Offset i hjärtat – men digitalt i sikte

Lars Svensson, platschef och säljare, och Jonas Wannerståhl, produktions- och personalansvarig.

Hylte Tryck smider planer för att utveckla digitaltrycket och vinna tillbaka de mindre upplagorna, även om offset förblir tryckeriets hjärta och själ.

Mitt bland de halländska skogarna breder Hylte Trycks lokal ut sig, med en markyta på 4 300 kvadratmeter. Trots att det finns två stora offsetpressar, ett papperslager och en hel del andra stora inventarier i Hyltes lokal, är det långt ifrån trångt.
– Vi har gott om plats, vilket i längden gynnar vår produktion. Vi kan till exempel ha ett eget papperslager, berättar Lars Svensson, platschef och säljare på Hylte Tryck.
På det traditionella offsettryckeriet görs produkter så som kataloger, böcker och traditionellt reklammaterial. Genom att de även har en klammermaskin, två adresseringslinjer, ett eget bokbinderi och flera externa samarbeten för de efterbehandlingar som efterfrågas, är tryckeriet relativt självförsörjande. I dagsläget arbetar 20 personer på företaget inom allt från sälj till bokbinderi.
– Broschyrer och kataloger står för den största delen och motsvarar cirka 70 procent av vår omsättning. Vad gäller böcker är det kanske tio procent, om inte lite mindre. En normal upplaga som vi trycker ligger på runt 5 000-15 000 exemplar, men vi kan trycka upp till sjusiffriga tal, berättar Lars.

Tryckeriets hjärta består av två Roland DG-offsetpressar.

Det blir snabbt tydligt att offset är tryckeriets hjärta och själ. Rent fysiskt kan det sägas vara de två tiofärgs- offsetpressarna från Roland DG, som bredvid varandra fyller ut cirka en femtedel av den rymliga maskinhallen. För att kunna bemöta marknadens krav fullt ut har de även installerat några mindre organ i systemet. Bland annat en digitalprint, som fungerar lite som tryckeriets njure – den är inte ett krav men för fyller en vital funktion för en välfungerande helhet. Alla upplagor som är mindre än 400 exemplar trycks nämligen digitalt, eftersom de inte gör sig lönsamma med offset.

De senaste åren har tryckeriet valt att fokusera på utvecklingen av offset och sälj vilket betytt att digitaltrycket satts åt sidan. Som resultat har de små upplagorna minskat. Nu har företaget däremot bestämt sig för att återuppta digitaltrycket och vinna tillbaka de små upplagor som gått förlorade.
– Vi har helt enkelt varit för dåliga på det området. I nuläget arbetar vi väldigt intensivt med en plan för hur vi ska utveckla den digitala sidan. Exakta detaljer för hur detta kommer se ut är inte klart än, men det är bestämt att det ska ske en utveckling, säger Lars med en målmedveten ton i rösten.

Niklas Johansson arbetar som tryckare på Hylte Tryck.

För en tid sedan sattes tryckeriet ordentligt på prov i samband med ett stort jobb som skulle gå ut till alla hushåll i Sverige. Eftersom upplagan landade på hela 4,5 miljoner exemplar fick produktionen vara igång dygnet runt, i tre veckor i sträck.
– Det var mycket att klura ut men då körde vi dygnet runt i en av offsetpressarna samtidigt som vi körde tvåskift i den andra.
Eftersom vi kunde använda vår personal på ett flexibelt sätt och punktmarkera där det behövdes så störde det inte vår produktion så mycket, säger Jonas Wannerståhl, produktions- och personalansvarig.
Enligt både Lars och Jonas är det just det som gör tryckeriet unikt. Att de har personal som de kan flytta runt mellan olika stationer vilket krävs för att kunna hålla igång större produktioner.
– Vi kör betydligt mer titlar nu än vad vi gjorde för fem år sen. För vår del har hårdbandsproduktionen ökat även om det är i små volymer. Dessutom upplever vi att katalogproduktionen med limbindning ökar betydligt, berättar Jonas Wannerståhl.

Bajram Hoti arbetar i tryckeriets bokbinderi.

Vad gäller omsättning har siffrorna, trots ett litet tapp av de mindre upplagorna, legat stabilt på 37-38 miljoner sedan en längre tid tillbaka. En av framtidens utmaningar i branschen, och något som även Hylte Tryck står inför, är däremot prispressen på produkterna.
– Vi slåss ju mot alla andra, så att klara det är utmaningen. Det finns helt klart en överkapacitet, säger Lars.

Den senaste satsningen som gjordes för att säkra sin plats på marknaden var att utveckla företagets säljteam, som idag består av fyra personer. Bland annat med en nyanställning för att sprida ordet om verksamheten i Stockholm. Här finns dessutom den största andelen av tryckeriets kunder.
– Det är för få som vet vem vi är. Vi har inte lagt så mycket energi på att synas men nu vill vi visa vad vi kan och vad vi står för. Alla vet ju att antal företag i branschen minskar, och vi vill vara kvar i slutändan. Just satsningen på sälj och kundbesök på plats har gjort oss gott, säger Lars.
Trots utmaningarna ser både Lars och Jonas ljust på framtiden och de tror starkt på sitt offset.
– Vi ser väldigt ljust på framtiden, det gör vi. Alla säger att det är döden i den här branschen, men det är det inte alls. Vi tror stenhårt på det här. Långsiktigt och med fötterna i myllan.

 

Mer om Hylte Tryck:

• Hylte Tryck tillhör Welandkoncernen, en koncern som består av företag i Sverige.
• Koncernen står för uppdrag som täcker cirka tio procent av Hylte Trycks totala omsättning.
• Övriga uppdrag kommer främst från förlag och direktkunder.
• Hylte Tryck har främst sin kundbas i Stockholmsområdet, men även i Uppsala och i södra Sverige.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Konica Minolta ska visa bredd

Nya maskiner, mjukvaror och efterbehandlingslösningar. Det blir den röda tråden när Konica Minolta laddar inför Sign&Print Connect:
– Vi kommer fortsätta med det vi gjorde på förra Sign&Print Scandinavia där vi slog på stora trumman – att vi är så mycket mer, säger affärsområdeschef Roy Spennare.

Publicerat av: 

Tryckt elektronik på frammarsch

Tryckeribranschen kan göra mer än kommersiella jobb, förpackningar eller affischer i storformat. Tryckt elektronik är en miljardindustri och blir alltmer i fokus, särskilt tryckta och flexibla sensorer. Sign&Print frågar Matthew Dyson, teknikanalytiker på ID Tech Ex, om vilka tryckeriföretag som skulle kunna dra nytta av denna utveckling, och vilken kunskap som krävs.

Publicerat av: