Stibo Complete satsar på höghastighetsrobot för plåtlastning

Stibo Complete har investerat i en ny höghastighetsrobot i Katrineholm från ECO3 för lastning av plåtar. Den sparar både tid, pengar och avlastar personalen från 55 ton av plåtlyft per år.

Det är förmiddag på den sörmländska tryckfabriken. Instruktionsmanualer från Ikea och tidningen Vi lärare trycks samtidigt som en turisttidning om Skåne häftas på offsettryckeriet.

– Vi kör riktigt många tidningar och magasin. Men också en hel del reklamjobb, säger Palle Jacobsen, vd på Stibos svenska gren med anläggningar i Katrineholm och Vimmerby.

”Arbetskraften kanske inte blir yngre men den blir kanske äldre.”

Samtidigt är många ur personalen är på plats och beskådar den nya sexaxlade kompakta höghastighetsroboten Yaskawa GP180 för plåtlastning som ECO3 har sett till att få på plats. Det är den första installationen av den här roboten i Sverige.

Bakom ett säkerhetsstaket arbetar den nya blå medarbetaren outtröttligt. Pallar med plåtar har körts in och maskinens pneumatik, tryckluft, suger åt sig plåtarna medan roboten lyfter upp plåt efter plåt, skakar av skyddspapper och placerar plåtarna för vidare transport till CTP-maskinerna där de exponeras och framställs. Därefter rullar plåtarna vidare för att processas och vidare ut i tryckeriet för att laddas i tryckpressarna.

– Allt är nytt och utbytt. Det är laserskrivare, transportband, sortering av plåtarna och hur de kommer ut till olika tryckpressar. Allt sker automatiskt nu, säger Niels Henrik Nielsen, gruppchef för prepress på Stibo.

Eliminerar tunga lyft

Investeringen uppgår till nio miljoner kronor.

– Bakgrunden är att effektivisera och att kostnaden för att driva det här stiger. Vi tittar på att modernisera med att installera nya maskiner men också på att plocka bort teknologi. Med det gamla upplägget måste en person manuellt lägga in 50 plåtar per gång med tunga lyft, säger Niels Henrik Nielsen.

Nu rullar man bara in en pall till roboten, som sedan kan plocka upp 450 plåtar i taget.

– Det gör att personerna som arbetar i CTP-området slipper lyfta 55 000 kilo per år. Nu gör roboten det. Det sparar även tid eftersom plåtar inte behöver laddas manuellt hela tiden, säger Niels Henrik Nielsen.

Är det här mest en tidsbesparing eller kostnadsbesparing?

– Bägge delarna, säger Palle Jacobsen och Niels Henrik Nielsen unisont.

Det blir också mindre spill med det nya upplägget.

– Vi måste förnya tekniken och så använder vi roboten för att hjälpa personalen och skona miljön. Det är bevekelsegrunderna för det här, säger Niels Henrik Nielsen.

Installationen innebär också ett lägre personalbehov. Två personer i tjänst vid plåtframställningen blir en. Men den ena av dem kommer att arbeta med prepress i stället.

– I stället för att gå där och manuellt lyfta plåtar så kan han hantera filer och prata med kunderna. Vi har också en kille som går i pension nästa år. Då behöver vi inte ersätta honom. I den grafiska branschen är det inte så ofta det kommer in nya unga personer. Med att slippa det tunga jobbet gör att de kan hantera arbetet längre, säger Niels Henrik Nielsen.

”Den dricker inte kaffe”

Roboten kan arbeta dygnet runt om det skulle behövas. Den kan hantera olika plåtstorlekar. Roboten kan lasta upp mot 80 plåtar i timmen men det är inte maskinen som begränsar mängden utan att plåtarna ska hinna framställas.

Servicekostnaderna för roboten beskrivs som små. Samtidigt är den väldigt stabil.

– Den dricker inte kaffe och äter ingenting. Den gör som man vill. Den står bara där och jobbar, säger Niels Henrik Nielsen.

I Katrineholm finns inget nattskift för CTP men i teorin kunde ett jobb ha stannat upp tidigare eftersom det behövdes någon som gjorde det manuella arbetet. Nu skulle plåtframställning för ett stort jobb kunna pågå in på natten utan behov av att personalen är på plats.

Tidigare behövde plåttillverkningen också pausas när magasinet med 50 plåtar var uppfyllt och skulle rulla vidare till tryckpressarna. Nu görs det medan plåttillverkningen fortgår.

”En dröm”

En som är nöjd med den nya lösningen är Johan Dal som arbetar med prepress.

– Det här är perfekt. Vi har haft maskiner som har strulat länge. Det är meningen att det ska vara ett flöde där grabbarna i tryckeriet kan hämta sina saker. Det är en dröm att få maskiner som fungerar. För mig underlättar det. Jag kommer att kunna göra mer som är kundrelaterat.

Meningen är att allt bara ska flyta på, säger han.

– Sedan får man väl titta till det. Det ska stå färdigt på vagnarna så att tryckarna bara kan gå in och hämta dem. Jag slipper ha alla tekniker här och laga det för de har haft klippkort här med de gamla maskinerna. Det här är suveränt. Det kan inte bli bättre.

Tidigare laddade han och kollegorna 80 plåtar för hand till magasinet, fyra gånger om dagen.

– De största pallarna är på 650 plåtar så det kommer ta en vecka innan vi behöver byta och då behöver vi bara ställa en pall på golvet, säger Johan Dal.

Stibo Complete urstarka

Stibo tog över verksamheten i Katrineholm 2016 efter att Sörmlands Grafiska hade gått i konkurs. Många av ytorna utanför produktion är tomma och vittnar om att det en gång i tiden har arbetat många fler här än de 85 personer som gör det idag.

Idag går verksamheten utmärkt. Det senaste bokslutet visade en omsättning på 445 miljoner kronor och ett resultat på 46,5 miljoner kronor. I Sverige äger Stibo också Gigantprint i Norrköping och anläggningen i Vimmerby som förvärvades i samband med V-tabs konkurs.

Många robotar i Norden

ECO3 har gjort fyra robotinstallationer i Danmark. Stibo har en i Horsens och det finns ytterligare tre på andra danska tryckerier. Stibo ska också installera en på sitt tryckeri i tyska Meldorf.

– Vi är den regionen hos ECO3 som har flest robotar. Det finns ett tiotal i hela världen. Vi har kunder som har sett möjligheten, säger Kenneth Rasmussen, försäljningschef på ECO3 för Norden och Baltikum.

– Det är mycket fokus på de nordiska tryckerierna att vara konkurrenskraftiga mot lågkostnadsländer och Baltikum, Tyskland och Polen, säger Michael Boeriis, försäljningschef på ECO3 för Danmark.

Han var den som sålde den första roboten i världen av den här sorten.

– Tryckerierna ska effektivisera, skära ner på omkostnader och bemanning. Där är vi innovatörer i Norden när det kommer till automatisering, effektivisering, arbetsmiljö och så vidare, säger han.

Med färre människor i produktionen i kombination med bättre arbetsmiljö och färre tunga lyft, desto mer effektivt blir det, säger Michael Boeriis.

– Jag tror att vi i Norden är mer fokuserade på att hjälpa medarbetarna och lära oss något som inte kräver att man behöver bemanning 24/7. Om tryckarna behöver plåtar klockan ett på natten kan de själva trycka på systemet och köra nya plåtar utan att de behöver ha tag på medarbetare, säger Michael Boeriis.

Roboten kan hantera olika format på plåtarna.

– När vi installerade den första roboten hos Stibo i Danmark så hade de sex olika plåtformat. Det fanns inget system på den tiden som man kunde lägga plåtarna i som kunde hantera så många format. Men roboten kan göra det för du kan ställa pallarna runt omkring på golvet. Sedan tar den bara de storlekar den behöver, säger Kenneth Rasmusen.

Många offsettryckerier har det tufft och de är inte lika många kvar. Kan ni hjälpa de befintliga att tjäna mer pengar?

– Stibo hade ett arbetslag som lyfte plåtar och tog hand om det i produktionen. Det har de inte längre eftersom roboten tagit över den funktionen. Å ena sidan kan man säga att de människorna inte har ett jobb. Men det har de, för nu arbetar de med prepress vid en skärm. De blir inte heller utslitna på samma sätt av de fysiska kraven som ingick i att vara prepresanställd. Arbetskraften kanske inte blir yngre men den blir kanske äldre. Vi måste ta hand om de som blir kvar. Det blir färre tryckerier men de blir större. Därför måste de hantera fler plåtar för att kunna konkurrera på marknaden, säger Michael Boeriis.

Samtidigt behöver det inte vara någon jätteverksamhet för att dra nytta av en robots fördelar.

– Vi har fått till det här på ”vanliga” tryckerier som inte behöver vara speciellt stora, säger Michael Boeriis.

Lokal service

Det finns mycket som går att automatisera i offsetproduktion. ECO3 mjukvarulösningar kan till exempel låta kunden ladda upp en PDF av ett magasin och färdiga plåtar kan produceras utan att prepress-personal har varit involverade.

– Eftersom vi är lokala så har vi service, vi har hårdvarutekniker, vi har mjukvarutekniker och vi hjälper varandra över gränserna i den skandinaviska regionen. Vi ska vara stolta över att vi har en organisation som snabbt kan rycka ut till kunderna, säger Kenneth Rasmussen.