Print 2013: Grafisk industri mot framtiden

PUBLICERAD: 5 februari 2013

UPPDATERAD: 5 februari

Print och förpackningar har en given plats i våra liv! Att den grafiska industrin är i ett utsatt läge är säker de flesta överens om. Men är detta nödvändigtvis detsamma som att det inte riktigt finns någon framtid? Det är jag däremot väldigt tveksam till.

Jag vill redan inledningsvis slå fast en sak; Vår framtid hänger till största del på oss själva! Jag känner inte till någon bransch, vara eller tjänst som sålt sig själv genom att dess företrädare ständigt tala ner sig själv, berätta om hur dåligt det går, hur svårt det är, hur utkonkurrerad man blir av andra och att det inte finns någon framtid. Från och med idag är det förbjudet att tala i dessa termer. Om vi inte säljer oss själva, vem gör det då?

Den negativa självbilden är en del av vårt problem. Vi kan naturligtvis inte förneka att vi, liksom en stor del av övrig industri, befinner oss på en ny och tuffare spelplan, och då måste vi se konstruktivt på möjligheterna att utvecklas väl i den nya miljön. Det är vi som sätter bilden av vår bransch och vi måste själva ta hand om vår egen image. Här måste vi arbeta med innovativa medel och tro på oss själva.

Det finns hot och svårigheter i vår omvärld; problem med att möta miljöargument, digitaliseringens konsekvenser, globaliseringen med ökad konkurrens från låglöneländer och ”home-print”-processer.

Dessa utmaningar måste vi hantera konstruktivt genom att visa att vi har grepp om miljöutmaningarna, digitaliseringen behöver sina handfasta komplement, att ledtider och transporter gör lokala alternativ attraktiva och det blir alltid bättre när ett proffs gör jobbet.

Hoten ser vi tydligt och vi arbetar med dessa dagligen. Alla positiva faktorer och möjligheter som finns har vi däremot lätt att glömma.

Ur miljösynpunkt använder vi oss till största del av världens bästa material, men vi hamnar ofta i underläge och får svårigheter när vi ska informera om detta. Vi går i försvarsställning och vill kommunicera fakta intill minsta decimal till exempel när vi talar om skogsavverkning till förmån för pappersproduktion, och vi får det att låta som om energiåtgången vid papperstillverkningen är enorm i förhållande till energiåtgång inom annan industri.

Jag tror att vi måste bli mer emotionella när det gäller kommunikation av tryck. Vi ska naturligtvis hålla oss till fakta, men att kommunicera en känsla, ett tillstånd eller ett intryck tror jag gör att vi lättare kan nå ut.

Ni kanske läste DN Debatt strax före jul där Naturskyddsföreningen skrev att ”vår höga konsumtion av papper är ett allvarligt miljöproblem och påverkar både klimat och biologiskt mångfald i negativ riktning. För att skydda skogen föreslår vi en miljöavgift på alla pappersprodukter som säljs i Sverige motsvarande 10 procent av försäljningspriset…”

Att papper är förnyelsebart och oändligt fanns inte med i insändaren, inte heller att 90 procent av allt tryckpapper i Sverige återvinns. Att trycka på papper är inte farligt för vår miljö, och detta måste vi bli bättre på att kommunicera ut.

Vi återanvänder fibrerna och vi använder vatten i tryckprocessen. Den grafiska industrin är miljövänlig, varför är det så svårt att komma igenom med budskapet? Jag tror att mycket beror på att miljöargumentet används av övrig industri, företag och av myndigheter för att spara pengar genom att slippa trycka snarare än för att värna miljön. Det är en kontinuerlig utmaning att vässa våra miljöargument och kanske framför allt att få gehör för dem.

Facebook ifrågasätts inte trots att deras nya server i Luleå, enligt SR, står för 1 procent av Sveriges energiåtgång, eller lika mycket som Uppsala och Jönköping förbrukar under ett år.

Google driver nu en kampanj som heter ”Go paperless 2013” som säger att minskad pappersanvändning innebär en minskad miljöpåverkan. De använder miljöargumentet för att motivera användandet av Google och deras teknik, knappast för att bidra till miljötänk och hållbarhet. Man borde kanske jämföra effekterna vid användandet av Googles tjänster med det tryckta för att få en mer korrekt bild. Bara Gmail, som är en av Googles många tjänster, genererar 1,2 kilo co2 per användare årligen, jämför det med att till exempel läsa en tidskrift under ett år på papper vilket genererar cirka 1 kilo co2-ekvivalenter under ett år och den kan dessutom läsas av många.

