Stor intervju: Scandbooks vd om bokens framtid

Scandbooks direktör Håvard Grjotheim budgeterade för 30 procent minskning av bokproduktionen under pandemin. Resultatet blev i stället den högsta omsättningen någonsin. Foto: Peter Ollén

Det går bra för bokproduktionen. När pandemin startade gjorde Scandbooks direktör Håvard Grjotheim om budgetar och räknade med 30 procent fall. Resultatet för 2020 blev i stället mycket bra. Det visar hur svårt det är att göra prognoser i sådana situationer.

Håvard Grjotheim har kontor i Oslo, vägg i vägg med huvudägaren i det svenska börsbolaget Scandbook, där han är koncernchef. Det bolaget har tryckerier i Sverige och litauiska Klaipeda och verkar i tolv länder. Börskursen har mer än tredubblats de senaste åren.

Scandbooks största oro just nu är att få tag i papper och att ha tillräcklig kapacitet. Störningar i logistikkedjor både inrikes och utrikes har ökat väsentligt under pandemin. Hittills har pappersbristen främst märkts genom prisstegringar, mer än 20 procent i år.

Medan efterfrågan på trycksaker generellt sett har minskat med 20 procent så har efterfrågan på bokpapper i stället ökat. Det är något som pappersindustrin inte var beredd på när allt fler bruk antingen lades ner eller ställde om till förpackningsproduktion. Nu accelererar problemen och Håvard Grjotheim säger sig känna till flera grafiska företag i Centraleuropa – där bristen är större än i Skandinavien – som är oroade för att få helt slut på papper längre fram i höst.

– När man sitter med en bästsäljare på förlaget och får besked om att den först kan levereras om 6–8 veckor, så är det ett stort problem. Nu ska vi diskutera med kunderna om de klarar sig med en mindre upplaga. Det är en helt ny situation och jag är orolig för att detta kan leda till att den pappersbaserade boken blir mindre attraktiv. Att detta tvingar marknaden till att arbeta mer digitalt.

Ny affärsmodell krävs

Håvard Grjotheim konstaterar att de digitala böckerna, inklusive ljudböcker, står för cirka 8 till 10 procent av de 230 miljarder kronor som Europas konsumenter varje år lägger på böcker. I stort sett hela kostnaden för att ta fram boken och betala författaren läggs dock på den tryckta boken.

– Förlagen belastar den tryckta boken med största delen av hela kostnaden för det redaktionella jobbet och att producera och marknadsföra boken. Så om pappersbristen leder till att fler går över till att läsa digitalt, så blir det ett problem för affärsmodellen. I dag går bara 7–8 procent av de 230 miljarder kronor som européerna lägger på böcker till det digitala. Men om det skulle växa, så måste också modellen göras om.

Författararvoden kan också vara en utmaning i en ökande digital värld.

– Fokus har växlat genom åren. Förr var teknologi det viktigaste. Sedan hamnade innehåll i fokus och nu handlar det om logistik och distribution, konstaterar Håvard Grjotheim och ger ett exempel på en bok som beställs i 6 000 exemplar. Då kan förlaget säga att 1 500 ska bindas in och distribueras medan 4 500 bara ska göras som bokblock och läggas på lager, ifall boken skulle få genomslag och man snabbt behöver få ut fler exemplar, kanske med egna säljande värden på omslaget.

Sign&Print frågar Håvard Grjotheim om inte digitaltryck kan lösa detta. I Falun har Scandbook en Kodak inkjetmaskin som kan ändra innehåll från bok till bok.

– Vi trycker inte enstaka böcker on-demand. Vi använder i stället den digitala maskinen till att trycka mindre upplagor.

För att kunna vara effektiv med många mindre upplagor krävs det att man inte behöver byta pappersrullar så ofta. Något som inte nämnts så högt i branschen är att urvalet av papper och format därför har begränsats rejält på senare år. Detta för att förenkla både för producenter, tryckerier och beställare av böcker.

– På digitalsidan har vi en helautomatisk linje där det kommer ut färdiga böcker i andra änden. Då krävs en effektiv produktion utan för många variabler.

– Även i Klaipeda har vi automatiserat övergången – från de sex stora bokrotationspressarna över till de tre binderilinjerna.

Book-of-one

På frågan om varför de inte erbjuder enstycksproduktion av böcker i ett exemplar säger Håvard Grjotheim sig vara tveksam till om det går att få ekonomi i det.

– De nordiska språken är för små. Det är lättare i Tyskland och Frankrike med Book-of-one och Book-of-few. Där kan du bygga upp industriella linjer med stor tillgång att göra samma typ av jobb. Hos Scandbook arbetar vi i stället med upplagor från 300 upp till 300 000–400 000 böcker.

– De nordiska förlagen ser Book-of-one som en service, mer än ett affärsområde. För dem handlar det snarare om att hitta de riktigt stora succéerna.

Inbundna böcker sparas ofta. Pocketböcker tenderar däremot att bli förbrukningsvaror, enligt Håvard Grjotheim. Foto: Pixabay

– Det är detta som får oss att tro att vi står inför nya utmaningar på bokmarknaden. Det finns många möjligheter, men de måste styras upp i förhållande till marknaden och vad som är affärsmässigt försvarligt.

Inbunden eller pocket?

Vilka böcker är det då som folk köper? Det beror naturligtvis på vad de ska användas till.

– En inbunden bok kastar du inte. Den hamnar i bokhyllan eller ges bort till någon. Den lilla pocketen är lättare att kasta som en förbrukningsvara, när den är färdigläst. Den bok som växer mest, är den medelstora pocketboken med omslag som har flikar som kan vikas in och markera var man befinner sig. Det är ändå korrekt att påpeka att hårdpärmsboken står stark i alla länder.

– Scandbook har stor export och ett par av de växande marknaderna är USA och Kanada. Där efterfrågas huvudsakligen de enkla pocketböckerna, även om vi nu också ser ökande efterfrågan på böcker med hardcover även där.

Många beställningar

Trycker man böcker för över 300 miljoner kronor om året, så är det väldigt många beställningar som ska hanteras. Hos Scandbook tittar man givetvis på hur man kan göra det arbetet så effektivt som möjligt. Med de stora kunderna är det mesta automatiserat, från kalkyl- och miljöberäkning till lagerhållning och leverans.

– När förlaget ibland önskar ett annat format, papper eller utförande så har vi kapacitet att engagera oss i just det. Kanske vill du lägga några extra kronor på omslaget, så att den ska synas i bokhandeln. Det händer ganska ofta.

– Jag tror att i massmarknaden kan framsidan ha en attraktion. Vilken av hundra romantiska böcker ska jag välja? Inom romantik eller deckare springer man förbi, tar en bok som ser kul ut och köper den. Gäller det däremot Jan Guillou, tror jag att man går mer efter författaren än utseendet.

– Jag kallar dem för Euroburgers – en produkt som ska gå hem överallt. En produkt som innehåller många ingredienser och kulturinslag, och du kan göra reklam för den var som helst. Underhållningslitteraturen kan igenkännas i detta.

De kommande tio åren

Till sist frågar vi Håvard Grjotheim om framtiden. Frågan ställs försiktigt, med tanke på att han just berättat om hur han för bara drygt ett år sedan helt missbedömde marknaden. Men han börjar med att titta bakåt i tiden och försöker, utifrån det, bedöma framtiden.

Scandbook har ett systematiskt miljöarbete där all belastning mäts. Med hjälp av det kan Håvard Grjotheim se vad som ska prioriteras för att det ständigt ska bli bättre. Foto: Peter Ollén

– Tittar vi bara på yngre läsare så kan man tänka sig en snabb minskning för den tryckta boken, med undantag för läroböcker. Tittar vi däremot på seriös fiktion och underhållning, så tror jag snarare att vi återgår till den sakta minskning som vi hade innan pandemins stora hopp uppåt för läsandet av den tryckta boken.

– Kvinnor över 40 år och män över 50 vill gärna ha tryckta böcker. E-boken har redan haft sin topp och nu är det ljudböcker som växer.

– Inom Scandbook möter vi den sakta minskningen med att metodiskt ta oss in på nya marknader. Vi är nu i tolv olika länder och framöver kanske det blir 13 eller 14. Att vi finns på fler marknader är bra för våra kunder, som är både stora och små förlag.

– Jag tycker personligen det är intressant att arbeta med just bokproduktion. Man är med i den kulturella utvecklingen. Jag är också ofta med som föreläsare i olika sammanhang och sätter ett stort värde i det.

Håvard Grjotheim avslutar sedan med att ta fram det dokument för miljöredovisning som Scandbook tagit fram. Här lyfts på varje sten, från hur personalen tar sig till jobbet till vilken miljöbelastning som uppstått när papperet framställts eller hur de färdiga böckerna transporterats till kund.

– Miljöredovisningen och det systematiska arbetet för att minska den klimatmässiga belastningen är en förutsättning för den grafiska branschens framtida existens.

Om Håvard Grjotheim

Håvard Grjotheim har en lång karriär i den grafiska branschen, där han började som chef för det som i dag heter IGM (Institutt for Grafiske Medier). Sedan var han direktör för arbetsgivarorganisationen innan han blev koncernchef i Nordens största grafiska bolag, Elanders, som även ägde flera tryckerier i Norge. Efter det var han med och byggde 07-gruppen och i dag är han, 70 år gammal, koncernchef i ett svenskt börsbolag med över 300 miljoner i omsättning. Håvard Grjotheim bidrar också i det gemensamma arbetet för bokproduktion inom den internationella organisationen Intergraf, där han även tidigare varit ordförande i många år.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


Lackat och klart för arkmatad inkjet

Canon har i samarbete med Plockmatic tagit fram en sömlös integration mellan Canons arkmatade digitala tryckpressar i varioPRINT iX-serien och Plockmatics DigiCoater Pro 400 HD LED efterbehandlingsmaskin. Kombinationen ska göra att kunderna kan producera högkvalitativa uv-lackade produkter i hög hastighet i ett automatiserat flöde.

Publicerat av: