
Branog Branding satsar på profil som ett nytt ben. Tryckeriet har investerat i en DTG-maskin (direct to garment) för att trycka direkt på textil. Men lösningen fungerade inte riktigt som de tänkte på förhand. Läs mer om vad de lärt sig under resans gång.
Hösten har kommit till Hudiksvall. Vågorna slår in mot Västra hamnen där Branog Branding huserar. En helt ny stadsdel med 1 200 bostäder håller på att växa fram på den tidigare industriön ute vid havet. Här finns bland annat ett ölbryggeri, restaurang, gym, stor sportanläggning och äventyrsgolf.
Tryckeriet har många produktionsben men det är skyltar som är specialistområdet. När Sign&Print hälsar på har de under dagen tillverkat borstade dibondskyltar, tryckt affischer och skickat ut leveranser med gatupratare, tröjor, kepsar och jackor.

– Vi är i en uppstartningsfas med profilsidan. Vi tar ordar löpande även om vi inte har så mycket att visa än, säger ägaren Jimmie Åkerström.
De har en lång rad varumärken som är kända inom profilbranschen.
Profilkläder må vara nytt för företaget men Jimmie Åkerström har jobbat med segmentet tidigare på andra håll.
– Jag tyckte att det var mycket yta här, säger han och syftar på utrymmet som är precis innanför entrédörren.
Längs väggen hänger än så länge en del kläder med tryck.
– Det här har bara använts som kontor. Jag tyckte att det var kul att dra i gång och ha en profilsida även om det blir i liten skala. Jag har kundunderlaget så då är det dumt om de springer till konkurrenterna, säger han.

Investerade
Därför köpte de en DTG/DTF-skrivare, Epson SureColor F2200. Det är den tredje generationen DTG-skrivare från Epson som används till digitaltryck på textil. Printern använder ett nytt bläck, UltraChrome DG2, som ger förbättrad kvalitet på en mängd olika material.
Produktiviteten ska enligt tillverkaren vara upp till 35 procent högre tack vare PrecisionCore MicroTFP-skrivarhuvudet. Maskinen har automatisk skrivarhuvudjustering.
SureColor F2000 har CMYK-färg plus vitt. Den printar i upp till 1 200 dpi. Den ska skriva ut upp till 406×508 millimeter.
Mest DTF
Branog Branding har inte riktigt kommit i gång med DTG som var tanken utan mest använt DTF (direct to film).
– Jag tyckte att jag hade gjort research och att det räcker att torka dem i en vanlig värmepress. Sedan när man börjat testa och hört sig för med andra så säger de att man inte ska göra det för det inte blir bra.
De har haft problem med att värmepressen pressar ut färgen för mycket när man torkar den.
– Man ska egentligen ha ett torkband eller torkskåp, berättar Jimmie Åkerström.

De har de inte investerat i – än.
– Vi håller på att testar oss fram. Vi provtrycker, tar hem och tvättar och provar lite olika medel. Vi försöker hitta en process som vi är nöjda med, säger Caroline Åkerström.
De köpte maskinen för DTG och såg DTF mer som en bonus.
– Nu har det tyvärr blivit lite mer tvärtom. Min tanke var att köra t-shirts, en och en, och sälja dem till ett högre pris.
De vill ha en kollektion med egna designer.
– Då är det inte så mycket volym så det fungerar att stå med en handspruta och spruta pre-treat. Men jag insåg ganska snabbt att du inte får någon kontinuitet och du vet inte hur mycket du sprutar på.
Han landade i att det behövdes en pre treat-box som fördelar sprayen jämnt över textilen innan tryck. En sådan har de investerat i.
– Sedan har vi problemet med torkningen som jag inte är nöjd med. Vi skulle behöva ha en ugn. Det är mycket investeringar för att komma i gång och trycka tröjor innan man jobbat igen pengarna.
Det har gjort att det skjutits lite på framtiden när det gäller tryck direkt på textilen. Men ambitionen finns.
”Alltid gillat tryckta tröjor”
– Jag har alltid gillat tryckta tröjor. Det har vuxit så stort senaste tio åren på ett sätt som inte funnits innan. Det har alltid funnits skämttröjor. Jag tycker ändå att det är större spridning på det idag. Det finns en marknad för det, säger Jimmie Åkerström.
– Din garderob är ju bara band t-shirts! säger Carolina.
Att ha en DTG-skrivare var också ett sätt att sticka ut lokalt och erbjuda något som inte andra har.
– Att köpa färdiga transfer och trycka på med värmepress kan vem som helst göra. Så man måste ha något mer att erbjuda än det. Min idé var att kunna erbjuda schyssta flerfärgstryck i korta serier. Jag har en investering kvar att göra och det är en bättre torkdel.
Men det är ett inköp de nog avvaktar med till efter de fått i gång sin butik ordentligt.
Från Nyköping till Hudiksvall
I Sörmland hade Jimmie hamnat i den grafiska branschen lite av en slump.
– Jag trillade in på ett bananskal, via en praktikplats på ett lager på profilfirman Best Promotion. Sedan blev jag inslängd i produktion. På den vägen var det.

Jimmie och Carolina Åkerström träffades i Nyköping där de bodde i åtta år. De flyttade till Jimmies hemort Hudiksvall 2016 eller rättare sagt Njutånger, några mil söderut.
I Hudiksvall började han först att arbeta på ett annat grafiskt företag men trivdes inte riktigt. Han klev av och tänkte att han skulle göra en heltidssyssla av sin hobby att bygga gitarreffekter.
– Jag höll på ett par månader och det blev väl inte på heltid som jag hade tänkt. Jag tyckte inte det var så roligt när man gjorde ett jobb av det.
Tur då att han plötsligt fick ett samtal från ägaren av skylttillverkaren Dex Produktion.
– Han ville ses på en lunch för att han hade hört att jag fanns i stan. Jag började där dagen efter.

Jimmie var van att arbeta själv i produktion med skyltar och bildekorer och kunde därför hoppa in och arbeta direkt.
– Inget var nytt förutom CNC-fräsning. Det hade jag aldrig petat i förut. Lasergravyr hade vi också, det var hans far som hade den delen.

Tog över verksamheten
De gick några år. Hösten 2019 kom Jimmie tillbaka från semestern och då berättade ägaren att han skulle bli sjukskriven en period.
– Han hade kraschat in i väggen. Jag fick frågan om jag vill köra på själv så länge och hålla det flytande. Jag hoppades att han skulle komma på benen igen men månaderna gick och efter ett halvår tyckte jag att nu måste vi hitta på någonting för jag kan inte driva företaget åt dig, som anställd och inte ha något extra för det.
De landade i en lösning där Jimmie Åkerström köpte inkråmet med maskinpark och lösöre. Han tog också över leasingen på maskinerna och startade ett eget aktiebolag.
– Jag hade haft relativt mycket kundkontakt innan. Det gjorde att jag vågade ta steget, säger Jimmie Åkerström.

För två år sedan ”rebrandade” de verksamheten och bytte namn från Dex Produktion till Branog Branding.
– Det var för att försöka göra något eget av det. Vi var inte så etablerade i stan för de stora kunderna som stod för omsättningen fanns i Stockholmstrakten. Vi jagade inte jobb här utan det var mer någon bildekor ibland och klistermärken. Mer simpla grejer.
De har satsat på att arbeta mer med kunder i trakten.
– Att det blivit mer och mer lokalt har skett ganska organiskt, säger Carolina Åkerström.
Jimmie Åkerström var 22 år när han lämnade Hudiksvall. När han i trettioårsåldern flyttade tillbaka hade han inte byggt upp något nätverk lokalt i vuxen ålder men företaget hade förstås befintliga kunder sedan tidigare.
– Man försöker håva in de man känner. Det är lite överetablerat här med den här typen av firmor även om jag vill påstå att de som finns gör ganska olika grejer. De har olika nischer.
Skyltexperter i stan
För Branog Branding är det skyltning som är huvudsysslan.
– Jag vill ändå påstå att ingen här lokalt petar oss på fingrarna.
– Inte när det kommer till frästa specialtillverkade skyltar, lägger Carolina Åkerström till.
Carolina anslöt till företaget under våren. Hon har tidigare arbetat med IT på webbyrå.
– Jimmie har jobbat jämt. Så jag har fått komma hit för att träffa honom. Egentligen skulle jag aldrig börja jobba här men nu vart det så och det har fungerat bra. Min roll är mer kundkontakt och den digitala biten med korrektur och original.
Det ska frigöra tid till Jimmie i produktionen.
– Tanken är att jag ska pyssla med klädbiten sedan. Från order och beställning, till produktion och leverans, säger Carolina Åkerström.
Branog Branding specialitet är som sagt skyltar.
– Det är allt från små platta skyltar till lysande små lådor. Det är skräddarsytt till vad kunden vill ha. Varje projekt är unikt. De platta skyltarna är det som blir mat på bordet. Sedan är det roligt när man får ”tänka till-förfrågningarna”.
De gör också en del mässpodier, pleximontrar och displaylösningar för butik. I verksamheten finns en CNC-fräs.
De har flera olika gravyrmaskiner för olika material. Jimmie visar en kolsyrelaser för att skära och gravera som de mest kör akryl i. Intill finns en fiberlaser, MOPA, för metall. I den kan de köra allt från gravyr som inte känns med fingret till djupgravyr på till exempel mässing. Sedan har de en UV-laser för till exempel glas, läder och trä.

Sedan producerar de förstås print i möjliga former. Dekaler, affischer, foliering, tapeter och banderoller.
Ny storformatsskrivare
Tryckeriet har också köpt en ny storformatsskrivare från
Epson, en S80600L. De hade föregångaren S80600.
– Jag var så nöjd med den förra. Jag var ganska mind blown av kvalitén på printen. Framför allt färgrymden och att den aldrig haft några problem med bandning riktigt, säger Jimmie Åkerström.
Han säger att många pratar om hastighet men att det som spelar mest roll för honom är att kvalitén är bra.
– Har man så pass mycket print att hastigheten är problemet, då är det ett angeläget problem.
Den tidigare storformatsskrivaren gick problemfritt ända till de behövde den som mest. De skulle leverera ett stort jobb och foliera sopbilar till kommunen. Fordonen stod bara still från jul och allt var tvunget att vara klart till årsskiftet.

– Jag hade printat två av sju sopbilar då maskinen bröt ihop i mellandagarna. Men det löste sig. Jag fick hjälp av en branschkollega att printa ut det resterande, säger Jimmie Åkerström.
Den maskinen hade gått i sex-sju år. De fick ett kostnadsförslag på lagning men bestämde sig för att det var mer värt att leasa med garanti på fem år.
– Det är den viktigaste delen i hela verksamheten så det bara måste fungera.
De slog till på en ny skrivare. Den är till största delen lik föregångaren.

– Enda skillnaden är bläcksystemet. Den här har större påsar i stället för kassetter så det blir lite billigare bläckkostnad. Den känns effektivare. Kassetterna kunde säga till fast det var några deciliter kvar men den här kör faktiskt påsarna till de är tomma.
Maskinen har förutom CMYK-färger röd, orange, grå, light cyan, light magenta och vitt.
– Vitt har vi aldrig använt förut men nu har vi testat lite grann. Vi har gjort några jobb och det har fungerat ganska bra. Man använder det framför allt när man ska printa på en transparant vinyl till fönsterdekorer och liknande för att få stunsen i färgerna.

Maskinen har Eco solvent-bläck.
– På gott och ont. Jag är lite sugen på att kika på något med ett vattenbaserat bläck. Vi gör mycket posters och har mycket förfrågningar från fotografer. Där tycker jag inte att solventen fungerar så bra till den formen av förstoringar även om det blir bra print. Men den tar inte papper på det sätten som en vattenbaserad gör. Då måste det vara coatade papper.
Han står i valet och kvalet att investera i storformatare med vattenbaserat bläck men skulle behöva komma upp i volym.
– Jag kan inte bara printa till fotografer.
”Grym support”
Epson-maskinerna är köpta av återförsäljaren Color Systems.
– De har fungerat bra och det är därför vi fortsätter köpa av dem. De har grym support om man behöver hjälp. Även med gamla grejer som de inte behöver supporta. Jag vet inte hur många gånger jag behövt hjälp med en gammal UV-printer. De har sålt den men det är över tio år sedan. Men fortfarande är det bara att ringa om det är något. De är schyssta att ha och göra med.