Det får inte vara så att våra produkter och tjänster avfärdas med miljöargument. Ett ostridigt faktum är att papper kan återvinnas till skillnad från till exempel datorer. Elektronik, E-waste, är den snabbast växande delen av det kommunala avfallet och ökar i Europa med 3-5 procent per år, vilket är nästan tre gånger så mycket som övrigt avfall.

Nyheter vill vi läsa på nätet hävdar många tidningshus, men de tjänar fortfarande mest pengar på de tryckta tidningarna. Enligt Wan-Ifras senaste statistik så genererar papperstidningen 97,7 procent av dagstidningshusens cash-flow.

När det gäller dagstidningar så jämför vi oss gärna med USA och talar om den amerikanska tidningsdöden som nu är på väg hit. Tidningsdöden i USA började redan 1965, inte nu. Den svenska dagspressen har en betydligt starkare position än dagspressen i till exempel USA. Det beror på flera olika faktorer som vårt prenumerationssystem och presstödet. Därför går det inte att jämföra dessa marknader.

Det kanske är så att det är i de tryckta tidningarna som läsaren ser och orkar läsa annonser, och det är annonserna som, krasst sett, betalar verksamheten. Ett antal mediebyråer skrev i Resumé för en tid sedan om ”Printmediernas död – en självuppfyllande profetia”. Artikelförfattarna konstaterar att bruttoräckvidden för svensk dagspress och för tidskrifter har ökat med 2 procent sedan 1996 och detta är intressant för annonsörer. Vi läser inte nättidningar och papperstidningar på samma sätt och enligt Sifo är svenskarnas inställning till att reklam i annonser i printmedier är den reklam man är mest positiv till.

Annonser är en del av printmediet – till och med ett välkommet komplement till det redaktionella materialet. Reklam i digitala plattformar uppfattas ofta som störande. Artikelförfattarna avslutar sin artikel med att konstatera att papperstidningarnas största problem inte är att läsarna tappat intresset, utan att annonsörerna lämnar pappersmedierna före läsarna därför att de tror att läsarna tappat intresset och på det viset bli myten om papperstidningens snara död en självuppfyllande profetia.

Hörde just i dagarna av en ung IT-entreprenör som talade om sitt nya projekt, som inkluderar webb-tv, e-handel och virtuella butiker, att han måste anställa en redaktör till sin nya papperstidning. Vadå papperstidning undrade jag? – Jo min erfarenhet är att ingen reagerar på banners och liknande, skall jag få trafik måsta jag har print svarade han.

Vi vet också att mycket information som kommer via e-mail aldrig blir läst. Allt färre öppnar e-mail som inte verkar intressanta eller viktiga, eller så kan det vara ett spam som man inte vill öppna. Att skicka information med vanlig post är ett betydligt säkrare sätt att nå mottagaren.

Ett av de mest kraftfulla sätten att nå ut med reklam är via transpromo. Med kunskap om kundens intressen från tidigare köp, via kundklubbar och så vidare kan riktade personaliserade produkter och tjänster erbjudas på ett effektivt sätt.

Det har heller aldrig tidigare gått så bra för direktmarknadsföring såväl i Sverige som i Norge än vad det gjorde 2012 och det måste vi ta till oss.

Lyxartiklar kan egentligen endast marknadsföras i tryckta medier. Jag tänker på smycken, klockor, parfym, kläder, bilar et cetera. Att kommunicera detta genom tv eller radio eller på nätet har inte samma effekt. Mottagaren behöver en taktil känsla av till exempel tjockt, blankt papper; detta speglar ”lyxen”.

Men även andra artiklar som inte är av lyxkaraktär marknadsförs ofta bäst genom massmarknadsföring. Företag som Claes Ohlson, Teknikmagasinet och IKEA skickar inte ut kataloger om de inte bedömer att det är det bästa sättet att marknadsföra sina produkter på. Det är också intressant när man ser vissa företag som lägger ner stora pengar på tv-reklam under prime time, och så innehåller reklamen en scen där någon bläddrar i företagets produktkatalog.

När det är tryckt ser du sådant som du inte visste att du måste ha, det är svårt att uppnå på nätet. På nätet söker du det du vill ha, men blir sällan överraskad.

Produkter blir också allt mer lika, ritade i samma program (CAD) och tillverkade i samma fabrik (CAM), detta gör att förpackningarna blir alltmer avgörande för produktupplevelse och varumärket.

Se på hörlurar, mobiltelefoner, kameror och andra elektronikprodukter, se på hygienartiklar och exklusiva kläder där presentförpackningar och påsar är en del av varumärket, det gäller också livsmedel. Det är förpackningsutformning, grafik, tryck, bigning och kapselkvalitet som avgör upplevelsen, lika mycket som själva prylen.

Allt från ”Beats by Dre” till Apples produkter, från pralinaskar, te-burkar och snygga etiketter på olivoljeflaskor till förpackningar för fotbollsskor, verktyg och whiskyflaskor. Förpackningen är central, till och med avgörande i vissa fall.

Branschstrukturen förändras konstant, vi ser fler konsolideringar och mer specialiserade företag vilket sannolikt är en följd av den strukturomvandling som branschen befinner sig i. En positiv följd av denna förändring är att den grafiska industrin tidigt varit utsatt för omvärldens tryck och vi har därför kommit en bra bit i förändringsarbetet. Vi vet vilka utmaningar vi står inför och vi har en beredskap.

Vad ser vi för positiva trender för framtiden?

• Av nödvändighet rör vi oss uppåt i näringskedjan och blir en allt mer integrerad del av våra kunders erbjudande och marknadsföring. Då blir utrymmet att ta betalt större. Är man en del av kundens ”brand image” så blir kvaliteten viktigare än priset. Bland våra mest framgångsrika företag har man en förståelse för kundens utmaningar och kan kommunicera detta med kunden. Det kan handla om att hjälpa till med allt från speciella broschyrställ och att finnas på plats hos kunden till stripening av butiksfönster, eller att bygga specialanpassade web-to-print-lösningar och få in bilder från sociala medier i tryck.

• Utvecklingen mot tredimensionellt tryck ger nya affärsmöjligheter för den innovative och djärve. Det mesta av tillverkning i framtiden kommer att ske som grafiska processer och vi kommer att trycka allt från leksaker till telefoner tredimensionellt. Inte så lätt att hänga på kanske, men inspirerande att tänka kring. Snart trycker vi kanske flygplansvingar i grafen!

• Kairos Future har i sin analys avseende 2013 skrivit om 3D-tryck som den tredje industriella revolutionen. Det är mekanik som förenas med IT och genom 3D-printrar och ny teknik kan förändra våra liv.

• Detta gäller också användningen av ny teknik så som QR-koder, Augmented Reality och tryckt elektronik. Tryckt elektronik är fortfarande är mycket på utvecklingsstadiet, men som kommer att bli allt viktigare. Med hjälp av ny teknik integreras batterier, minnen, antenner och annan elektronisk utrustning i tryckprocessen. Så kallade smarta förpackningar kan ge oss displayer med information om förpackningens innehåll. Vi som konsumenter kan till exempel få information om matvarors geografiska ursprung och olika temperaturer som varan befunnit sig, vilket kan vara viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv.

• Ledtiderna blir kortare, serierna mindre och detta innebär att värdet av lokal produktion ökar. Även miljöaspekten har betydelse för det lokala alternativet. Det måste finnas kompetens och kunnande och det är viktigt att utbildningar matchar företagens behov. Ett nära samarbete mellan företag och utbildningsinstanser garanterar det.

Sen finns det vissa övergripande trender som gäller för de flesta branscher; det är bra att bli stor /större, det är bra att vara unik både vad gäller produkter och tjänster eller i förhållande till en speciell industri eller ett speciellt efterfrågemönster, ett annat alternativ är att vara flexibel och nära.

Förändring är inte enkelt, det är ofta smärtsamt men i princip alltid nödvändigt.

