Forskningen kring bläckstråleteknik befinner sig ännu i sin linda. Det gäller särskilt storformat – och då om mycket mer än att skriva ut affischer och vepor. Med det enorma utbudet av möjliga användningsområden är det egentligen dags att hitta ett nytt namn för storformat. Speciellt eftersom mycket av framtiden ligger integrerat i industriella processer.
Tänk dig ett köpcentrum eller våra innerstäder utan storformatsprodukter. Förmodligen skulle det vara ganska tråkigt och inte heller se så särskilt färgstarkt ut. Maffiga fasad- och byggnadsdekorer, stora skyltar, fönsterdekorationer, skärmar och upplysta displayer, flaggor, banderoller, folier, golvgrafik, tygvåder, och butiksinredningar – en blickfångare efter en annan. Samma koncept på gatorna: Plakat på lyktstolpar, folierade taxibilar, bussar och tåg.
När man ser allt är det svårt att tro att bläckstråleskrivare i storformat, för bara några år sedan, var en angelägenhet för experimentfull trendsättare. I dag är det näst intill otänkbart för screen- eller storformatstryckerier att vara utan en bläckstråleskrivare och ett skärsystem.
Att skriva ut i storformat ses som relativt lätt att göra. Det motsägelsefulla är dock att bakom det stora formatet finns en teknik som i sitt minimala omfång nätt och jämnt går att förstå sig på. Den som förstår det komplexa i tekniken måste ha koll på detaljelementen, samspelet mellan komponenterna och hur de arbetar i maskinens olika processer. Så det är inte bara nykomlingar i tryckeribranschen som får det svårt när de ska välja rätt i maskinutbudet: flatbäddskrivare, skrivare som skriver ut från rulle till rulle, eller varför inte en hybridmodell. Dessutom tillkommer beslutet om huruvida solvent- uv- eller latexfärg ska användas. Det valet måste göras oavsett om det ska vara en skrivare för en, tre eller till och med fem meters tryckbredd. En annan fråga är om man ska satsa på en instegsmodell eller en värstingmodell. Idag är det också praktiskt taget standard för storformatskrivare att ha åtta eller fler skrivhuvuden för de fyra grundläggande färgerna cyan, magenta, gul, svart och andra färger som ljus magenta och ljus cyan samt ytterligare gråtoner.
Dessutom används speciella färger som orange, grön och violett för att expandera färgomfånget. I uv-skrivare används även vit eller lack som efterbehandlingskomponenter.
Hastigheten är naturligtvis också på tapeten. Mekanik som förfinas och går snabbare är lika viktigt som automatiseringsåtgärder för materialhantering. Även att använda flera skrivhuvuden för de primära bläckfärgerna multiplicerar såväl prestandan som kvaliteten.
Tillverkarna jobbar ständigt för att förbättra kvalitet, produktivitet, tillförlitlighet och flexibilitet.
Med storformatsutskrifter, som med alla andra bläckstråletekniker, så sker en fördubbling av skrivhuvudenas prestanda efter ungefär var artonde månad. Det kan både ge bättre kvalitet och ökad hastighet. Så framtida generationer av storformatsmaskiner kommer att bli ännu bättre och snabbare.
Då uppstår frågan om vilken av dessa aspekter som är viktigast? När det gäller hastighet är ju även de snabbaste bläckstråleskrivarna betydligt långsammare än konventionella offsetpressar. Men ju mer mångsidiga upplagor och krav som ställs i tryckbeställningarna, desto mer styrka kan de digitala skrivarna visa upp.
Tryckerier är beroende av det bredast möjliga utbudet av material och applikationer. Därmed ställer de också höga förväntningar på flexibla utskriftssystem – att man kan producera displaymaterial, roll-ups, banderoller, utomhusreklam, fordonsdekor, folier och filmer och självhäftande etiketter med hjälp av en enda skrivare.
Prestanda och annan teknisk data har mindre betydelse när tryckeriägaren ska välja skrivare. Maskinvalet påverkas istället av användarnas respektive affärsmodeller där snabba byten mellan beställningsjobb och minskad mängd makulatur är viktiga faktorer. Dessa ska sedan vägas mot produktens gängse nyckeltal. Även snabb och automatiserad orderhantering, smidig logistik och minskad lagerhållning kommer liksom i andra trycktekniker även ge fördelar med bläckstråleutskrifter i storformat.
Skrivarna ska inte betraktas isolerat. Arbetsflöden från orderingång till tryck och vidarebehandling till efterkalkyl och analys är centrala delar. JDF-överensstämmelser, nätverk och integration med administrativa system (MIS, ERP) å ena sidan, och skärning och efterbehandling å andra sidan är viktiga aspekter som allt mer sätter sin prägel i storfomatstrycket.
Ändå ignoreras fördelarna med optimera olika processer trots att ett integrerat arbetsflöde med automatiserade arbetsflöden innebär en betydande konkurrensfördel. Ett företag med en stor kundbas och en bred produktion förlorar lätt överblicken om de inte att automatiserar sina arbetsflöden. Och driver företaget en webbutik är det närmast ofrånkomligt att avstå att automatisera.
