Under många år under övergången från bly till fotosättning och desktop var Arne Heine den som ledde vägen. Det gjorde han i sitt företag Typografen. Med sin kompromisslösa hållning till kvalitet hade denna typograf i stort sett samtliga Sveriges reklambyråer som sina kunder. Hans berömda devis var: ”Behandla all text som om den ska läsas.” Och han omtalades som mannen som blev miljonär på att knipa – det vill säga justera avståndet mellan varje bokstavspar i en text. Något som i dag är en självklarhet men som i en tid som kom från bly – där varje bokstav hade sin fyrkantiga plats – var nytt och unikt.
Här tecknar vännerna Klas Beckman och Wolfram Krämer ett porträtt av Arne. Klas var under många år den som ledde Papyrus arbete med att rådge kunder kring pappersval. Wolfram Krämer var ledande vad gäller kvalitetstryckning.
Den GRAFISKA PROFILEN ARNE HEINE har gått bort! 1922 – 2016
ARNE HEINE ”söderkisen” med det snabba humoristiska tilltalet. Den kvicka tanken!
Som gick från ”lärling” till grafisk entreprenör av världsklass! Har nu lämnat oss!
Hans röst har tystnat hans penna utan hand! – men kvar finns Hans typografiska Evangelium. ”LÄSLIGHETENS” apostel var han & hans tankar finns tillgängliga ännu på nätet: ”ARNE HEINES BOK OM TYPOGRAFI”
ARNE HEINES grafiska imperium hade på sin tid 136 anställda och därmed var han en av de största arbetsgivarna inom grafisk industri i Sverige.
Bäckströms betecknade sig som reproföretag, men 95 % av produktionen var klichéer. Arne Heine köpte företaget för att kunna leverera kunderna ett helt paket av tjänster med texter och bilder.
Han var långt före sin tid på många sätt:
• Han införde skift i en stel bransch
• Gjorde för första gången i branschen en prislista som baserades på en kostnadsberäkning per arbetsplats
• Utrustade företagen med modernaste teknik och betraktade kunderna som kunder som hade rätt i alla lägen.
Kundgruppen var då i första hand annonsbyråer.
Han lät hämta underlagen direkt från kunden, arbetet skulle slutföras så fort som möjligt och senast kl. 8.oo på morgonen därpå skulle det färdiga jobbet inklusive 100 ex provtryck ligga på Art Directorns skrivbord.
Alltså ett autentiskt resultat av det material man hade levererat.
Nu var det så att Typografen bara fick tillverka sats och en liten bild i svart/vitt. Arne löste problemet på sitt sätt. Sats tillverkades på Pyramidvägen i Solna och kördes sedan över till Ynglingagatan 6, där jobbet slutfördes med inkopiering av bild och skickades sedan – inklusive 100 provtryck – med bud till kunden.
Han revolutionerade branschen. Man fick köra dom färdiga jobben direkt ut till flygplanen i Bromma & överlämna jobbet till flygpersonalen som tog det med sig till orter som Sundsvall, Malmö, Halmstad, Växjö med flera.
Han installerade gratis fax och annan utrustning hos kunden så att kunderna kunde skicka sina textunderlag till Solna, där de sattes på Typografen AB.
Allt skulle också vara ”grafiskt” högklassigt som han sade och därför målades väggar och tak i arbetslokalerna i svart färg. Jobben som kom från Typografen förpackades i svarta kuvert och dom från Bäckströms i röda.
Sen fanns ett annat problem under 70 talet (Amerika var då det stora föredömet som låg före oss i Sverige) och på den elektroniska sidan hade USA ett stort försprång!
Arne ville erbjuda flera olika typsnitt och grader men:
Det amerikanska alfabetet har bara 84 bokstäver. Vill man leverera text i Europa måsta man tillhandhålla med 134 bokstäver per alfabet. Då startades Studio Typografen upp, man gjorde det kompletterande jobbet att förse de amerikanska alfabeten med europeiska bokstäver. Det blev så pass framgångsrikt att Typografen slutligen fick tillverka hela uppsättningen och blev därmed Headliners leverantör för både Europa och USA.
Då låg Headliners huvudkontor i New York och produktionen i Chicago. Det bör också nämnas att vid användning av Headliners typsnitt fick Typografen betala en licensavgift om 15% till Printelan i Holland.
Det ovan nämnda gällde rubriksättning, men det behövdes även brödtext. Arne H. hade köpt Alphatypes fotosättare. Även för dom tillverkades olika europeiska alfabet i form av stilskivor. Sen etablerades Taac i Skandinavien, fotosättarna kom från USA och fick byggas om till europeisk standard och för det hade han anställt 2 mekaniker – Laszlo och Günther – som för resten gjorde ett enstående bra jobb.
Och så fortsatte expansionen. 3 200 alfabet tillverkades som kopierades på en filmrulle och skickades åter till Headliners 52 franchisetagare i Europa och USA.
Expansionen fortsatte och det etablerades Typografen och Headline studios i Malmö, Oslo, Helsingfors och Köpenhamn. Samtidigt hade han tagit över agenturen för det kemiska provtrycksystemet Identicolor för förpackningar.
Arne Heine engagerade sig för något greppbart & konkret inom ”kvalitetskontroll”. Alltså infördes egna standarder för densitet i film och färgmängd (densitet) i tryck. Det bör tilläggas att dessa standarder inte avvek mycket från dagens internationella ISO och SIS standard. Återigen var Arne Heine en föregångsman!
En fin kollega & medlem i Stockholms anrika Typografiska Gille, kamrat och vän har lämnat oss, men minnen som vi har från åren med honom kommer att leva länge.
WOLFRAM KRÄMER och KLAS BECKMAN
