Textilhögskola ser trend i digitaltryck

Textile and Fashion Center tillhör Högskolan i Borås. Foto: Claes Nordström

För mellan tio till tolv år sedan installerades den första digitalprintern i Textilhögskolan i Borås trycklaboratorium. Snart ska de få en helt ny. I dag ser de att intresset för området ökar – men också för transfertryck och mer miljövänliga lösningar.

Tonje Kristensen Johnstone.

Tonje Kristensen Johnstone.

I Borås på Textilhögskolan formas en del av morgondagens textil- och modedesigner. Margareta Zetterblom och Tonje Kristensen Johnstone är lärare på programmet Textildesign och undervisningen sker på det som kallas Textile and Fashion Center.

Under första året på Textildesignprogrammet får eleverna grotta ner sig i att prova på textiltryck i olika tekniker. Därefter följer en designprojektkurs där de får lära sig mer om vilken kombination av mönster, tekniker och textila kvaliteter som kan passa ihop. Under andra året sätts mer fokus på textila konstruktionstekniker, och år tre specialiserar de sig inom en viss teknik. Här väljer många att specialisera sig inom tryck och en hel del väljer digitaltryck, berättar Margareta.

– Vi ser ju hur hela tryckbranschen riktar sig mot det digitala, berättar Tonje Kristensen Johnstone och fortsätter:

– Även om vi har vår bas i screentryck med ramar och raklar, så ser vi att studenterna väljer digitaltryck. Jag vill inte kalla det för de ”snabba teknikerna” för egentligen tar det inte kortare tid att jobba digitalt, eftersom det är mycket som händer i datorn och inte på papper, men givetvis ser vi det.

Margareta Zetterblom i en del av skolan trycklabb. Foto: Claes Nordström

Margareta Zetterblom är programansvarig för Textildesign. Foto: Claes Nordström

Valde digitalt i coronatider

Kajsa Asp är en av de studenter som valde transfertryck som inriktning under sitt sista år på Textilhögskolan. I dag är hon nyutexaminerad med planer på att starta eget.

Kajsa Asp, tidigare student. Foto: Daniela Ferro

Kajsa Asp, tidigare student. Foto: Daniela Ferro

– Jag valde det mycket på grund av corona, eftersom jag enkelt kunde förbereda trycket hemifrån, vilket är svårt med screentryck. Färgåtergivningen blir bra och det är effektivt då man kan få ut den exakta mängd man vill ha.

Under utbildningen fick Kajsa möjligheten att prova på olika trycktekniker. Enligt henne finns det de som föredrar screentryck på grund av de hantverksmässiga möjligheter vad gäller uttrycket som tekniken kan ge.

Tyg och teknik i symbios

I utbildningen är det av vikt att poängtera för studenterna vilken teknik som passar för vad, menar Tonje. Ska studenten göra ett simpelt blocktryck med en färg så är det screentryck som gäller. Ska denne däremot jobba med ett fotografiskt tryck är det transfer eller digitaltryck.

– Jag har sett väldigt många olika tryck och mönster och ur ett designperspektiv tycker jag att det är en typ av ”digital” estetik som ofta förekommer i digitaltryck. Även om du har möjlighet att använda 1 000 olika färger så är det något med det digitala uttrycket som lätt blir platt och tråkigt. Nu hårdrar jag det, det finns så klart fantastiska digitala mönster också, säger Tonje.

Foto: Claes Nordström

Foto: Claes Nordström

– Det handlar också om vilka textila kvaliteter som man kan använda i maskinen. Det får inte vara för tredimensionella strukturer och ett grovt tyg fungerar inte heller. Det påverkar också tryckets uttryck eftersom det är tunna och släta tyger som lätt kan upplevas som mer intetsägande som används. Det kräver att man är väldigt duktig på digitaltryck för att det ska bli riktigt bra, tillägger Margareta.

Båda instämmer också i att det är viktigt att inte bara förlita sig på datorn som ett verktyg utan att arbeta med textur och struktur samt andra skissmetoder för att få en större variation på uttrycket.

Besöker tryckerier

I Borås finns det möjlighet för studenterna att besöka textiltryckerier så som digitaltryckeriet Tobex, trots att det inte finns så många kvar generellt i Sverige, menar Tonje. De ser att fler och fler textiltrycker utomlands istället för lokalt.

– De som köpte upp Ljungbergs som tryckte till Svenskt Tenn la ner för några år sedan. Nu har de istället sin produktion utomlands. Det var en stor förlust för svensk textilindustri. Men vi vet också att producenter som Tobex går som tåget. De är flexibla och kan trycka på alla material. Men däremot har det traditionella fått ge vika.

Något som arbetslivet kräver av studenterna är att de kan dator- programmen Illustrator Photoshop och Indesign. Nyligen introducerade utbildningen även Clo, som är ett specialiserat designprogram, främst mot tryckväv och trikå. Foto: Claes Nordströ

Något som arbetslivet kräver av studenterna är att de kan dator- programmen Illustrator Photoshop och Indesign. Nyligen introducerade utbildningen även Clo, som är ett specialiserat designprogram, främst mot tryckväv och trikå. Foto: Claes Nordströ

Satsar på aktuella områden
I trycklabbet finns bland annat transferprint, 3d-skrivare, digitalprinter och ett kök där eleverna kan blanda vilka färgkombinationer de vill.

I trycklabbet finns bland annat transferprint, 3d-skrivare, digitalprinter och ett kök där eleverna kan blanda vilka färgkombinationer de vill. Foto: Claes Nordström

Framåt är planen att investera och hänga med inom nya och växande områden. Ett av dessa är digitaltryck, och snart ska de få en ny digitalprinter installerad. Ett annat område är transfertryck – något de sett är på frammarsch och där de nyligen också installerade en stor transfertryckmaskin i sitt trycklabb.

– På kandidatnivå är det studenter som kommer hit som aldrig har tryckt eller konstruerat mönster. De måste lära sig grunderna. Vi kommer fortsätta med digitaltryck men transfertryck är något som studenterna gärna jobbar med, berättar Margareta.

– Den nya transfertryckmaskinen är ju en som man använder i industrin så den utrustning som finns i våra labb ligger när den som finns i industrin.

Planen är också att göra en satsning på mer miljövänliga trycktekniker och återvunna material. Att kunna simulera mycket i datorn istället för att behöva göra materialprover, till exempel hur trycket kommer att se ut på en kropp och hur mönstret förändras om det istället ska vara på en gardin.

– Det tror jag att det kommer bli mer av. Att allt inte behöver vara praktiskt utan att man kan få en bild av hur det ser ut i datorn, säger Margareta.

– Vi ser ju att hela tryckfältet breddar sig och det finns olika sätt att överföra en design på tryck, avslutar Tonje.

Foto: Hanna Jangenfeldt

Foto: Hanna Jangenfeldt

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *