom men något han sneglat på under några år.
– Jag fyller ju 65 år till våren men jag kör nog på. Det är en stor investering, helt klart. Jag hade kunnat köpa en DTF för halva de pengarna men då vet jag inte att det är tillräckligt bra. Servicebiten är också viktig.
Sedan är det skönt att slippa rensa skuren transferfolie. När Sign&Print kommer förbi laddar Eksjö för den kommande helgens stadsfest. Ett band vill ha t-shirts och har skickat en färdig logga.
– Det här hade jag fått tacka nej till tidigare. Beställningen fick jag igår eftermiddag och de trycker jag ikväll. Det öppnar mycket möjligheter och sparar mycket tid för mig.
Han visar en logotyp tryckt med DTF som med vanlig skärtransfer hade krävt en mycket pill och tid att rensa.
– Jag ska inte säga att jag grät men jag var inte långt borta. Jag som jobbat med skuren transfer i 30 år snart. När man börjar titta på de här detaljerna. Du kan läsa de här texterna, säger han och håller upp en tröja med provtryckta loggor i små format.
Han visar en annan detaljerad logga som han för fem år stod och rensade. Nu är den tryckt med DTF.
– Nu fattas det inte en prick. Det tog ju en kvart per logga med alla detaljerna förr. Det öppnar jättemycket möjligheter.
Ryktet går
Ryktet om inköpet spred sig fort i de småländska skogarna. Efter bara en vecka ringde en reklambyrå från Vetlanda.
–”Jag hörde att du köpt en DTF-skrivare. Vi skulle behöva transfer för det är Vetlandafesten nu. Hinner du tillverka 25 plus 25 transfers?” Ja, visst det kan jag väl lösa.
Han har egentligen inte tänkt tillverka åt andra tryckerier men är det någon som hör av sig kan han tänka sig det. Annars är det hos de egna kunderna han ser möjligheterna att kunna erbjuda DTF-tryck.
– Jag har en ganska stor kundbas här i stan. Det är ju roligt att kunna erbjuda de tjänsterna också. Det var en hyfsat stor investering men det var rätt.
Faktum är att han levererat ända till Japan. I somras var det ”Tattoo” i Eksjö med militärmusik i paradform. En orkester från Japan hade tryckt egna t-shirts. När de kom till tillställningen fick de se evenemangspersonal med pikétröjor och vindjackor som Bengt tryckt. De slutade med att orkestern beställde 70 tröjor som sedan skickades till orkestern när de kommit hem till Japan igen.
– Då fick den gå varm.
Han trycker helst vektorloggor men det går med foton också. DTF-skrivaren är ansluten till Mimakis rip.
Hur använder du den vita färgen?
– Vitt måste du ha för att blocka färgen. Den kommer printa spegelvänt. Först med CMYK-färgerna och sedan lägger den vitt på det för att blocka bakgrunden. Ska du trycka på en vit tröja kanske du inte behöver de vita egentligen för då har du vitt i tyget. Men så fort du ska ha på en annan tröjfärg måste du lägga vitt.
Bläcket flödar i slangarna
Mimakin låter det vita bläcket cirkulera i slangarna för att inte fastna när maskinen står still men färgpatronerna får han ta ut någon gång i veckan och skaka lite på. Övriga färger är ”avgasade” och levereras i aluminiumpåsar. Mimakis egna färger är ECO-Pass-certifierade, så att de tryckta textilierna kan få OEKO-TEX-märkningen.
Bläcket uppfyller säkerhetsstandarder som innebär att det är säkert att använda på textilier och andra produkter som kommer i kontakt med huden.
Maskinen känner själv av mediabredden. Varje gång Bengt ska använda maskinen gör han en testutskrift.
– Nu ser du att alla nozzlarna är med. Den här är klockren. Jag använde den senast i går eftermiddag. Men har den stått i ett par dagar utan att jag kört något så kan ibland hälften av de vita inte synas. Men då får jag köra en cleaning.
När utskriften är klar strösslar han filmen med pulverlim. Sedan går filmen in i torkugnen för att smälta. Det finns också lösningar där limmet värms inline, men det passar bättre för större verksamheter.
Han tar ut filmen efter några minuter och kontrollerar kvalitén. Han vänder på filmen och kör in den i ugnen ytterligare en gång och då har allt lim smält. Ugnen klarar 60 centimeter på bredden. Den heter Big Dry 41 x 61 cm och är köpt av Folier.
Sedan värmer han på trycket i värmepressen i 15 sekunder på 160 grader. Klart!
Frihet med stor mediebredd
Sin storformatsskrivare, Mimaki CJV330-160, köpte han av Signcore för ett år sedan. Det är den femte storformatsmaskinen i ordningen. Det började med en 76 centimeters Roland 2006 för att successivt bli större och större maskiner.
– För 14 år sedan tänkte jag att jag skulle ha en 130 centimeters. De ska du inte alls ha sa dem. Du ska ha en 160. Det skiljer 10 000 kronor i pris och då är du fri. Köper du 130 så är det ändå alltid begränsningar.
Han återkommer till att han nog kommer fortsätta jobba trots att han fyller 65 år till våren.
– Men då har jag en fräsch maskin i fem-sju år till. Nu är det två år kvar att betala på den.
Med maskinen kan han göra allt från storformatsbilder till dekaler och roll ups.
– Ska jag välja en maskin som genererar pengar så är det den.
Just nu tillverkar han canvastavlor med sina egna bilder åt Nordlos kontor i Jönköping. Han visar upp ett flygfoto i stort format över Visingsös södra udde.
Vi kommer till att prata om återförsäljarna tryckeriet använder sig av.
– Jag handlar nästan allt mitt material av Scandraft. Det har varit mycket Signcom och numera Signcore när det gäller maskinerna. Det kändes bra att Signcore startades. Jag känner många av installatörerna. Jag vet att det funkar väl.
Började som en hobby
Bengt Ljunggren är uppvuxen i fotovärlden och arbetade i sin fars fotobutik i slutet av 1970-talet. Sedan körde han buss för att sedan bli trafiklärare.
– Vi hade en egen trafikskola i 22 år. Sedan sålde vi den och jag blev anställd. Undan för undan fasade jag mig ur trafikskolan.
Från början var det grafiska en hobby Bengt hade vid sidan om att driva körskolan.
I början på 90-talet köpte han sin första dator.
– Det tog väl ungefär en månad när jag spelat färdigt Tetris som jag kände att jag vill skapa någonting.
Han installerade Pagemaker, lärde sig lite om typografi och började göra informationshäften till trafikskolan. Bengt Ljunggrens far hade också en musikstudio som lockade långväga musiker.
– Han ville ha lite kassettomslag och så småningom CD-omslag så jag gjorde layouten och skickade vidare till tryckeri. Det kom in lite pengar och jag kunde köpa en lite bättre skrivare. Då kunde vi skriva ut egna kassettomslag för de som ville ha 50 kassetter bara. Jag var tidig med att köpa en färglaser, en Xerox för typ 80 000 kronor då. Det var hysterisk mycket pengar. Den skrev fyra sidor i minuten.
Bengt minns hur han tryckte namnlappar på ark med 96 förstansade etiketter.
– Det var jättesmå pengar men jag var ju jättestolt. ”Nu fick jag in 40 kronor på detta”.
Han började trycka kläder för ungefär 25 år sedan med en liten skärplotter och transfer.
Uppdragen blev fler. De första 20 åren med firman tog han inte ut någon lön.
– Det ökade på och jag var investeringsvillig. Jag hade trafikskolan där jag jobbade heltid så jag kunde återinvestera mina pengar. Jag hade inte behov av att tjäna pengar för det skulle vara en hobby. När vi sålde trafikskolan och jag började gå ner i tid kände jag att jag måste täcka upp mitt inkomstbortfall.
Inledde hemma
2015 sa Bengt Ljunggren upp sig som anställd från trafikskolan. Han började frilansa men snart blev tryckeriet en heltidssyssla.
Först hade han rörelsen hemma. Först i ett litet rum och sedan gjorde han i ordning i garaget. Sedan blev det för litet och bilarna och motorcykeln fick flytta ut till en nybyggd carport och ett nytt garage. Två år senare hade tryckeriet lagt beslag på hela det nya garaget på 70 kvadrat.
– Sedan kom en av mina kunder här i stan och sa att så här kan du inte ha det. Du kommer ju inte fram. Du är inte intresserad av en lokal? Nej, det är väl bra här tänkte jag men jag kommer gärna och tittar.
Det var nog dags för en större lokal trots allt för snart gick flyttlasset.
– Det är bra villkor och vettig hyra. Det blev jättebra.
Sedan några år tillbaka finns verksamheten i en terapilokal för ett tidigare sjukhem.
– Här satt gubbarna och täljde gubbar och gummorna virkade. Sonen till han som byggde sjukhemmet på 50-talet var i den här världen på 60-talet. Han tillverkade klistermärken och tryckte kläder. När vi startade vår trafikskola 1988 var jag här och beställde klistermärken så det var kul att cirkeln slöts.
Han visar var skorstenen för transferugnen gick upp genom taket. Här finns brodyrmaskiner, kepspressar, lasergravyr, stämpeltillverkning, monteringsbord, storformatsskrivare, arkskrivare och monteringsbord.
Är det här en terapi för dig?
– Ja, det är det väl. Jag tycker fortfarande att det är roligt. Sedan är det här med hobby och jobb. Det började som en hobby. En hobby kan du bara gör när du tycker att det är kul. Är det inte det längre så kan du skita i det. Men har du det som ett jobb så har du deadlines att brottas med hela tiden. Jag njuter varje dag här men det är klart att jag som alla ibland känner att vad håller jag på med?
Men det är korta stunder, är han snabb att tillägga. Bengt Ljunggren trivs med friheten att vara sin egen. Under de 30 åren som trafiklärare var att tvungen att gå på toaletten efter klockan, mellan lektionerna.
– Här har jag inga öppettider, det kommer aldrig funka. Det finns ett telefonnummer där ute.
Kort startsträcka
Han gör lite foto och filmjobb åt Sveriges television med drönaren. De ringer oftast när de skett olyckor och Bengt kan växla från tryckare till nyhetsfotograf på bara några minuter.
Men det är inte bara vid elände som han låter fotodrönaren lätta från marken. Han har dokumenterat Eksjö och flera andra småländska städer från ovan i sina böcker. Med drönaren får han flyga upp till 120 meter.
Bengt hade över 3000 bilder över Eksjö på sin dator innan sin första bok.
– Det var jättekul att lägga upp på Facebook och få credd. Men var är de bilderna när du vill ha dem sedan?
En branschkollega föreslog att han skulle göra en bok. Bengt tyckte att det var ett för stort projekt men fick hjälp och den första boken kom 2015.
– Det är något som finns kvar när inte jag lever längre. Du lämnar efter dig ett tidsdokument över de här städerna som är oerhört svårslaget. Tänkt de här böckerna om 50 år, vilken guldgruva! En stad förändras hela tiden.
Snabb replik
Han brukar också fotografera evenemang som Eksjö stadsfest och Eksjö Tattoo som är militärmusik i paradform.
– Det här är definitivt inget man blir rik på men så länge jag får tillbaka mina tryckkostnader så är jag nöjd, säger han och fingrar på en bok.
– Sedan att jag har lagt 400 timmar… det är min hobby. Vissa spelar golf, det är ingen bra affär det heller. En del frågar, hur får du ihop det ekonomiskt? Jo, men jag vet att du spelar golf, hur får du ihop det?
Han har också gjort en bok om sin fars fotoaffär och hans inspelningsstudio. Just nu gör han också fotodokumentation från ovan åt Vattenfalls nya vindkraftpark utanför stan.
Fotoböckerna skapar mycket publicitet bland tidningar och radio som spiller över på tryckeriverksamheten.
Som bilskollärare var Bengt också ett känt ansikte i stan vilket inverkat positivt för tryckeriaffärerna.
– Det är en ganska liten stad och tröskeln är lite lägre när någon säger ”han håller på med sådant, gå till honom”. ”Ja, det vet jag vem det är”. Än om du inte är någon, du är tröskeln högre.
