Globalt producerades det 41,8 miljoner ton elektronikavfall 2014 enligt United Nations University, Institute for the Advanced Study of Sustainability. Det finns andra beräkningar på ännu högre värden. Det innebär för Nordens del cirka 25 kilo per person. En stor del av avfallet återvinns inte alls, eller återvinns till stor del under miljömässigt dåliga arbetsförhållanden i låglöneländer.
År 2020 beräknas det finnas 50 miljarder enheter, trådlöst kopplade mot varandra i det som kallas IOT, internet of things. Antalet enheter beräknas att mer än fördubblas år 2020 jämfört med i dag, vilket genererar ännu mera avfall. Elektronikavfallet är en av orsakerna till varför det forskas på tryckta elektroniska kretsar som kan återvinnas eller komposteras.
Tampere University of Technology (Tut) i Tammerfors bedriver ett forskningsprojekt som heter Paul, Printed, energy-autonomous universal platform for multifunctional wireless sensors and devices. Målet är att ta fram papperstunna, integrerade kretsar som kan tryckas på tyg, papper, kartong eller till och med på mjukplast, med råvaror som kan återvinnas eller komposteras. Dessa smarta etiketter ska också kunna kommunicera trådlöst i höga hastigheter, liknande Bluetooth som kommunicerar i 2,45 gigahertz .
Smarta etiketter kommer att kunna tryckas lika enkelt som frimärken, för bara en bråkdel av kostnaderna för silikonbaserade kretsar. Dessa kan användas i både kommersiella och industriella produkter. Temperaturen under transport på gods som livsmedel, mediciner och känsliga kemikalier kan övervakas. Tryckta på plaster kan de underlätta källsorteringen.
Smarta etiketter kan optimera kvaliteten på inomhusluft och energiförbrukning. På livsmedelsförpackningar kan de tala om när innehållet inte är ätbart samt kommunicera med smarta kylskåp som tar fram inköpslistor. De kan också hålla ett öga på hälsa och aktiviteter hos äldre personer som bor hemma enligt professor Paul Berger.
Enligt professor Donald Lupo, som är ansvarig ledare för Paul, förs det ingen diskussion för hur man praktisk ska genomföra internet of things i dag. Man tar för givet att alla enheter ska utrustas med ett batteri och använda den senaste 4G-tekniken. Men det är ingen hållbar lösning, eftersom högre frekvensband kräver mer energi. Det leder exempelvis till att mobiltillverkarna tvingas packa in så mycket energi som går i batterierna vilket också ökar risken för kortslutningar och bränder. Därför bedriver Paul också forskning på hur dessa smarta etiketter kan fungera utan batterier, och istället ta upp energi från ljus, vibrationer, värme eller radiovågor.
