Som länge ryktats, så valde Xerox att visa sin inkjetbaserade produktionsmaskin för första gången i mitten av februari. 2050 sidor per minut klarar maskinen, som arbetar med en torr inkjet som lägger sig ovanpå papperet och pressas in. Därigenom sparas hela problematiken med att torka upp papperet och kunderna får en tryckmetod som är problemfri vad gäller återvinning av trycket.
– Samtidigt får vi en maskin som kan köra på helt vanligt papper, säger Jarle Friis, som är Nordenansvarig för Xeroxmaskiner med löpande banor. Från 50 till 160 grams papper har vi i vår specifikation och vi får ett klart och högkvalitativt tryck på dessa helt vanliga papper.
Färgen levereras och transporteras i maskinen som ett fint pulver, bestående av ett par procent pigment och resten polymer. Framme i skrivhuvudet smälts färgen och skjuts ut med piezoteknik på pappersbanan, som beläggs med färg i ordningsföljden magenta, cyan, gul och svart. Den svarta färgen ligger sist, eftersom kraftig underfärgsborttagning (UCR) används, så att skelettet i bilden byggs med svart. Upplösningen är upp till 600 x 600 dpi. Högsta hastigheten uppnås dock när jag kör 390 dpi i längdriktningen, även om jag fortsatt kör 600 dpi på bredden.
När de fyra färgerna lagts på papperet (det finns plats för ytterligare två färger i maskinen) läses det av med en spektrofotometer, vilken skickar signaler så att maskinen omedelbart kan korrigera. Eftersom inkjet är en stabil tryckteknik, handlar det framför allt om att skicka signaler så att andra skrivhuvuden kan kompensera för enskilda sprutor som av någon anledning inte fungerar.
Vid maximal hastighet producerar maskinen 152 meter per minut. Bredden är 52 cm, varav de 49,9 cm är tryckbärande. Genom att koppla två maskiner kan banan tryckas på fram- och baksidan i en arbetsgång eller så kan två ensidiga jobb produceras parallellt, oberoende av varandra.
Beprövade skrivhuvuden
De skrivhuvuden som används, finns redan producerade i över en miljon exemplar och används i annan Xeroxteknik. Vid utvecklingen av dem har företaget utnyttjat den kunskap som ficks vid Tektronix-förvärvet – framför allt vad gäller huvudena – men både färg och huvuden är utvecklade på senare år.
– Huvudena beräknas hålla ungefär ett år. Det tar sedan fem minuter för operatören att byta ett trasigt skrivhuvud, säger Jarle Friis. Men under tiden, fram tills dess du byter huvudet, så går de kringliggande sprutorna in och kompenserar för den spruta som är trasig.
– Kvalitetskontrollen sköts med samma ”closed loop”-system som lanserades med Igen4. Det innebär att spektrofotometrar ständigt läser av banan inne i maskinen och justerar den till önskad kvalitet.
Som med annan inkjetteknik är kvaliteten stabil. Det vill säga att genom upplagan och när samma jobb återkommer, så är Delta E-variationerna mycket små.
Tidsmässigt kommer maskinen att börja installeras på några få platser i slutet av året och sedan att ställas ut i större antal under 2012. I början är den främst tänkt att användas för transaktions- och transpromotryck samt vissa läroböcker. Längre fram är den dock tänkt att kunna ersätta även andra trycksaker.
Längre fram kommer den också att komma med andra färgtyper. Högt på listan står exempelvis vattenbaserat bläck, vilket är billigare än den nu valda lösningen, vilken Xerox dock påpekar är billigare än vanligt pigmenterat bläck.
En rad fördelar
Den första generationen bläck har dock en rad fördelar. Dels kommer det i tiokilosfat och är giftfritt, så jag inte behöver tänka på eventuella utsläpp. Energiförbrukningen är också låg, eftersom färgen pressas fast i pappersarket genom en uppvärmning till 45 grader och sedan under högt tryck kläms mellan två valsar. Här läggs en liten mängd silikat på arket, för att undvika att färgen istället fäster på valsen.
Framtiden
I laboratorium har Xerox redan prövat att köra maskinen i dubbla den specificerade hastigheten. De 56 skrivhuvudena, med vardera 860 munstycken (totalt 50 000 droppar i bredd), ger i dagsläget bara en variant av stråle, men den använda piezotekniken kan även styras med exempelvis två bitar, så att den ger tre olika tjocklekar på strålen. Strålen är 40 mikron tjock (som ett halvt hårstrå). Bilder byggs upp med FM-raster i de ljusa partierna och konventionellt raster i bildens mörka partier.
I dagsläget sprutar varje munstycke ut 40 000 droppar per sekund, men detta har som sagts testats med dubbel hastighet i laboratorium och den teoretiska begränsningen ligger ytterligare högre. Utmaningen nu är därför istället att tillräckligt snabbt få fram rippat data till skrivaren. Detta görs genom att flera datorer, utrustade med Xerox Freeflow-system, seriekopplas.
De format som stöds är Ipds, Pdf, Postscript och Xerox Vipformat.
