Uttalandet i rubriken gjordes på Emballagedagen 2024 i Danmark nyligen, där bland annat Arla Foods var representerad för att berätta om sina utmaningar med att följa trender och lagkrav inom förpackningar. Sign&Prints danska redaktör Søren Winsløw var på plats.
Torben Noer är chef för förpackningsutveckling på Arla Foods och ansvarig för utvecklingen av Arlas ostförpackningar för hela världsmarknaden. Han säger att det är en dyr och lång process att utveckla förpackningar för nya produkter och marknader och att det därför är utmanande med oklar lagstiftning.
Som exempel nämnde han att man i tre år har arbetat med utvecklingen av komposterbara förpackningar, men att den senaste lagstiftningen pekar i riktning mot återanvändning och återvinning, så detta projekt har nu lagts på is.
Etikett var ett annat område som han beskrev så här:
– Etiketter är en mardröm. Det måste vi ändra på och det kommer att bli en enorm uppgift. Idag använder vi etiketter på nästan alla våra produkter. Inom vissa områden är lösningen förmodligen att avskaffa märkningen helt och hållet.
Utmaningen tar sin utgångspunkt i det problem som nämndes i förra presentationen, där en märkning kommer att sänka återvinningsbarheten och därför klassificerar huvudförpackningen till en lägre och därmed dyrare skattenivå.
Torben Noer påpekade också att runt fem procent av deras klimatavtryck kommer från förpackningarna, och därmed är en mindre utmaning i den stora klimatbilden, men omvänt sa han också att med den mängd förpackningar de tar ut på marknaden som en världsomspännande organisation kräver att man gör något aktivt – så det gör de. Men det är en kamp med många överväganden, som måste omfatta både cirkularitet, användning av förnybara resurser och ändå ha den konsumentbekvämlighet som gör det till en framgångsrik affärsmodell.
”Älskar att hata plast”
Thomas Roland, chef för produktansvar och kvalitet på Coop, berättade att Coop distribuerar ut åttiofem miljoner kilo livsmedelsförpackningar till marknaden varje år. De arbetar med många olika initiativ och lägger ner mycket tid på att anpassa sig till lagstiftningen. Men det måste alltid balanseras med konsumenternas uppfattning, vilket inte alltid är rationellt.
En undersökning bland Coops kunder visar att deras största oro är plastförpackningar och risken att de hamnar i naturen och världshaven – de älskar att hata plast – som han uttryckte det. Därför försöker Coop balansera sina ansträngningar mellan att hitta några bra omslag att ersätta plast med, till exempel papper och samtidigt undvika att minska hållbarheten och därmed bidra till större matsvinn.
Han nämnde också att man arbetar med att minska storleken på förpackningarna, både av materialbesparingsskäl och av rent logistiska skäl, där man kan transportera och lagra mer på mindre utrymme. Men även här finns det utmaningar, i och med att kunder i vissa fall väljer bort mindre förpackningar i tron att de förmodligen innehåller mindre.
Enligt Thomas Roland är plast en fantastisk produkt för att transportera och lagra mat. Han sa att det bland annat är anledningen till att de har tretusen femhundra varunummer i butiken som är plast. Det ökar helt enkelt hållbarheten, så man kan ha många fler olika produkter på hyllorna, och inte som på 70-talet, då man typiskt hade cirka sjuhundra artikelnummer i en butik.
– Tillsammans med våra leverantörer letar vi efter miljövänliga alternativ som också är lönsamma, men som hittills bara har haft ett fåtal framgångar, säger han.
I detta sammanhang nämnde han sex plastreduktionsinitiativ. Änglamarkspasta har gått från plastpåsar till papperspåsar, vilket har minskat plastförbrukningen med 10,5 ton. De har tagit bort plastförslutningarna från mjölkförpackningarna och gått tillbaka till den gamla modellen. Det minskade förbrukningen med etthundra ton. De svarta trågen för kött har ersatts med klar plast, vilket gör mer än ettusen ton återvinningsbara. Etthundrasextionio ton plast har tagits bort genom att tråg för köttfärs ersatts med påsar. Bärkassarna har blivit sjuttio procent tunnare vilket sparar tvåhundranittio ton plast årligen och slutligen har de tillverkat refillprodukter för ett antal rengöringsprodukter, vilket potentiellt kan minska plastförbrukningen med åttio procent om konsumenterna tar det till sig.