Det är vi själva som skall genomföra förändringen, inte omvärlden. För att lyckas med det krävs stora insatser med bland annat en gedigen och säljande miljöargumentation, genom att komma närmare våra kunder och deras marknadsföring och erbjuda lösningar som gör deras produkter allt mer attraktiva och lättförståeliga. Så krävs naturligtvis också strukturtag i branschen, nya investeringar, nya affärsmodeller, bra avtal och rimlig samsyn med våra befintliga och nya samarbetspartners.

Detta ligger självklart på industrin i första hand.

Det GFF kan bidra med för en bra framtid är att bevaka de yttre förutsättningarna för företagens verksamhet så att kostnader för löner, anställningsvillkor, kompetensförsörjning med mera hålls på rimliga nivåer.

Om ert fokus är kunderna och marknaden så är vårt fokus att förhandla fram vettiga och rimliga kollektivavtal, bistå medlemsföretagen i alla frågor som rör arbetsrätt och kollektivavtal så att företagen är trygga med att de följer alla gällande regelverk inom detta område och därmed blir attraktiva som arbetsgivare.

Vi har också fokus på att följa och informera om branschen, att företräda branschen i gemensamma intressefrågor som till exempel återvinningsfrågan där vi varit remissinstans, frågor om framtida kompetensbehov och kompetensförsörjning där vi arbetar med YH-myndigheten med flera eller från ett gemensamt branschhåll visa fördelar med print i olika sammanhang.

Vi kan vara branschens gemensamma röst i frågor där enskilda företag inte kan agera, till exempel att vara remissinstans i frågor som berör oss.

Det blir inte lättare framöver men de grafiska näringarna är en nödvändig del i ett modernt samhälles infrastruktur och utbud, vilket innebär att det allt framgent kommer att finnas framgångsrika och lönsamma företag i vår bransch.

Det kommer inte att se ut precis som idag men det kommer att finnas en stark grafisk industri även i framtiden. Print, förpackningar och andra grafiska produkter har en given plats i våra liv och i våra barn-barn-barns liv.

Läs vidare

Kongsberg Ultimate: "Det snabbaste skärbordet på marknaden"

Skärbordstillverkaren Kongsberg Precision Cutting Systems var stolta över att deras Kongsberg Ultimate hade utsetts till ”Best Wide Format Cutting Solution” i EDP Awards i samband med en ceremoni på Drupa.

"Solida lösningar som tål hög belastning"

En helautomatisk linje med linjär motor för skärning av skivor i exempelvis wellpapp, en uppgraderad etikettstans med laser och skärbord i olika storlekar. Det är något av det Jwei visade under Drupa.

Marabu går grönt med ny certifiering

Nyligen blev bläcktillverkaren Marabu certifierad enligt Greenguard. En märkning som visar att en produkt testats och utvärderats för att uppfylla stränga gränser för kemikalieutsläpp. Ett budskap som Marabu trycker på under Drupa.

MIS-mjukvara speciellt för de mindre tryckerierna

Det molnbaserade MIS-verktyget Nubium är den stora nyheten på årets Drupa hos eProductivity Software (ePS). En produkt som ska göra vardagen enklare för de små och medelstora tryckerierna.

Senaste nytt

Alvöen breddar utbudet av fräs- och skärmaskiner

Alöven är nu skandinavisk distributör av Kimlas CNC-fräs- och skärbord för industriell produktion. Det ska komplettera de lösningar som företaget sedan tidigare erbjuder från MultiCam.

Du missar väl inte Packnorth Award 2024?

Bidragen till Packnorth Award kommer nu in i tät följd. Det är fjärde gången tävlingen arrangeras och i år är prisutdelningen tillbaka på Scanpack. Årets tävling bjuder på nyheter.

Wackes tror på starkt år – nyanställer tre

Produktmediaföretaget Wackes förstärker organisationen med tre anställda. Detta för att möta en ökad efterfrågan på bolagets produkter och tjänster.

Har Lessebo Paper hittat årets sommarhit?

Frågan vi väl alla gått och grunnat på är väl hur ett papper låter, en fråga som nu äntligen ett svar tack vare Lessebo Paper som tagit ett djärvt steg bortom det visuella genom att utforska denna något udda fråga. Resultatet är Lessebo Paper Player – en spelare som förvandlar papperets tysta elegans till en fascinerande ljudupplevelse.