Print Next – stor framgång för Grafkom

Över 200 leverantörer och grafiska producenter – men även en del beställare – var samlade när Grafkom, i samarbete med Grafiska Företagen, arrangerade konferensen Print Next den 25 och 26 april.

Cecilia Forsberg från Tele2 berättade om hur man som kund tar hem allt mer produktion från reklambyråerna och istället låter inhouseavdelningarna växa. De kärnvärden som företaget står för kräver att strategin också skapas i företaget.
– För några år sedan använde man inhousebyrå för att det var billig produktion.
Numera handlar det om något helt annat än att det är billigt.

Lena Sundquist från Kivra ville förklara varför man ska skaffa en digital brevlåda för sin post, istället för att få den i papper.
– Med e-faktura måste man säga ja varje gång. Med Kivra säger jag ja till allt, även framtida avsändare. Det är enkelt och vi har nu 2,4 miljoner kunder.
Att företag vill ha sina fakturor elektroniskt är lätt att förstå. Det var svårare för Lena Sundquist att förklara varför privatpersoner ska hålla reda på digital post, istället för att myndigheter och företag skickar fysisk post.

Göran Gustafsson är ordförande för Grafiska Företagen, som var en av arrangörerna bakom Print Next. Han säger att det handlar om att få ett nytt mindset. Branschen kommer aldrig tillbaka till där den tidigare varit. Nu handlar det om en mix av det digitala och det analoga. Och det är en omställning som Göran Gustafsson är hyfsat optimistisk om att branschen klarar av.

John Hassler är professor på Stockholms Universitet. Han är också en av de som väljer ekonomipristagare i samband med Nobelprisutdelningen. Han gjorde en mycket gedigen genomgång av den svenska ekonomin och gav goda, konkreta råd kring vad som behöver förändras.

– Vi är nu inne i en situation där det går ganska bra för världen som helhet. BNP-tillväxten kommer att ligga runt fyra procent. Långsiktigt orkar vi dock inte hålla den takten. Men just nu går det ganska bra och det går bra i flertalet av världens länder. Flera länder som haft problem är nu också med och har en positiv utveckling.

– Det är dock ingen dramatisk försämring som väntar Sverige. Jag räknar med att vi ligger runt två procents årlig ökning framöver, jämfört med dagens 3-4 procent. Observera dock att talet är för Sverige som helhet, med en växande befolkning. Tittar vi på BNP per capita så har snittet legat mellan en och två procent.

– Kronan är undervärderad. Jag tycker det är riktigt att den är det tills vidare. Men på 3-5 års sikt bör värdet på kronan upp. Det är också fel att börja höja räntor bara för att skaffa sig ett verktyg till nästa krisläge. Räntan kan inte höjas förrän den ekonomiska produktionen motiverar det.

Nödvändiga förändringar
Vad behöver ske för att vi i Sverige ska få bättre fart på ekonomin?

• Vi behöver gå tillbaka till det skattesystem vi hade i början av 90-talet. Alltså lägre inkomstskatter för alla.
• Vi borde ta in mer på moms, kapital och schablonintäkter på bostäder.
• Avdragsrätten på räntor ska bort.

– Inom de konkurrensutsatta sektorerna håller vi internationell världsklass och ligger bra till. När vi utsätts för konkurrens, så blir det väldigt bra. Men på områden utan internationell konkurrens, fungerar det ganska dåligt i Sverige. Produktiviteten på sådant ligger på ungefär hälften jämfört med Tyskland och Österrike.

– Orsaken är att vi har ett dåligt fungerande regelsystem, brist på konkurrens och låses av intressegrupper som inte vill se förändring.

John Hassler visar sedan med exempel hur konkurrensen blir svag i ett litet land som Sverige.
– Skanska är största byggbolag både i Tyskland och Sverige. I Sverige har de över 25 procent av marknaden, medan de på den fragmenterade tyska marknaden bara har två procent.
– Så vi behöver få in mer konkurrens. Jag skulle vilja se en produktivitetsdelegation som fokuserade på den inhemska sektorn och såg på hur den kan effektiviseras.

– Det behövs enhetliga regler för ny- och ombyggnation i Sverige. Inte som i dag, när varje kommun sätter upp sina regler. Här är Norge ett föredöme för Sverige. Där fungerar regelsystemen mycket enklare. I Norge har man även avvecklat hyresregleringen, vilket också måste göras i Sverige. Gör man det måste man göra det sakta och gradvis och med bidrag skydda vissa grupper, som får svårt att betala sin hyra.

– Jag tror det är jätteviktigt att den ökande välfärden fördelas mer rättvist. Sverige har på senare år haft den snabbaste utvecklingen av ojämlikhet i världen. Men vi startade på en nivå där vi först hade löneskillnader, sedan nästan fullständig utjämning under 70- och 80-talet för att sedan få dagens utveckling, säger Joh Hassler och fortsätter:

– Inom utbildning krävs att evidensbaserad kvantitativ forskning styr reformer av skola och utbildning. Väldigt mycket förändring görs utan stöd i forskning. Hade man gjort på samma sätt inom medicin som man gör inom skolan, så hade det varit fullständigt katastrofalt. Men utbildningen är ju viktig!

Alexander Jensen tror mycket på att blanda medier. Han berättar om hur hans företag nyss vunnit en upphandling till Riksarkivet, just genom att de kunde erbjuda lite blandade lösningar.

– Utbildningssystemet måste ha en statlig kvalitetsgranskning med externt rättade prov, så att vi får bort betygsinflationen.
– Man borde också jämföra och mäta hur mycket kvalitet som produceras på högskolor och universitet.
– Vi måste också komma tillbaka till en mer jämlik utbildning, där områden med svagt socialt kapital får tillfört fler resurser.

Klimatpolitiken måste göras om
– Vi måste analysera så vi får mest möjliga globala klimatnytta per satsad krona.
Vi kan inte driva teknikutvecklingen på bred fornt i Sverige. Det kan finnas nischer där vi blir duktiga men i Sverige ska vi inte driva den breda utvecklingen.

Integrationen
– Att snabbt komma i arbete är det centrala, så vi måste vänja oss vid att det finns personer från andra kulturer på våra arbetsplatser.
– Utbudsreformerna har fungerat – vi har ett högt och ökande arbetskraftsdeltagande. Det finns – för män – ingen skillnad i viljan att arbeta hos utlands- och svenskfödda män. Men vi har i Sverige en otillräcklig efterfrågan på lågkvalificerade jobb.

– Jag är inte optimistisk. Det har visat sig i Sverige att vi behöver en kris för att förändring ska kunna ske. Vi kan vara glada över att i Sverige fungerar politiken som bäst när det är kris. Så är det inte i många andra länder, där det istället blir politiskt kaos när det blir kris.
Men visst hade det varit bra om även drastiska förändringar även kunde göras utan kris.

John Hassler avslutar med att kommentera arbetstiden:
– I genomsnitt, globalt, faller arbetstiden per hushåll med en halv procent om året.

Håvard Grjotheim är vd för Scanbook och var konferencier under första delen av Print Next.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Grafisk lärobok – nu med Clickable Paper

Introduction to Graphic Communication släpps i en ny uppdaterad utgåva – denna gång med Ricohs Clickable Paper.

– Boken täcker in de flesta ämnen inom grafisk kommunikation – från äldre tekniker med mycket spännande historia till färghantering och olika tryckprocesser, säger Erik Barö på Ricoh.

Publicerat av: 

”Vi vill kittla de mer kreativa kreatörerna”

PÅ Media installerar en sjufärgs digital offsetpress för att kunna göra effektfulla tryck på substrat ända upp till 600 mikron.
– Vi vill kittla de mer kreativa kreatörerna och att ge övriga kunder möjlighet att göra mer spännande trycksaker, säger Thomas Pall, vd för PÅ Media. 

Publicerat av: