[metaslider id=”217342″]
Print Next blev en mycket givande tillställning för de drygt 150 personer som deltog i dagen.
Scanbooks koncernchef Håvard Grjotheim var en av de många som lyfte miljöfrågan som den mest centrala för att alls finnas med när det ska köpas trycksaker framöver. Han var tveksam till att det är kornas gaser som kommer att diskuteras framöver. I stället är energifrågan helt överskuggande.
– Sedan upplever jag en frustration över att det finns så många olika standarder. Man måste välja några, sade Håvard Grjotheim som också rådde företagen att samarbeta och hitta Best practice kring de utmaningar som klimatkraven ställer. Borta är den tid när man kunde köpa klimatkompensation. Nu handlar det om att minimera den egna produktionens miljöbelastning. Och det gör man genom att lära av varandra.
Från Nordea gav chefsanalytikern Susanne Spector en lysande presentation, där hon förklarade att den bristsituation och förväntade inflation vi nu ser är högst temporär. Riksbanken ser inte anledning att höja räntan förrän 2024 – även om andra bedömare tror att de kommer att höja den i tre steg redan under kommande år.
Mats Rönne är marknadsstrateg och berättade att bäst effekt får företagen om de i snitt lägger 45 procent på digital marknadsföring och 55 procent på fysiska produkter som direktreklam, broschyrer och annonser.
– Du ska även tänka så att 60 procent av din marknadsföring går för att stärka varumärket medan 40 procent ska driva försäljning här och nu.
– Trycksaker är lite tråkigt, men de gör sitt jobb. Tänk bara annorlunda och säkra att nå ut dit andra medier inte når.
IRM:s vd Madeleine Thor visade att medan nästan alla andra kommunikationsformer nu tar fart, så har trycksaken det fortsatt tungt.
2010 så lades 57 procent av marknadsinvesteringarna på trycksaker medan det digitala fick 20 procent och TV och bio 19 procent.
2020 har det ändrat sig så att 16 procent går till trycksaker medan det digitala får 65 procent och radio, TV och bio får 15 procent av medieinvesteringarna.
