Sign&Print besöker mikrotryckeriet Lindbloms Kopiering i Sollentuna för att höra om hur det är att driva verksamheten själv, vilka utmaningar som finns och vilken ny maskin de drömmer om.
För två år sedan blev Lindbloms Kopiering först i Sverige med att installera arkpressen Ricoh Pro C7500.
– Den går som tåget, konstaterar ägaren Kristian Lindblom.
Tryckeriet är inrymt i ett suterränghus där det också finns företag inom bland annat IT och hunddagis.
I entrén finns en liten butiksyta med profilprodukter och kontorsmaterial.
Bakom disken i produktionen är lokalen full av tryckmaskiner och material.
– Varje dag är sig olik. Man vet aldrig vad som ska komma.
Tog över familjeföretaget
Kristian Lindblom var elektriker från början. Hans föräldrar drev kopieringsföretaget Copytim i Danderyd. När hans far gick bort hoppade han in och hjälpte till i verksamheten.
– Mamma körde bokföringen så hon kunde inte produktionen. Det var då jag började printa ritningar digitalt och inte bara kopiera. Jag var dataintresserad och hoppade på den biten.
Några år senare gick Kristians mor i pension och sålde företaget till Arkitektkopia som la ner det. De ville åt kundstocken.
– Då blev jag arbetslös så då startade jag det här och började i egen regi.
Kunderna är privatpersoner, företag och föreningar. Tryckverksamhetens huvudsyssla är att printa ritningar åt byggfirmor och arkitekter. De skrivs ut storformatsskrivaren KIP 860.
Sedan har de Ricohpressen som de kör A4 och A3, broschyrer och häften i. Inte minst för samma byggbolag.
Leverantörsbyte
Länge tryckte Lindbloms kopiering med Konica Minolta-maskiner men för två år sedan gick de över till Ricoh.
– Jag blev intresserad av deras maskin eftersom den kunde lägga till en femte färg. Så nu har vi möjlighet att printa guld och vitt också. Guld är väl det som är vanligast som folk vill ha på sina bröllopsinbjudningar och visitkort. Då slipper man foliera efteråt.
Ricoh Pro C 7500 har ett tonerbaserat färgsystem med möjlighet till en femte färg. Den stödjer upp till sju specialfärger inklusive vitt, klarbläck, neonrosa, guld, silver och osynligt rött.
Färgpressen kan trycka i upp till 2 400 x 4 800 dpi. Den har en maxkapacitet på upp till 85 sidor i minuten.
Efterbehandling inline
Maskinen kom i ett paket med en booklet maker, 350 e, från Plockmatic som producerar färdiga häften, inline.
– Det kommer ut färdiga häften i stället för att jag ska stå och manuellt häfta, vika och skära. Det besparar mig massa tid.
Han tittade först på maskinen på Sign&Print-mässan och senare i Ricohs showroom.
– Vi tittade på tre olika modeller. Men det var den här som passade vår verksamhet bäst.
Då var maskinen så ny så att den inte hade släppts på marknaden.
– Du fick den första i Sverige. Vi har sålt en hel del sådana här. Det tuffar på bra, säger Mårten Linnér, säljare på Ricoh.
– Den går som tåget. Den går hela tiden. Jag har inte haft några problem. På A4 och A3 är det vår huvudmaskin. Det har blivit mer broschyrer och häften men också årsmöteshandlingar till bostadsrättsföreningar, säger Kristian Lindblom.
Ricohpressen kan printa utfallande. En annan nyhet med maskinen är att tryckeriet nu har en matare för long sheet så att de till exempel kan göra sexsidiga foldrar av längre ark.
Maskinen har ett elastiskt mellanliggande överföringsband som förbättrar stödet för ojämnt eller strukturerat media. Pressen kan hantera gramvikter från 40 g/m2 upp till 470 g/m2.
Det möjliggör för tryckverksamheter att bredda sitt utbud av applikationer med till exempel lätta förpackningar, gratulationskort och bröllopspapper.
Maskinen kan dessutom fylla på förbrukningsvaror under drift utan avbrott.
Flatbädd i produktionen
Lindbloms kopiering har också planprintern Epson SC V7000. I den kan de trycka direkt på skivmaterial.
– Vi gör mycket studentskyltar och fotoförstoringar. Vi printar också på plexiglas, akryl, vinyler, klistermärken. Den printar på allt upp till åtta centimeter. Du kan lägga in hel dörr och printa direkt på den. Vi gör mest affischer, planscher och plastskyltar.
Ont om tid
Det som Kristian Lindblom brottas mest med är de snabba leveranstiderna som efterfrågas men kan vara svåra att hålla ibland.
– Kunderna lär sig snabbt att de kan få det snabbt. Det blir sura om de inte får det. Men det är bättre att ta den konflikten än att anställa. Oftast hinner vi. Jag kanske är dum som inte tar expressavgift. Jag har funderat på det många gånger. Jag skulle kunna leva bara på expressavgift. Så kanske kunden lär sig att låta det ta en dag till så att de slipper den kostnaden. Men samtidigt, om man ska ta ut det, då måste man leverera. Det är ett krav.
Runt jul och nyår trycker de mycket julkort och då står planprintern nästan still. Senare under våren kommer studentskyltarna och framåt sommaren börjar företagen fundera på att köpa in profilkläder till personalen.
– Det är bara ritningarna som trycks året om, därför är det vår huvudverksamhet.
Kristian har inga jättespeciella planer för året men hoppas att det ska rulla på bra för att bygga upp verksamheten lite extra.
På längre sikt ser de dock en ny typ av investering.
– Vi har ett önskemål om ett litet skärbord men det ska ändå vara så stort att de klarar 70×100. Så att vi kan skära ut lite kartonger. Det är framtiden men det blir nog inte under 2026.
Personlig känsla
Medan Kristian Lindblom expedierar en kund som klivit innanför tröskeln pratar vi vidare med Mårten Linnér på Ricoh. Han berättar att det finns ganska många små tryckerier av liknande storlek.
– Personligen jobbar jag hellre med dem än stora. Man får en helt annan känsla och det är roligare. Det blir mer personligt och mer familjekänsla.
Kanske är det extra viktigt att kunna serva de små när en maskin står still, om man bara har en press i produktionen.
– Ja, så är det. Vi ska vara här ganska snabbt och det hoppas jag att vi har varit också, säger Mårten Linnér och söker blicken på Kristian Lindblom som kommit tillbaka.
– Jo, de gånger det har varit något så har ni varit relativt snabba, lugnar Kristian.
Hur känns marknaden när ni är ute hos tryckerierna?
– Det är klart att det är tufft, men som sagt, det finns många små. Det rullar på ändå för dem. Men när man pratar med dem, om hur det ser ut i maskinpark och sådant så märker man att det är väldigt kostnadstänk. Det är små detaljer som gör att de får ihop kalkylen till slut. De rår om sitt hus in i minsta detalj, säger Mårten Linnér.
Det gör att en del inte köper en ny digitalpress förrän de verkligen måste.
– Sedan så är det ju många som inte tar en ny maskin utan en ”recondad”. Men det är fortfarande bra maskiner. De har serviceavtal som garanterar att det ska fungera, säger Mårten Linnér.