– En storformattryckare står och faller med sin förmåga att kunna producera kvalitet direkt – i alla jobb, säger Paul Adriaensen från Agfa Graphics. Det är exakt där som de automatiska arbetsflödena kommer in i bilden – från dataöverföring och färghantering till integrerad efterbehandling.
Företag som är verksamma inom storformat måste kunna leverera högsta kvalitet i tid till attraktiva priser utan att kostnaderna skenar iväg. Processoptimering inom storformatstryck hjälper, men kan inte göra underverk på egen hand.
Mobiliseringen av prestationsreserver där det är möjligt, automatiserad materialhantering, optimerad genomströmning och kvalitetskontroll samt en i stort sett problemfri övergång från tryck till efterbehandling ligger för närvarande högt på tryckarens önskelista.
Specialister som Esko och Zünd, och även swissQprint, erbjuder robotar som lastar på och lossar lättare och robustare materialskivor till och från skärbord och storformatskrivare. Att optimera offsettryck analogt med sloganen autonomt tryck – sådana ytterligare moduler gör också storformatssystemen betydligt effektivare.
En annan märkbar trend är den nya bläck- och torkprocessen. Framsteg har exempelvis gjorts i uv-härdningen med hjälp av led. Dessutom används vattenbaserade uv-bläck och latexfärger samt solvent- och uv- sammansättningar. Trenden visar att utvecklingen med specialprodukter som dessa kan tillämpas inom alla industriella områden.
Trenden med personaliserade produkter förändrar även den industriella miljön. Och eftersom vi hela tiden vill göra vår livsmiljö mer personlig så står vi på tröskeln till en mer kundspecifik massproduktion (mass customization), där två- eller tredimensionella särpräglade föremål kan skrivas ut. Internet och e-handel visar sig vara accelererande för denna marknadsutveckling, eftersom efterfrågan på produkter som tidigare var otänkbara att tillverka ökar. Även en order på endast ett exemplar kan vara lönsam rent ekonomiskt. Det skulle vara omöjligt med de traditionella massproducerande tillverkningslinjerna.
Den här andra tryckvärlden har även den ett namn: Industrial Print. Industriellt tryck anses generellt vara den del av en tillverkningsprocess där själva sättet att trycka handlar om att applicera ämnen för att uppfylla en funktion eller utsmyckning av en produkt. Skrivhuvuden eller hela maskinanläggningen integreras i produktionslinjen för märkning eller färdigtryckning av produkter. Det är en väsentlig skillnad jämfört med grafiskt tryck eftersom det inte handlar om olika applikationer utan om helt andra marknader med helt andra kundklientel.
Om nu någon förväntar sig att det skulle vara nödvändigt med ny teknik eller helt andra utskriftssystem när det gäller industriella utskrifter, får tänka om. Många maskiner som används i industriellt tryck är kända inom storformatsbranschen och så även när det gäller bläck, programvaror och efterbehandlingsutrustning. Således finns det en överlappning mellan storformatsutskrifter, etikett- och förpackningstryck, textilutskrifter och industriellt och grafiskt tryck.
Trycktekniker som uppfyller kraven i industriell produktion spelar i en annan liga än tekniker som vanligen används inom storformatsproduktion. Det beror på att olika former och material ställer krav på ännu högre krav på hållbarhet, livslängd, beständighet i trycket gentemot påfrestningar som värme, kyla, fukt, solljus eller kemikalier. Grunden för sådan applikationer är avancerade bläck, (exempelvis bläck med ledningsförmåga) som appliceras till speciella och optimerade skrivhuvuden.
På lång sikt kommer bläckstråletekniken säkerligen att bli den mest använda trycktekniken i industriellt tryck på grund av dess mångsidighet och många användningsområden. Bläcktekniken klarar varierande produktvolymer, snabba designändringar och det går att skriva ut på praktiskt taget vilket substrat som helst.
Redan idag har digitala tryckmaskiner sina fasta platser för storskalig produktion och ytförädling av keramikplattor, laminerade material och aluminium och andra material. Bläckstråletekniken har även ett finger med i spelet när det gäller att skriva ut bilinredning, urtavlor, textilier, intelligenta sportkläder, interaktiva pekskärmar, RFID-etiketter, solceller, sensorer och märkning. Speciellt kodning blir viktigare eftersom det används dels för att spåra komponenter, dels för märkning av produkter med information som lagen kräver såsom utgångsdatum och säkerhetskoder med mera.
Men det är inte bara utskrifter och teknik som bör beaktas. Integration är den väsentliga komponenten som utmärker industriellt tryck. Och den allmänna idén om Industri 4.0 är inte långt borta. Detta kräver särskilda programvaror för arbetsflöden, bildbehandling och färghantering samt drivrutiner för annan kringutrustning. Sedan måste tryckprocessen kunna kopplas till nästan alla industriella maskiner och integreras i produktionsprocessen. Framöver innebär det även att produktionslinan ska fungera ihop med robotteknik och annan närliggande produktion.
Text · Klaus-Peter Nicolay, Översättning · Claes Nordström
