Forskare vid universitetet i Cambridge har löst en av tryckvärldens största utmaningar – hur rinnande vätska bryts upp i droppar. Det kan ge positiva effekter på utvecklingen av framtidens inkjetteknik.
Det är ett forskarlag knutet till Department of Engineering and the Institute for Manufacturing som utvecklat en metod som kan användas för att förutsäga huruvida en vätskesträng kondenseras i sin bana till en enda större droppe, eller till flera mindre droppar. Resultatet kan vara viktigt för applikationsområden som sprayburkar, inkjetteknik och inhalatorer, menar man.
En av de största utmaningarna i tryckerivärlden är att utveckla skrivhuvuden som kan generera bläckdroppar som är uniforma i storlek utifrån det beteende som vätskan (bläcket) i fråga har, till exempel viskositet och ytspänning.
– Med vårt diagram kan vi förutsäga huruvida en specifik vätska bryts upp i användbara droppar, säger Ian Hutchings, professorn som lett forskarlaget.
Forskarlaget utvecklade en storskalig modell av ett skrivhuvud för att på så sätt återskapa den process där droppar utvecklas. Genom att använda en mycket enkel vätskelösning, vatten och glycerin, kunde forskarlaget öka viskositeten genom att öka mängden glycerin i vätskemixen.
Hela dropp-processen filmades med en supersnabb videokamera. På så sätt kunde man se hur långa vätsketrådar genererades. Om dessa var viskösa nog kunde de vara flera centimetrar långa och en tiondels millimeter tjocka. De bröts inte heller upp i mindre fragment, utan kontraherade långsamt för att forma en enda droppe.
