Hos inredningsföretaget Svenskt Tenn är tryckprocessen av textilier under lupp och minsta lilla prick måste stämma överens med flera år gamla original. Thommy Bindefeld, marknadschef och kreativt ansvarig, berättar för Sign&Print om deras arbetsprocess och varför företaget har valt att lägga en del av sin tryckproduktion utomlands.
Han slår sig ner vid köksbordet. Ur handen och ner på ett papper flödar akvarellmönster i alla dess former och färger. Lekfulla mönster som varvas med exakta instruktioner om hur de ska komma till sin fulla rätt hos tryckaren.
I dag är det Svenskt Tenn som förvaltar de 160 textila mönster som den österrikiska arkitekten och formgivaren Josef Frank skapade mellan 1920–1950. I dag är cirka 40 till 45 i produktion, övriga förvaras i Svenskt Tenns arkiv som är en del av Riksarkivet.
– När jag och vår inköpschef bestämmer oss för att låta ett mönster få vila i arkivet och plockar fram ett annat, så går det i en process där vi letar efter mönster som vi känner behövs i kollektionen i dag, berättar Thommy Bindefeld som är marknadschef och kreativt ansvarig på Svenskt Tenn.
Mönster för alla tider
Det kan vara med pastellfärger, något stormönstrat eller småmönstrat. Allt utifrån vad som passar in just nu. I ett och halvt år pågår processen från det att mönstret tas ur arkivet till att det presenteras som en färdig produkt för kunden.
– Vi börjar med att titta på ett original som ska renritas. Frank gjorde förlagorna i akvarell och gouache och vi följer hans instruktioner exakt så som de är gjorda. Vi gör ingen förändring i någonting. Varenda prick ska se ut som den gör och vi gör precis de färgställningar som det finns instruktioner till, säger Bindefeld och tillägger:
– Förmodligen hade han inte någon tanke eller aning om att någon 60–70 år senare skulle trycka dessa mönster.
Förutom hur tryckordningen ska gå till har Frank gjort instruktioner om hur färgerna ska se ut i övertryck. Och även vilka mönster som ska gälla för textil och vilka som ska gälla för tapet. Och detta är storheten menar Bindefeld – i kombination med tidstypiska mönster och en unik rapportering.
– Det är fantastiskt att tänka att han satt och gjorde rapporteringen vid sitt köksbord. En del är både förskjutna och vända upp och ner. Han har tänkt ut detta utan datorer och kopiatorer vilket är tekniskt avancerat, och kan bara göras om man har en unik begåvning. Han räknade också ut hur färgerna skulle bli i övertrycken, som kan landa i att fem färger blir tio när de trycks på varandra.
[metaslider id=”211542″]
Ett detektivarbete
För Svenskt Tenn är det ett påtagligt precisionsarbete att hitta korrekta nyanser. Efter renritning och färgseparering så sker ett kontinuerligt korrekturarbete för att jämföra det nya med det gamla – en lång och krävande process som görs för hand. Att dessutom återskapa ett mönster tio år efter att det gått i vila är inte helt problemfritt.
– Färgerna kan dra åt olika håll. Gör man nya schabloner så kan en prick tappas, så ibland tar vi ett mönster och går igenom det för att säkerställa att det går tillbaka till Franks originaltanke.
På Nationalmuseet finns de flesta av mönstren samlade från 40-talet. Det är här som teamet har möjlighet att finna sanningarna och lista ut vad som godkändes under Franks livstid och vad som hänt på vägen. Genom detektivarbetet så kan mönstren få leva vidare – precis som de var och är.
Josef Frank textilier screentrycks för att övertrycken ska bli så exakta som möjligt. När det gäller andra samtida mönster som designats av externa formgivare är de ibland digitaltryckta.
– Men det blir inte samma känsla i trycket när det digitaltrycks och vi vill värna om att behålla den ursprungliga tanken och idén med Franks mönster.
Flyttade trycket utomlands
För fem år sedan valde företaget att flytta all sin textila tryckproduktion utomlands – till Frankrike och England. Anledningen är enligt Bindefeld, att det i dag inte finns någon i Sverige som kan screentrycka de kvantiteter som Svenskt Tenn kräver.
– I ramverket från ägarna ska vi i möjligaste mån producera i Sverige, men när det inte finns hantverket och den kvaliteten, som alltid går först, så försöker vi göra det så pass nära att vi fortfarande kan ha kontroll över kvaliteten. Vi trycker inte i Asien, dels på grund av kopiering och dels på grund av att vi inte kan närvara på samma sätt i processen.
Tryckerierna måste uppfylla EU:s lagar och förordningar för miljö och hållbarhet. I företagets hållbarhetsfilosofi skriver de om kraven på trycket och materialkvaliteten. De trycker i princip bara på linne – ett tyg som inte bara använder hela linplantor utan också kräver lite vatten.
– Vi är superinvolverade i tryckprocessen för att säkerställa att det görs bra och på rätt sätt. Vi växlar olika personer ur vårt team och åker ner beroende på vad som ska tryckas och var i processen vi befinner oss.
Svenskt Tenns tapeter trycks däremot på Ulricehamns Tapetfabrik. Även här följs Franks instruktioner till punkt och pricka. Tekniken för hans tapeter är limtrycksteknik som också fungerar som ett övertryck – något som ger ett mycket ”flödigare” och livfullare uttryck än digitaltryck, enligt Bindefeld.
– Elefanttapeten däremot som formgivits av Estrid Ericson är screentryckt eftersom den bara är tryckt med två färger och inte behöver övertryckstekniken på samma sätt.
Tyger som växer fram
Det finns två sätt att trycka på textil. Antingen flyttar sig schablonerna, eller så flyttar sig tyget på tryckbordet och deras val av leverantörer kan erbjuda båda.
– Att se hur mönstret växer fram genom att schablonerna flyttas över trycket – det är någon magi i det där. Samma med tapetmaskinen. Fördelarna med de trycktekniker som vi använder är nyanser, övertryck och att det ger en annan känsla. Färgen går ner i fibern på ett annat sätt än när man trycker digitalt. Då kan färgen upplevas som att den ligger mer på ytan.
Intresset för digitaltryck på textil pratas det om i inredningsbranschen. Även Svenskt Tenn tvingas snegla på tekniken. Men så länge de kan hålla kvar i det traditionella teknikerna vill de göra det.
– Vi är inte ensamma hos leverantörerna i Frankrike och England om att vilja trycka med screentryck. Sen vet jag att det finns en stor produktion av screentryckta textilier i Asien. Så än finns tekniken kvar i världen, och man bara hoppas att den finns kvar så länge som möjligt, säger Bindefeld.
Bindefeld är övertygad om att även om konsumenten inte har den insikt som någon i branschen, så kan denne uppleva en känsla om något är ett hantverk eller inte. Det är något som delvis går förlorat med digitaltryck menar Bindefeld.
– Oavsett vad det är – så känner konsumenten om det finns där eller inte, och det är det vi värnar om.
Som ingen sett tidigare
Just nu arbetar teamet på Svenskt Tenn med att renrita ett av företagets klassiska mönster som varit i produktion tidigare. Mönstret ska få en ny färgställning som inte har varit i produktion på flera decennier. Varenda prick och blomma ska se exakt likadant ut som Josef Frank ville ha det. I november presenteras det för allmänheten.
– Under 2021 kommer vi förmodligen plocka fram ett textilmönster som inte har varit i produktion sen 70-talet. Vi tittar också på ett tapetmönster som inte varit i produktion på länge.
Foto: Svenskt Tenn
