Hexis lanserar sitt återvinningsprogram i Sverige där spillmaterial blir isolering och PVC-rör. Men att få alla kunder att ansluta är en utmaning.
Hexis har redan infört systemet hos flera av sina europeiska dotterbolag, och nu är det Sveriges tur. Företaget tar emot material från kunderna på sin anläggning i Landskrona.
– Vi samlar in, tar tillbaka och tar hand om PVC och papper. Nästa steg är att vi skickar i väg det för omhändertagning, säger Jonas Sjöström, som jobbar med affärs- och marknadsutveckling.
Att ha ett fungerande återvinningsprogram som är praktiskt genomförbart hela vägen är de ganska unika med i branschen, berättar han.
– Det går att påvisa att det är praktiskt genomförbart hos varje kund. Vi kan ta emot det här och det blir faktiska produkter av det.
Det återvunna pappret blir granulat som används för husisolering, medan PVC-folien blir granulat för PVC-rör. PVC-materialet transporteras till Frankrike och pappret till Nederländerna. För att hålla nere både kostnader och miljöpåverkan samlar Hexis in stora volymer innan transport.
”Vi har många branschkollegor som behöver steppa upp lite”
PVC bränns i Sverige
De utesluter inte att i framtiden hitta någon i Sverige som kan sköta återvinningen men än så länge har de inte lyckats hitta någon. En av utmaningarna är att pappret innehåller silikon vilket försvårar hanteringen.
– Här i Sverige är det ingen PVC-återvinning utan de bränner det bara, säger Patrik Martinsson, vd på Hexis
För kunderna innebär återvinningen en förändring i produktionen, men inte i själva produktionsprocessen.
– Tidigare har man haft en stor soptunna som man kastar allt skräp i och så går allt till brännbart. Extrasteget man behöver göra är att separera materialet under produktionsledet, säger Jonas Sjöström.
I stället blir det tre kärl för PVC, papper och petliner. Pappret måste separeras från PVC och sorteras beroende på vad det är för papper.
För att underlätta sorteringen har Hexis infört en återvinningsstämpel på baksidan av materialet.
Men det är inte alla kunder som köpt konceptet rakt av.
– Nej. Det är inte alla som tycker att det är värt någonting. Det är enkelt att kasta allt och så går det till brännbart. Samtidigt så märker man också en tendens att återvinningscentralerna är mer noggranna med vad de tar emot, säger Patrik Martinsson.
Är det verkligen en uppoffring att separera materialet?
– Det är en mental uppoffring. Det gäller att få dem att förstå att visst, det är ett förändrat arbetssätt eller ytterligare ett moment som kan upplevas ta lite extra tid men när man har det rullande så är det inte så uppoffrande som de känner. Det är en mental kulle man ska över, säger Jonas Sjöström.
”Det är ett förändrat arbetssätt eller ytterligare ett moment som kan upplevas ta lite extra tid men när man har det rullande så är det inte så uppoffrande som de känner.”
Slipper återvinningskostnad
Ett ekonomiskt argument för att sortera är att kunderna glömmer vad de betalar för återvinning idag, säger Patrik Martinsson. Det går per automatik och kunden får en faktura från återvinningscentralen.
– Det här kan upplevas som att det är en kostnad för dem. De måste lägga ner arbetstid på att separera det. Sedan ska de på deras bekostnad frakta materialet som ska återvinnas, hit. Vi kan förklara att arbetstiden kan vi inte ta ifrån dem men när det gäller frakten så sparar de kostnaden för återvinningscentralen i och med att de skickar hit det i stället, säger Patrik Martinsson.
Kunden betalar dock kostnaden för transport till Hexis.
– Det innebär en liten faktiskt kostnad och en liten uppoffring i tid. Det man får ut av det är miljöbesparingen. Det är en liten kulle att komma över i diskussionen med kunden och det är inte alla som är mottagliga eller som det passar för. Ju större organisation, desto enklare att genomföra något sådant här, säger Jonas Sjöström.
Men det är också många av de större kunderna som har krav på sig att ha ett miljötänkt och arbeta aktivt med frågorna. Det gör införsäljningen av återvinningsprogrammet enklare.
– Det här är egentligen den första pluskalkylen där man faktiskt kan påvisa att man gör någon positiv skillnad. Ju mer det här växer desto större är möjligheten att man hittar mer lokala anknytningar som gör att kalkylen ligger betydligt mer på plus. Det här kommer vara en process i rörelse, säger Jonas Sjöström.
Volymen på spillet har varit avgörande för att det ska bli en pluskalkyl.
Vill inspirera
– Branschmässigt hoppas vi att vi får lite draghjälp och att det är fler som hoppas på tåget och ser att det finns möjligheter att göra något gott. Vi har många branschkollegor som behöver steppa upp lite, säger Jonas Sjöström.
Allt material vägs vilket gör att kunderna får veta vilket klimatavtryck man har sparat.
– De kan i sin tur visa kunden eller vem som helst hur mycket det gjort för miljön, säger Patrik Martinsson.
Att kunna påvisa att man samlar in och återvinner kan bli en konkurrensfördel för kunderna.
– Absolut. Vi kan förse kunderna med CO2-siffrorna och vilket klimatavtryck man faktiskt gör, vad varje produkt gör och hur man kan jämföra produkter med varandra för att hitta det mest miljövänliga. Så det ger en konkurrensfördel för både oss och kunderna, säger Jonas Sjöström.
– Vi har möjlighet att ta fram klimatavtrycket på varje produkt vi säljer. Där ligger vi i framkant eftersom vi är en producent. Vi är en producent som säljer direkt till användarna. Det är inga omvägar till distributörer, säger Patrik Martinsson.
Än så länge vill inte Hexis nämna vilka kunder de har som hoppat på återvinningståget.
– Det är oftast skylt- och dekorföretag med lite större volymer på tillverkningen, säger Patrik Martinsson.
När kunderna ansluter till programmet så skrivs en form av kontrakt där de förbinder sig att sortera rätt och skicka rätt material.
